Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Du påstår att uppvärmningen i huvudsak beror på naturliga orsaker, att våra utsläpp bara är en liten andel. Right?
När jag begär klargörande från dig så klarar du inte det, utan anser att jag använder känsloargument och härskartekniker!
Du vet alltså ingen naturlig orsak, ditt påstående är bara önsketänkande. Är det vetenskap? Vem är det som använder känsloargument och härskartekniker?

Jag tror på den etablerade vetenskapen som har visat i otaliga studier att det är våra fossila utsläpp som orsakar uppvärmningen. Vi ser också att just det som de har varnat så mycket för i årtionden inträffar.


Ja visst har vi andra stora miljöproblem, som också måste lösas, helst nu, samtidigt med klimatkrisen.

Det har jag inte ifrågasatt heller. Jag menar bara att om befolkningen ökar så ökar även antalet som drabbas vid extrema händelser. Så man kan ju inte skylla allt på klimatförändringarna.

Men i vanlig ordning så hör man inget om befolkningsökningens stora inverkan på klimatet utan istället handlar allt om utsläppen.
Men det är ju förståligt eftersom ingen tjänar eonomiskt på en mindre befolkning.

Tråden handlar om klimatkrisen och dess konsekvenser. Naturligtvis leder befolkningsökningen till att konsekvenserna blir större, det gäller ju allt, krig, naturkatastrofer, svält, klimatkatastrofer. Bostadsfrågor, arbetslöshet, välfärd.

Vi kan skylla väldigt allvarliga saker på klimatförändringarna och våra utsläpp. Det räcker för att bli övertygad om att utsläppen måste stoppas, eller hur?

Jag försöker även sätta stopp för den löjligt upprepande karaktären på de här diskussionerna. För mig är det extremt tröttande. Vilket du direkt utnyttjade häromdagen och kallade mig profetdyrkare och flummare, samt försökte få det till att jag skiter i folkgrupper som lever utanför civilisationen. Du använder känsloargument och härskartekniker.

Om tidigare inlägg inte har någon betydelse finns det ingen mening att skriva inlägg. Det finns ingen mening att ens ha en utvecklad skrivkonst.

För övriga frågor hänvisar jag till tidigare inlägg.

Ja, och vi kan även skylla allvarliga saker på befolkningsökningen som i sin tur påverkar klimatet. Förutom utsläpp i luften då alltså.

Om den ökade befolkningen använde fossilfria bränslen så hade vi ingen klimatkris.

Du vet väl att utsläppen är väldigt ojämnt fördelade? Massor av människor på jorden har knappt några utsläpp alls. De stora utsläppen kommer från industrin och transporter. Rika människor har mycket mer utsläpp än oss andra.

Nu har man utvecklat elbilar som är väl anpassade till den av sossar och mp hårdsubventionerade solelen.

Socialförvaltningen i Tranås kommun har femton elbilar i sin verksamhet. Men under vintern har nästan alla slutat fungera i kylan, skriver Tranås Tidning.

Detaljer om elförsörjning, energiförsörjning och klimatet
Den här tråden handlar om den globala uppvärmningen och växthuseffekten. Då kan ju energiförsörjning tyckas vara i periferin av trådens ämne, men så är det ändå inte. Den tekniska utvecklingen sedan industrialiseringen inleddes har varit och är fortfarande i hög grad beroende av billig energi. Den billiga energin har i huvudsak kommit från fossila bränslen. Kol, olja och naturgas. När man förbränner fossila bränslen för att få energi så bildas växthusgaser, främst koldioxid, CO₂. Utsläppen av CO₂ har satt den naturliga balansen av CO₂ ur spel. Före industrialiseringen, ungefär 1750, var CO₂-halten i atmosfären ca 280 ppm. I slutet av 1969 var den uppe i 324 ppm. En ökning med 44 ppm under drygt 200 år. Nu är halten uppe i 417 ppm. En ökning med 93 ppm under drygt 50 år. Ökningen accelererar. Ökningen förstärker växthuseffekten. Den förstärkta växthuseffekten gör att den globala medeltemperaturen ökar. Den högre temperaturen gör att vattenmängden i atmosfären ökar. Vilket ökar uppvärmningen ytterligare. Is och snöutbredningen minskar när det blir varmare så att Jorden tar upp med värme från Solen. Vilket ökar uppvärmningen ytterligare. Permafrost tinar. Så att koldioxid och metan som varit begravd i permafrosten mycket länge, frigörs och ökar uppvärmningen mer.
Dessutom är tillgångarna på fossila bränslen begränsad. Oljan kommer troligen att bli bristvara redan inom 40-50 år. Kanske tidigare, beroende på produktionskapacitet.

För att bromsa uppvärmningen måste vi minska användningen av fossila bränslen
Eftersom det i hög grad är förbränning av fossila bränslen som orsakar utsläpp av växthusgaser så måste vi minska användningen av fossila bränslen. Energin som vi använder, till uppvärmning, AC, transporter, matlagning, inom industri och till mycket annat, vill vi ändå ha. Helst vill vi att energin ska vara billig också. Helst vill vi ha lika gott om energi som vi haft tidigare. Helst vill vi att energin ska vara ren, säker och förnybar. Går det ihop? Det finns en hel del frågetecken och tveksamheter som måste redas ut innan vi kan bromsa uppvärmningen. Därför hör dessa frågor hemma här.


Vad beror det på att vindkraften levererar allt mer el?
Det är riktigt att 2020 var ett "dåligt år" när det gäller utbyggnaden av vindkraft i Sverige. Flera planerade projekt försenades. Ur vindsynpunkt var 2020 bättre än 2019.
I slutet av 2019: 4099 vindkraftverk, märkeffekt på 8 984 MW.
Levererad energi 2019 var 19,5 TWh.
I slutet av 2020: 4363 vindkraftverk, märkeffekt på 10 068 MW.
Levererad energi 2020 var 27 TWh. Det uppskattas som 1 TWh mer än "normalproduktion" baserat på installerad kapacitet.

Vindvariationer mellan år jämnar ut sig när man räknar på flera år, som du skriver. Dock ökar andelen levererad el i förhållande till märkeffekten hos nyare vindkraftverk. Dom nyaste vindkraftverken levererar uppemot runt 60% av märkeffekten i medeltal, bra placerade. För Haliade-X uppger GE att den har en kapacitetsfaktor på 60-64%. För tio år sedan var motsvarande siffra för den svenska vindkraften ca 20%. Idag är den knappt 30%, totalt, och den kommer att öka, allt eftersom en ökande andel av vindkraftverken blir av nyare slag.

https://www.ge.com/renewableenergy/wind-energy/offshore-wind/haliade-x-offshore-turbine

https://svenskvindenergi.org/statistik

Prognos för 2021 och vid utgången av 2021
Prognosen är att 2 919 MW vindkraft kommer att installeras 2021. Vissa förseningar brukar uppkomma så i praktiken blir det troligen lite mindre. Baserat på prognosen ser det ut så här vid utgången av 2021.
I slutet av 2021 finns det 5006 vindkraftverk med en märkeffekt på 13 000 MW. Årlig vindkraftproduktion 2021 blir 30,6 TWh, om året är ett "normalår". Det kan jämföras med ca 7,9 TWh per år från en 1000 MW kärnkraftsreaktor om den går 90% av tiden. Underhåll och bränslebyte räknas bort. Vi kommer att få el från vindkraften 2021 som ungefär motsvarar drygt fyra svenska kärnkraftsreaktorer.

När kan Sverige vara oberoende av kärnkraft?
Om prognosen för vindkraftutbyggnad för 2021-2024 realiseras och vi, pessimistiskt, inte räknar med att kapacitetsfaktorn ökar, så kommer vindkraften att leverera 45,3 TWh vid utgången av 2024. Om utbyggnaden fortsätter i samma takt 2025-2028 så kommer vindkraften att leverera 78 TWh vid utgången av 2028. Det innebär en ökning av vindkraftelen från 19,5 TWh 2020 till 78 TWh 2028, en ökning med 51,3 TWh. Dom sex kärnkraftsreaktorer som nu är i drift (F1-F3, R3, R4 och O3, tillsammans ca 6,8 MW) levererar ca 54 TWh om året.

All kärnkraft kan stängas till 2029, men...
Ur energisynpunkt kan Sverige vara oberoende av kärnkraft 2029. Hur är det då med maxeffekt och överföringskapacitet? Som det är nu räcker inte dessa. En rekordkall vinterdag kan vi få effektbrist, om vi inte ökar effekten i vattenkraften eller skaffar några vätgas- eller naturgasdrivna gasturbiner för att matcha en extrem toppbelastning. Import kan också vara ett komplement vid toppbelastning, men detta kräver kapacitet i stamnätet som jag inte tror att den finns.


Jag förstår inte hur du räknar när det gäller export, handeln på Nord Pool och priser på Nord Pool och balans.

Om det ska gå att föra en meningsfull diskussion om detta så måste man se vårt elförsörjnings- och distributionssystem som ett system. Förutsättningarna skiljer mellan länder, men kraven är likartade. I systemet ingår i huvudsak
– Elnätet – Måste finnas för distributionen.
– Vattenkraften – Tillhandahåller mycket el och är utmärkt för effektreglering och balans. Måste ha vatten i magasinen för att kunna leverera.
– Kärnkraften – Fungerar bra som "baskraft", men priset är högt och stiger snabbt om den ska reglera eller balansera. Kärnkraften är dålig på effektreglering och balans.
– Vindkraften – Kan vara en betydelsefull och billig leverantör av energi, men behöver balans, t.ex. från vatten. När vind levererar spars vatten i vattenmagasinen så att det finns där när det behövs bättre.

Ingen av dessa komponenter kan ensam lösa energiförsörjningen. Inget av el-slagen kan på ett effektivt och kostnadseffektivt sätt ensamt tillhandahålla elektriciteten. Eftersom vi inte har någon kostnadseffektiv lagringskapacitet. Utöver vattenmagasinen.

Ett elsystem med ett bra kraftnät, vattenkraft och vindkraft, lämpligt dimensionerat, kan på ett utmärkt sätt klara elförsörjningen i Sverige. Lite beroende på framtida förbrukning. Som i hög grad beror på befolkningsutvecklingen. Som i hög grad beror på immigrations- och flyktingspolitik.

Sveriges befolkning 1999/2000: 9 340 682
Sveriges elförbrukning 1999: 143,5 TWh
Sveriges elförbrukning per capita 1999: 15363 KWh/år

Sveriges befolkning 2019/2020: 10 327 589
Sveriges elförbrukning 2019: 138,3 TWh
Sveriges elförbrukning per capita 2019: 13391 KWh/år

Data från SCB och ekonomifakta.

Det finns en stor potential för att minska energiförbrukningen genom ökad energieffektivisering. Samtidigt vill vi använda el i stället för fossila bränslen, vilket bidrar till att öka förbrukningen.


Jag ska försöka återkomma med mer detaljer om kärnkraften.

Jag hoppas du är medveten om att massförändringen som ger energi i kärnkraft är skillnaden i bindningsenergi mellan den klyvbara kärnan, typiskt Uran-235, och sönderfallsprodukterna (en uppsjö av olika, oftast radioaktiva isotoper) med massa i kärnan mellan ungefär 77 och 158. Från zink (med atomnummer 30) till lantanider (med atomnummer upp till ca 70).

Ett av dom stora problemen med kärnkraften, utöver olycksrisken, att tekniken riskerar att bidra till kärnvapenspridning och att bränsletillgången är begränsad, är avfallet. Där en typisk reaktor producerar ca 20 ton högaktivt avfall per år. Dom ca 440 reaktorerna som finns i drift producerar alltså ca 8800 ton högaktivt avfall varje år. Som ingen seriös tekniker eller vetenskapsman kan säga att vi vet hur det ska kunna förvaras säkert i 100000 år. Dom "lösningar" som presenterats, med kopparinkapsling och nedsänkning i bergrum är politiska lösningar som inte går att bevisa varken att dom kommer att fungera eller att det inte kommer att fungera. Dom som "lovar" att dom kommer att fungera kommer naturligtvis inte att behöva stå till svars för sina löften.

–

Sen ska man inte glömma att vattenångans forcing är logaritmisk och att den största effekten därför är på högre höjd. Eftersom uppvärmningen inte är enhetlig över troposfären blir det en negativ lapse rate feedback. Frågan är om Desslers 2 wm-2 är brutto eller netto... Måste vara ett rent h-lvete att få en tillförlitlig mätning på det där.

Så lösningen är att se till att de rika blir lika fattiga som oss andra?
Men om de rika lever i en demokrati och röstar bort politiker som vill göra dem fattiga då spricker den teorin.

Jag tror att den högre kapacitetsfaktorn beror på att man valt en lägre toppeffekt på generatorn än vad turbinarean medger.

Vi kan börja att titta på ett mindre verk, Vestas V90-2MW
https://en.wind-turbine-models.com/turbines/16-vestas-v90

Toppeffekt på 2MW, vikt 300 ton
Årsproduktion på 6 GWh, 33% kapacitetsfaktor
Vikten är 50 ton per GWh och år

Sedan det stora
Haliade-X
https://www.windpowermonthly.com/article/1577816/haliade-x-uncovered-ge-aims-14mw

Toppeffekt på 12MW, vikt 3300 ton
Årsproduktion på 65 GWh, 60% kapacitetsfaktor
Vikten är 50 ton per GWh och år

Vikten per GWh årsproduktion är ju samma för det stora som det lilla. Det man verkar ha gjort med det stora är helt enkelt att minska toppeffekten på generatorn. Genom att använda en generator på drygt halva toppeffekten har man nästan fördubblat kapacitetsfaktorn.

Det blåser sällan så hårt att toppeffekten för ett vindkraftverk utnyttjas. Därför minskar inte årsproduktionen särskilt mycket av att sänka toppeffekten. En annan fördel blir ju att elinstallationen inte behöver kunna hantera den stora toppeffekten.

Vestas skulle kunna hävda en kapacitetsfaktor på 50-60% genom att minska generatorns storlek. Det skulle leda till en lägre årsproduktion, men jag ser flera vinster med det; lägre elnätskostnader, mindre behov av balanskraft, osv. Den där toppeffekten skulle nog ändå bara gå på export.

Jag har dragit min slutsats att mycket vindkraft går på export genom att titta på produktion och export månad för månad några år tillbaka, samt elpriserna. När vindkraften producerar mycket på sommaren sjunker elpriset nedåt 1 öre / kWh. Det gör ju att alla elproducenter i Sverige går med förlust. Oklart om de länder som importerar för 1 öre/kWh tjänar på det heller, för deras inhemska verk går ju sannolikt samtidigt med förlust då.

Under förindustriell tid balanserades svinnet i kolcykeln av koldioxidutsläpp från vulkaner. Det kol som bands i matjord, bottensediment och torv ersattes alltså med kol från vulkanutsläpp. Om vi på den tiden hade släppt ut 36 Gt koldioxid hade mängden koldioxid i luften ökat med 36 Gt. Men när vi idag släpper ut 36 Gt ökar mängden koldioxid i luften bara med 12 Gt, alltså 2 ppm. Något har alltså förändrats. Vad händer med 24 Gt?

Växtligheten har ökat. På Keelingkurvan ser vi att sommarsänkningen ökar. Det bör betyda att matjordsbildning, sedimentering och torvbildning har ökat. Växtligheten har anpassat sig till en högre koldioxidhalt. Men det är inte bara det. Breddningen av barrskogsbältet över tundran innebär nya kolhaltiga träd som tar sitt kol ur luften. Och vi har byggt stora städer med kolhaltigt byggmaterial, kol som hämtats ur luften. Mitt hus är delvis byggt av kol som hämtats ur engelska kolgruvor. Jordens befolkning har ökat från en till sju miljarder och vi har alltså byggt bostäder för sex miljarder. Mycket talar för att vi går från en svältreglering på en miljard mot en välmågereglering på elva miljarder. Det betyder att vi behöver bygga för ytterligare fyra miljarder. Hav och luft utbyter koldioxid men det är oklart hur nettoflödena ser ut.

Vi har använt fossila bränslen som energikällor. Men nu har vi lärt oss så mycket om möjliga energikällor att vi inte längre har något behov av fossila bränslen. Vindkraft börjar bli konkurrenskraftigt mot kolkraft. Den ökade växtligheten ger ökad tillgång till biobränslen. Vi har upptäckt att ett p-n-skikt kan omvandla solljus till el och börjat fundera på hur vi kan använda det. Utvecklingen av kärnkraft kanske närmar sig möjligheter att bygga små konkurrenskraftiga kraftverk. Vi är på väg mot en transportsektor med självkörande bilar och drönare som stället nya krav på drivlina.

Vi överger nu i snabb takt fossila bränslen. Snart börjar våra koldioxidutsläpp att minska. Så länge minskningen inte överstiger 12 Gt/år händer troligen inte någonting annat än att luftens koldioxidhalt slutar att stiga och allt kan anpassa sig till nuvarande nivå.

Men teknikbyten är irreversibla. Har vi uppfunnit elljus kan vi inte gå tillbaka till fotogenlampor. Och risken är stor att vi inte kan stanna vid en minskning på 12 Gt. Borde vi inte fundera på vart 24 Gt tar vägen och på vad som händer om vi inte släpper ut dem?