Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Jag inser att detta inte är möjligt idag. Men det skadar aldrig att ha visioner. Men att i alla avseenden göra det mindre bekvämt att leva på bidrag i förorterna bör ständigt vara en prioritet.

1) Jag var sur (se signaturen)

2) Visst har censuren av Swebb-TV fått en hel del uppmärksamhet. Björn Söders fråga är också bra. Men vi får väl se hur länge det dröjer innan allt nämnande av Swebb-TV får folk avstängda på sociala medier.
När det gäller nätjättarna så är maktförhållandet sådant att det är Sveriges regering som ligger i kraftigt underläge mot Google & Facebook. Så den där direktlinjen går nog åt bägge hållen.

Det "Bulletin" verkar utmynna i är en svensk "neocon"-publikation, det vill säga ganska öppet judiskkontrollerad kravliberalism, fast med oklanderlig traditionell klädstil och -smak. Plus lustig liten transa, för att vara lite crazy och med sin tid.


Ett bra inlägg även i övrigt. Här tar du upp frågan om just legitimitet. Fascismsmetandet är just ett försök att få Bulletin att ses som "nära det svarta hålet", dvs ej legitim. Aftonbladet vill hålla kvar människor i den hyperrealitet de har skapat och propagera sina egna problemformuleringsmodeller. Det finns absolut en chans att ett sådant trick lyckas; vissa av skribenterna har varit mottagliga för detta. Man måste ha en strategi för hur man hanterar detta (även om strategin är tystnad eller "vi betackar oss för lögnaktiga hatangrepp"). Man kan jämföra med "fake news"-diskussionen, en taktisk kamp som Trump förlorade, men eventuellt en metapolitisk strategisk vinst. Det är också en legitimitetsfråga.

Mot-fascistanklagelser bekräftar bara det svarta hålets existens, och viktigheten i att förhålla sig till denna mörka fixpunkt. Och det är en moralisk arena som inte högern kontrollerar så det finns ingen mening med att kämpa på den.

Alla turer kring detta och kring Swebbtvs delegitimisering (genom en depublicering) belyser vikten av att skapa helt egna kanaler, eftersom kanalen i sig kan påverkas (legitimitet är ett växelspel och om kanalen kan övertygas om att den publicerade informationen påverkar kanalens legitimitet så sitter informationen osäkert).

Både "likgiltighet" och "hat" är helt felaktiga analyser.

Det som styrde var snarast känslan av att stå under kontroll, den känsla som genomsyrar alla totalitära samhällen (och alla byråkratier, som är totalitära samhällen i sig själva). Det är känslan av att ickelydnad kommer utmynna i digra personliga konsekvenser. Det är känslan av att regler är till för sig själva, inte för att gynna människor. Det är samma känsla som leder till lydnad inför Värdegrunden, trots att den förstör samhället och dödar våra barn, och samma känsla som leder till att de flesta av oss i tråden skriver detta anonymt som samizdat och inte talar öppet.

Men både "likgiltighet" och "hat" är användbara analyser för att främja progressivism; motsatsen till "likgiltighet" är aktivism (för progressiviteten, bort från det mörka hålet) och motsatsen till "hat till alla (från det mörka hålet)" är förstås kravlös kärlek till alla.

Det är avslöjande att den där kriminologen tydligen inte ens visste skillnaden mellan procent och procentenheter.

De dugliga värvade de odugliga för att befästa sin makt; odugligarna värvade dumskallar för att de inte såg någon skillnad; de dumma värvade dårar för de förstod inte bättre; och dårarna värvar likasinnade för att de är som de själva.

Den absolut dummaste och mest odugliga människa jag känner arbetar inom akademin. Välbetalt, fast arbete. Vederbörande har aldrig producerat en tanke eller analys av värde men arbetar oavlåtligt med att reproducera andras politiska (vänster)tankar, och sprida dessa till nya generationer av "utbildade". Det är ingen skillnad mot vilken kyrka som helst. För att predika behöver man bara en bok.

Sånt som Red Scare är mest användbart som värdemätare, ett sätt att läsa av vilket genomslag olika tankemönster har för tillfället. Red Scare är en dummare tjejversion av Chapo Trap House, som är en dum vänsterversion av The Daily Shoah, som kom ur det dummare segmentet av althögern, som uppstod genom att dumma amerikaner tog sig in i efterkrigstiden genom att läsa europeisk nya högern-litteratur. Det handlar om sätt att tänka som har sipprat ned genom ganska många lager innan de har nått de här tjejerna, och såklart blandats ut med mindre intressanta saker längs vägen.

Inom den amerikanska vänstern är det här saker som har skett förut på högre nivå. Lasch själv är ett exempel. Före honom fanns James Burnham, som med sin term managereliten förde in en tankemodell liknande Ortegas "señorito satisfecho", "byråkratisk kollektivism" och "den nya klassen" i den amerikanska diskursen (om än med litet genomslag).

Ett annat exempel är tidskriften Telos, som gick från slentrianmässig akademikervänster till att läsa mellan- och efterkrigstidens europeiska högertänkare, vilket landade i en smått värdekonservativ variant av neokonservatism. Vänsterläsning av den relevanta högern verkar mest leda till ett närmande av den "anständiga", borgerliga högern, tänk SvD, G-P, Bulletin eller på sin höjd Nyheter Idag. Det är så vitt jag kan bedöma den utvecklingskurva som t.ex. Red Scare och Malcom Kyeyune befinner sig på. Före detta vänsterhipsters som har blivit medelålders måste hitta ett mer vuxet sätt att uppfattas som relevanta. De accepterar vissa tankemönster från högern som låter dem skaka av sig aspekter av vänstern som har förlorat sin praktiska relevans för dem. De slipar sig själva mot högern för att kunna behålla skärpan, men det är väldigt ytligt alltihopa.

Att följa såna människor lär oss kanske nåt om var vi befinner oss som samhälle, var vänstern befinner sig och vilka delar av högern som gör avtryck. För vår del kan det vara ett sätt att kontrollera oss själva, så vi inte tror att vi är mer relevanta än vi är. Men mycket mer än så ger det inte. Vill man ha näringsrik föda får man söka sig några steg upp i den intellektuella påverkningskedjan.

Red Scare tjejerna är egentligen en tjej, Anna Khachiyan, och hon ska i sin tur främst förstås som någon som egentligen mest upprepar - förutom Lasch - Camille Paglia. Om Camille Paglias dräpande kritik mot nutidsfeminism, Foucault och Marxism samt upprop för klassiska könsroller, eviga värden och nedbrytning av politisk korrekthet kan komma att bli i mainstream så har vi kommit en lång väg - oavsett om det kommer från en hipsterpodcast från Brooklyn eller ej.

Vet att den sorgligt frånvarande användaren Glimmande uppskattade Paglia mycket.

Nej jag förstår inte heller varför Red Scare-tjejerna ska sågas. Alla som bidrar i någon form till en tillyktring från identitetspolitik, feminism och politisk korrekthet tycker jag ska ses som bröder eller systrar i kampen. Det finns olika utgångspunkter här och olika kulturella temperament. Men det är samma strid och samma fiende här i Sverige som i USA. Låt inte det bästa bli det godas fiende här.

Kunde inte hålla med mer. Även om Glimmande med sin Johnny Bode-avatar.

Ett inlägg på Fejan:


Möjligen kan det finnas ett bättre ordval (än "minoritetsdemokrati") som beskriver, hur makthavarna åsidosätter majoritetens vilja och värderingar i Västvärlden. Kanske minoritetsdemokratur ?

Det som beskrivs är den nya formen av ”demokrati”. Ett minoritetsstyre istället för ett majoritetsstyre. Det är naturligtvis ingen demokrati utan det rakt motsatta, därför bör det kallas anti-demokrati.

Nej, det är inte ngn demokrati. Men minoritets-anti-demokrati blir nog lite väl tungt. Det skulle vara bra, att ha en fungerande benämning på fenomenet.

Du vet ju att jag är en bitter och cynisk person. I sena december 2018 sade Anna Khachiyan detta

Förutom Ann Coulter är de här människorna rätt trista. Candace Owens är horribel. Jag lyssnade på två episoder av Red Scare. Det är "okej". Intellektuellt på en lägre nivå än Jacobin magazine men som underhållning är det inte dåligt. Jag har lyssnat på många sämre podcasts och för att de står på vänsterkanten är det som sagt helt okej. Inget slår såklart vår egen husmarxist Malcolm Kyeyune.


Stalin skrev en mycket bra kritik av anarko-kommunisterna 1906 där han påpekar att Marx har konservativa Hegel att tacka. Vidare menar Stalin att Marx har förbättrat det som skrivits av Hegel. Stalin påpekar också att anarko-kommunisterna smädar Hegel. Stalin;


Det skall man verkligen ge bolsjevikerna - att de medger att de finner inspiration från högern. I Tyskland vet jag att man gör skillnad på höger-hegalianer och vänster-hegalianer. Hur som helst. En notering om vad bolsjevikerna gjorde med anarko-kommunisterna.


Om man skall utveckla sina högeråsikter? Vad skall man läsa då? Ernst Niekisch?