Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Jag håller med dig helt och hållet!

"Jag skulle vilja hävda att vanan att ljuga, och upprepandet av aldrig ifrågasatta inrepeterade PK-floskler, riskerar att bli nästan lika farlig för Sverige som de direkta skadeverkningarna av invandringen. Samhällskroppen börjar ruttna när sanningen inte längre söks eller efterfrågas."

(FB) Sverige - där lögnen bitit sig fast och äter sig allt djupare in i samhällskroppen!

Det är väl ingen större hemlighet att Sverige till och med andra världskriget var oerhört synkroniserat med Tyskland på alla plan? Något vi fortfarande är fast nu under helt andra åsiktsregimer.

NSDAP växte till stor del fram i Tyskland pga rädsla för kommunister inom landet och pga rädsla för Sovjetunionen.

Socialdemokraterna i Sverige kan ses som en triangulerad position mellan NSDAP och KPD (tyska kommunistpartiet); men där man idémässigt kanske låg närmare NSDAP?

https://sv.wikipedia.org/wiki/Staten...B6r_rasbiologi

"Som första namn på motionerna stod Alfred Petrén och Wilhelm Björck. I Andra kammaren var motionen förutom av Björck underskriven av både socialdemokraten Hjalmar Branting och högerledaren Arvid Lindman samt framträdande liberaler som Jacob Pettersson, Raoul Hamilton och Knut Kjellberg. Alla politiska riktningar i riksdagen var alltså representerade bland motionärerna. "

Sverige delade samma historiska idéströmningar som Tyskland, men som hos oss kom till ett annat uttryck. SAP, Högerpartiet och NSDAP valde olika vägar.

Tyskland kämpade tillsammans med bland annat Finland "åt oss i Sverige" mot ett Sovjetunionen styrt av Stalin som hade som mål att Sverige och hela världen skulle bli kommunistiskt. Stalin var mycket politiskt övertygad.

Sverige var ju de facto allierat med Tyskland*. Svenskarna var relativt antisemitiska. Vi hade politiska strömningar som låg nära de i Tredje Riket på många plan. Det är inte detta som är problemet. Problemet är när man låter sig bli skrämd till att ta avstånd från detta. Låt er inte skrämmas av detta, då kommer vi aldrig att kunna vinna.



* Man kan mycket väl se dagens massinvandring som ett sjukt försök att dölja och gottgöra för att vi faktiskt var Tysklands allierade. Denna allians går inte att förneka.

Mycket klokt! Balanserande, uttömmande och med ett fungerande lösningsförslag.

Problemet är inte att Flam blivit friad för något copyright-brott. Problemet är inte att Flam beskriver svensk historia utifrån en nischad kontext. Problemet är om man låter sig skrämmas av att någon tar upp osmickrande uppgifter om ens ingrupp. Intoleransen signalerar vekhet. Går det här så långt att man blir arg på allierade som inte delar samma förfäran över en judisk komiker, så skapar man splittring istället för det där ingrupps-patoset som man vill åt.

Försåtligt

Jag tycker man skall försöka hitta ljusglimtarna där de finns här i livet.

På något sätt verkar halshuggningen av läraren som visade en muhammedkarikatyr i Frankrike ha tagit skruv i Sverige. Jag vet inte vad det är, men kanske har man här för en gång skull riktigt svårt att ljuga för sig själv när man söker förmildrande omständigheter?

För de flesta i denna tråden är ju händelsen bara en naturlig följd av förd politik, och inget som förvånar eller ens upprör. Det är naturens gång helt helt enkelt. Runt 15% av muslimerna är beredda att ta till våld för att försvara sin religion. Öser man in miljoner med muslimer till Sverige och Europa tar till slut matematiken ut sin rätt.

Men jag tror mig se och höra att händelsen har fått fäste, även långt in i public service.

Bakom de ständigt vänstervinklade rubrikerna fördes ett (faktiskt) intressant samtal nyligen i Studio Ett, där en svensk lärarinna bland annat vittnade om att hon också mycket väl hade kunnat blivit ett islamistiskt offer, "om han haft en kniv med sig där och då". Hörvärt, speciellt för att vara svensk public service.

https://sverigesradio.se/artikel/7579955

Mitt andra exempel är att public service i Sverige faktiskt valt att rapportera om Hunter Bidens laptop och hans fars misstänkta korruption. Kanske är det för att media i Sverige är så förälskade i att hacka SD-lokalpolitikers datorer?

Helt ärligt, för mig som följer valet i USA ganska noga via deras media är det faktiskt imponerande att public service inte plankar CNN:s "blunda för det" agenda rakt av. I USA är det total radiotysnad i all MSM vad gäller Hunter Bidens laptop. Det som nämns är vinklingar så extrema att man skäms för mänskligheten. Enbart Fox News och delvis WSJ verkar rapportera.

Återigen en rubrik med vänstervinkel på Studio Ett, men om man tar sig tid att lyssna på programmet så låter de till och med Tucker Carlson få komma till orda genom att spela upp ett klipp från hans program. Kanske fick han den äran för att ingen annan kanal tagit upp det? Självklart är allt inte perfekt i inslaget nedan, men att det över huvud taget görs får ses som ett friskhetstecken.

https://sverigesradio.se/artikel/7579959

Problemet är att Flam dragit ner byxorna och skitit rakt på det svenska smörgåsbordet, och du försöker dölja ditt medlöperi och gillande bakom antisocialistiska floskler och ursäktar oärligt det med att sälja din passivitet som dyrkande av en likosande byråkrati. Förväntar du dig verkligen applåder?

I övrigt tycker jag Flam gör bäst i att hålla käften om svenskt samarbete med Tyskland innan han läst A. Suttons "Wall Street and the Rise of Hitler". Man kan ta och fundera på vilket folkslag som kryllar på sagda adress.

http://www.profit-over-life.org/books/books.php?book=26

Nischad eller ej, skit i samma. Ett av huvudproblemen här är att Flam ägnar sig åt kvalificerad historieförfalskning, påförandes skuld och skam på det svenska folkhemmet.
Punkt slut.

Det handlar inte om att vara ett fan av Flam eller gilla hans bok. Flam är inte något slags ödesmättad vattendelare i svenska folkets historia.

Vad som hänt är att vissa har uttryckt bifall till korrekt utfall i ett upphovsrättsmål vilket av andra har tolkats som ett förbehållslöst gillande av boken. Frågan har naturligt sjunkit till botten men rörts upp igen av vissa som verkligen insisterar på att alla ska tycka exakt likadant.

Sen blir man lustigt nog kallad autist av någon. Det är faktiskt ni, om några, som här uppvisar autistiska symptom i form av kognitiv inflexibilitet, bristande helhetssyn, oförmåga till nyansering och social inkompetens.

Det här får ni släppa.


Diskussionen har handlat om att vissa har avkrävt alla i tråden att vara emot friandet av ett satiriskt verk. Annars är man på fel sida i mediakriget, eller något. Frågan är dock mer nyanserad, vilket andra av oss har försökt förmedla. Det är också helt orimligt och rentav löjligt att låta ingruppen splittras Aron Flam. Inte för att jag ser er i tråden som en ingrupp, utan på teoretiskt plan.

Jag har inte för avsikt att läsa boken i fråga, men jag är ganska säker på att Flam inte menar att Sverige är skyldigt att vara en mångkultur för att sona sitt arv, vilket väl är det viktiga i sammanhanget vad gäller påförande av skuld och skam.

Detta kan vi lägga åt sidan.

Fader, förlåt dem; ty de veta icke vad de göra.
Blir det inte lite väl mycket av ett löjets skimmer försöka friskriva Flam från hans eget verk medelst han icke veta vad han gör?

My point exactly. Bra bra.


Är "han" Aron Flam på båda ställena i andra meningen eller är jag "han" andra gången?

Flam är historieförfalskare på två nivåer: Dels låtsas han som att det fram tills nu har funnits en svensk konspiration att dölja sanningen som han modigt gräver fram ut arkiven. Detta vet många av oss i tråden inte stämmer eftersom vi från skolan och media kände till permittenttrafik, kullager, rasbiologiska institut, eftergiftspolitik och att Churchill var sur. Det hör till genomtröskat allmängods som spunnits till ett anakronistiskt skuldbeläggande av t ex Maria Pia Boëthius i början av 90-talet. Flam vill lägga ytterligare ett filter av fiktion genom selektion över historien som den verkligen var.

Den andra nivån av historieförfalskning är ju att helt strunta i dåtidens verkliga kontext med syfte att smutskasta den tidens svenskar. Har man däremot minsta hermeneutisk empati och anständighet så friar man enkelt från skammen och skulden - och väcker besvärliga frågor kring det skuldkomplex som mycket riktigt lett till dagens situation. Inte bara i Sverige, dock - utan även i de länder som offrade sina söner i kampen mot Hitler.

Om en välinformerad svensk 1939 föreställde sig en massgrav utanför ett läger och en politisk kommissarie i skinnrock som sköt människor i nacken - så var det inte en blond tysk eller ens nödvändigtvis en etnisk ryss som var mallen. Även den Churchill vars svenskförakt Flam citerar, såg den ryska revolutionen som judisk. Den antisemitiska tankefiguren att Tjekan dominerades av judar uppstod på den vita sidan som utsattes för Tjekan. Från Wiki:


När Finland invaderades så var alltså etniskt hat, läger och folkmord mycket riktigt något som levde i svenskars tankar, varför det där och då var moraliskt rätt att alliera sig med Finland och se Hitler som ett mindre ont alternativ till Stalin. Att tvärtom angripa Finland och kasta sig i famnen på Stalin för att "sprida ut" tyskarna som Flam önskar hade varit helt obegripligt tänkande för dåtidens svenskar.

Detta historiska problematiserande och belysande av Holodomor eller Katyn som korrektur till vulgärbilden av dåtidens svenskar som mindre moraliska eller upplysta än vi om deras samtid, är förstås inget som intresserar Flam eller förstås ens av svenskar som borde veta bättre än att se hans kritik mot sossar som annat än hat mot svensk nationalism, alltså egenintresse.

Flam skriver fortfarande en bluffaktura, även om han gnäller över att dumma svenskar betalar till fel fordringsägare. Den som inte förstår det är hans nyttiga idiot.

Och detta har i så fall ingenting med brottsmålet att göra. Sluta blanda korten om du vill ha någon klarhet, eller fortsätt blanda korten om oklarhet är ditt syfte.

Att låta sig luras är alltså ett tecken på styrka. Det bjuder vi stolta nordbor på, eller hur?

Flams hatiska berättelse är en del av det narrativ om europeiska nationers historiska skuld och har konsekvenser. Att du gör så gott du kan för att förminska det, visar bara din likgiltighet och viktlöshet. Du tycker ju uttryckligen att ställningstagande är vansinne, så du ser inte behovet av svensk identitetspolitik.