Citat:
Ursprungligen postat av
RobbanUC
Biden kommer att styra över "the Jewnited States of America" under 4 år, om det inte blir ännu längre.
En etnisk diktatur helt enkelt, och det var Trump som beredde vägen för detta, medvetet eller omedvetet.
(min fetning)
Det är nog det Trump idag är mest förbannad på sig själv för. Det räckte inte att vara den mest tillmötesgående presidenten mot Israel i USA:s historia. Eller att han på hemmaplan visade att han var judarnas förtrogne. Trumps svärson, juden Kushner, sägs ha varit en av de med mest inflytande i administrationen kring Trump. Kushner sägs också i Expressen ha varit bland de första att distansera sig från Trump när loppet var kört.
Men Trump borde ha sett det efter 2 år i vita Huset. Det var ju en ständig kanonad mot honom från judar i politiken, i media, i akademier, i den intellektuella debatten.
Frågan är vad han kunnat göra. 80 miljoner amerikaner är alltså hjälplösa mot någon miljon judar som hörs och har resurser och makt i USA den vita majoriteten inte kan drömma om.
Har sett att flertalet i ledande positioner i High Tech har judiskt ursprung och då kan man tala om försprång och privilegierad position att selektera.
Patriotism känner judar endast mot ett land. Överallt annars verkar ledande judar för identitetspolitik, mångkultur och internationalisering av landet de bor i.
Trump gick på världens nit helt enkelt.
Vad som saknas i USA, liksom Sverige, är en debatt med genomslag från nationalister. Men den har aldrig haft en chans senaste decennier. Den strandar efter några dagar på rasismens rev. Eller får den aldrig annan ärlig möjlighet när plattformar inte står till buds.
Det är samma i Sverige. I söndags förmiddag mässade den evige Rosenberg samma tema för 100:e gången i Godmorgon världen, denna gång att intrånget i Kongressen kan leda till 30-talets Tyskland.
Gång efter annan kan jag efterlysa en debattör i Sveriges Radio som inte delar Rosenbergs syn som balans, men förgäves. Intervjun av Mattias Karlssons i SvT möttes direkt av elitistisk kritik av Jan Scherman i DN.
DN:s ledare igår gick också till hätsk angrepp på Sabuni för att hon hotar lämna Januariöverenskommelsen eftersom Löfven brutit uppgörelsen genom att bakom ryggen på henne gå Mp till mötes i tillägg i Migrationslagen som åter gör Sverige till attraktivaste landet för ekonomiska flyktingar att styra kosan mot. Det gamla folkpartistiska Dagens Nyheter tar avtalsbrytaren Löfvens parti eftersom man skräms av allt utom nuvarande sosse-regim.
Dagen Nyheter är sossarnas främsta och tyngsta och viktigaste vapen eftersom den tilltalar medelklassen och "eliten" att rådande ordning alltid är tryggast.
Än så länge, eller knappast.
Aftonbladet har krympande betydelse som propagandainstrument för Löfven och sossarna eftersom arbetarna lämnat tidningen sedan länge och de importerade bidragskonsumenterna inte bryr sig om samhällsdebatten alls. Att Aftonbladet är om det stämmer Sveriges största tidning nätet inräknat, är en gåta. Om inte siffrorna friseras. De s k negativa besöken på Aftonbladet kan å andra sidan vara många. Man, eller jag i detta fall, går in där för att stärkas i egen övertygelse, vilket ofta stimulerar och humöret går upp, till ingen praktisk nytta.
Aftonbladets politiska samhällsskildring är enastående. Ledar- och debattsidan gör underverk.
Man lyckas varje dag skriva om politik mot högern när egna statsministern Löfven sitter fast i ett ynkligt järngrepp från Mp och Annie Lööf och inte kan få ut något eller mycket litet av socialdemokratisk politik.
T o m splittringen inom LO - en av Aftonbladets arbetsgivare - efter Löfvens rövslickande av Lööf i den för LO-kollektivet oviktiga Las-frågan, har tidningen lyckats göra obekant för läsarna. Som något ovidkommande.