Kärnkraft (argument för och emot en satsning på kärnkraft)

”Bloombergs siffror saknar relevans”

Flera politiker och organisationer återger idag kostnadsuppgifter för ny kärnkraft från företaget Bloomberg New Energy Finance (BNEF). Uppgifterna ligger skyhögt över samtliga övriga bedömningar och bör betraktas med mycket stor skepsis. Genom att citeras i TV, debatt- och nyhetsartiklar samt i riksdagsdebatter har de missvisande uppgifterna tyvärr på skakig grund kommit att användas som politiskt slagträ i debatten om kärnkraftens vara eller icke vara. Denna artikel reder ut hur dessa helt unika siffror har beräknats, varför de aldrig borde ha presenterats utan en förklaring kring hur de beräknats, samt varför de saknar relevans i den svenska energidebatten.

---

Såhär kommer BNEF fram till sina helt unika LCOE-siffror för ny kärnkraft:

– BNEF anger egna ingångsvärden, utan hänvisning till källor, med värden som ofta är felaktiga.
Ibland verkar ingångsvärdena stämma hyfsat väl överens med verkligheten, ibland inte alls. I fallet Finland (OL3) så har man till exempel antagit en kapitalkostnad för kunden som ligger upp till 230 % över det faktiska värdet. För kostnadsposten ”fasta driftkostnader” har man antagit ett värde som är upp till 300 % högre än de fasta driftkostnaderna för nordisk kärnkraft idag. Illustrativt kring kvaliteten av den datainsamling man utfört för analysen, är att man i sina beräkningar också angett en felaktig storlek på reaktorn, 1400 MW i stället för 1600 MW. BNEF har inte kunnat ge någon förklaring till någon av dessa diskrepanser.

– All finansiering antas ske år 2020, och kostnadsvärdena inflationsjusteras sedan framåt i tid.
Istället för att använda reala värden, vilket är praxis för jämförbara LCOE-beräkningar, så använder sig BNEF av nominella värden i en egen metod där man antar att all finansiering för alla projekt skedde år 2020, och alla kostnadsvärden inflationsjusteras sedan framåt i tid i den lokala valutan motsvarande den tid projektet pågått i verkligheten. I BNEF:s beräkningar startar därför OL3 i Finland under 2033/34, med alla kostnadsantaganden inflationsjusterade fram till dess.

– Den faktiska finansieringsmodellen för projektet ignoreras och ersätts av BNEF:s egen.
För samtliga projekt ignoreras den faktiska finansieringsmodellen och BNEF ”antar” istället en egen hypotetisk finansieringsmodell med långt högre kapitalanskaffningskostnader. I fallet OL3 leder BNEF:s ”egna modell” kring hur finansieringen hypotetiskt kunde ha gått till, till mer än dubbelt så höga kapitalanskaffningskostnader än de faktiska. När projektfinansiering inte används (vilket är standard för kärnkraftsprojekt), så antas andelen finansiering som sker med hjälp av lån vara 0 %, vilket i dessa fall leder till skyhöga (hypotetiska) kapitalanskaffningskostnader, som alltså direkt motsvarar avkastningskravet på eget kapital.

– Den faktiska strukturen på projekten ignoreras och ersätts av BNEF:s egna antaganden.
Om en anläggning består av ett flertal enheter som byggs i serie (vilket är fallet i verkligheten i de flesta av de inkluderade exemplen), så inkluderas samtliga enheter i samma beräkning som om de vore en enda enhet, trots att bygg- och driftstart ofta är förskjuten med flera år mellan individuella enheter. Detta driver markant upp deras kostnadsberäkning jämfört med verkligheten. Man lägger sedan också till en egenbedömd ”projektutvecklingskostnad” utöver alla andra kostnadsuppgifter.

De fyra stegen ovan ger en förklaring till varför BNEF:s siffror skiljer sig från samtliga andra bedömares, och från verkligheten. Det handlar alltså inte om en bedömning av LCOE av ”riktiga projekt” utan en hypotetisk omräknad LCOE för vad projekten skulle kunna ha kostat (med värden inflationsjusterade in i framtiden) om de hade finansierats på det sätt som BNEF själva har antagit för varje projekt, med av BNEF definierade ingångsvärden som ibland stämmer väldigt illa överens med verkligheten.

Siffrorna från BNEF kan därför inte tolkas som, eller refereras till, som den ”faktiska kostnaden för ny kärnkraft” och borde absolut aldrig ha presentats på ett sådant sätt i den svenska debatten.

Jag hoppas nu att vi kan återgå till en mer vetenskapligt och faktamässigt grundad diskussion i denna fråga framöver.

Vi kokar vatten med den energi som släpps lös från den svaga växelverkan som finns inom atomen.

Vi använder inte själva växelverkan för att ånga upp vattnet.