Regel 1.12. har uppdaterats (ändrad tolkning av integritetskänsliga uppgifter)

Vad gäller om uppgifterna är sekretessbelagda i domen, men uppgifterna är inte skyddade/sekretessbelagda i folkbokföringen?

(Detta gäller i fall där personer har utsatts för sexbrott, men det finns inget hot om våld eller liknande. Då sekretessbelägger man uppgifterna i domen och i FUP:ar för att förhindra "dålig publicitet", men folkbokföringen är öppen - samma princip gäller t.ex. vittnen som vittnar mot grovt kriminella - dessa kan få sekretessade uppgifter i domen pga RISKEN för våld/hot, men för att få skyddade personuppgifter i folkbokföringen krävs det att man utsatts för FAKTISKT våld/hot)

Regeln säger "skyddade personuppgifter", vilket är en juridisk definition som innebär att personen måste fått skyddade personuppgifter (sekretessmarkering eller fingerade personuppgifter) beviljat av skatteverket.

Om begreppet "skyddade personuppgifter" även ska innefatta sekretessade domar/FUPar, bör regeln uppdateras till att säga "Det är förbjudet, oavsett syfte, att efterfråga eller sprida uppgifter om personer med skyddade personuppgifter, eller i sammanhang där personuppgifterna dolts eller försetts med sekretess även om personens folkbokföring inte är skyddad, om dessa uppgifter kan användas för att skada vederbörande. Exempel på sådana uppgifter är boende- eller vistelseort."


Detta gäller bara om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för personen. Det är altså inte applicerbart på FUPar eller domar som publiceras i rent nyhetssyfte eller för att diskutera ett brott.

Ett mycket bra initiativ även om ett legitimt samhällsintresse är lite luddigt,

I detta fall är det en förundersökning gällande olaga förföljelse. Publicering av fup bidrar till ytterligare förföljelse och det står bortom alla tvivel att publiceringen på flashback syftar till att kritisera brottsoffret.

Då olaga förföljelse är ett brott mot frihet och frid i brottsbalken så betyder det också att publicering av fup utgör olaga integritetsintrång.

Olaga integritetsintrång finns med i lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (BBS-lagen). Således begår tillhandahållaren av plattformen (Flashback) brott om publiceringen inte skyndsamt modereras. Även de moderatorer som deltagit i beslutet att inte avpublicera inlägget begår brott.

När det gäller domar och FUP så publiceras inte dessa på Flashback. Däremot så citeras ibland domar, och det förekommer även länkar till sidor där motsvarande är publicerade. Den lagstiftning du hänvisar till fokuserar inte på länkar. Men med detta sagt så kan även sådana ibland vara förbjudna. Avgränsningen är inte svartvit, utan här behöver man granska det specifika fallet för att kunna göra en bedömning.

admin

borde ändras till:

"Det är förbjudet, oavsett syfte, att efterfråga eller sprida uppgifter om personer med skyddade personuppgifter eller där uppgifterna har sekretessbelagts i t.ex. en dom eller FUP, om dessa uppgifter kan användas för att skada vederbörande."


Detta för att uppgifter i en dom kan sekretessbeläggas utan att personen ifråga får skyddad identitet. Regeln bör täcka båda fallen. Dvs även om folkbokföringen är öppen för personen ifråga, bör det ändå vara förbjudet att länka till en FUP eller dombilaga som är tydligt stämplad med "Sekretess" om uppgifterna har sekretessats för att t.ex. skydda vittnen från hot och liknande.

Sekretess i en dom eller FUP är nämligen den första skyddsnivån. Det bör då vara förbjudet att över huvud taget posta dess namn, eftersom namnet då går att kolla upp i follkbokföringen, och därmed använda för att skada vederbörande.

Det finns prejudicerande domar gällande länkning vs lagring. Det är ingen avgörande skillnad. Rättspraxis hänvisar genomgående till spridning och tillhandahållande snarare än den tekniska lagringen.

I det specifika fall som jag reagerat på har fup lagts upp på flera fildelningssajter och dessa länkas till i det publicerade inlägget här på Flashback. Jag har anmält detta inlägg men det har inte tagits bort, så jag utgår från att moderatorerna därmed fattat beslut att behålla inlägget. Jag hävdar att detta beslut medför brott mot bbs-lagen. Jag rekommenderar att inlägget genast tas bort och att reglerna uppdateras för att skydda målsägare (och andra) från att förundersökningar och domstolsprotokoll av denna typ läggs ut publikt. Spridningen blir avsevärt mera begränsad om sådana integritetskränkande dokument inte kan publiceras på Flashback.

HD har kommit fram till att det är bara den första spridningen (uppläggningen) som räknas. Att sedan posta länkar till den första spridningen, räknas inte som nya brott om inte materialet görs tillgängligt för en större publik.

https://www.domstol.se/nyheter/2020/...-och-spridits/

Dvs att om bilden redan spridits genom att läggas upp på nätet, så är det inte ett nytt brott att länka till bilden (eller underlåta att ta bort den) så att den sprids till fler. Att däremot lägga upp bilden på en ny hemsida är ett nytt brott, då det blir en ny spridning.

Att "bädda in" bilden i en iframe eller img src, kan däremot utgöra ny spridning.

Rekvisiten för spridning är att innehållet ska "göras tillgänglig för en större personkrets" - vilket i fildelningsmål innebär att innehållet görs tillgängligt för en större publik. Om innehållet redan är publicerat i t.ex. en sökmotor eller fildelningssajt så att den redan är tillgänglig för hela världen:


Med "större publik" innebär att man direktlänkar till material som normalt ligger bakom någon form av skydd, t.ex. paywall, lösenordsskydd, eller GeoIP-restriktion, på ett sådant sätt att den som använder länken, kan kringgå skyddet - vilket innebär att materialet görs tillgängligt för en vidare personkrets.

Intressant nog gäller domen i HD ej BBS-lagen.

Jo eftersom det krävs att inlägget ifråga utgör olaga integritetsintrång. Och det gör det inte om inte innehållet genom länken, sprids till en vidare krets så som HD-domen anger.

När materialet läggs upppå fildelningssajt för att sedan länkas till från Flashback och ges spridning utgör det både olaga integritetsintrång och brott mot bbs-lagen. HD-domen är därmed inte applicerbar här.

Vad är det för prejudicerande domar som du tänker på? Svårt att besvara din fråga ifall du inte berättar vilken dom det är som du syftar på. BBS-lagen har bara prövats av HD fyra gånger, och ingen av dessa gäller länkar. Läser man regeringens proposition så är de ganska tydliga gällande vad som gäller angående länkar.

"Skyldigheten att ta bort meddelanden bör endast gälla sådana meddelanden som sänts in till tjänsten av en användare. Lagen är alltså inte tilllämplig när spridning av meddelanden av det slag som avses i lagen underlättas enbart genom att användare t.ex. genom hyperlänkar hänvisas till andra tjänster som visar sig innehålla straffbara meddelanden."
- Regeringens proposition 1997/98:15 s. 17

https://www.regeringen.se/contentass...-anslagstavlor

admin

När materialet läggs upp på en fildelningssajt så sker spridningen redan då. Spridningen är redan fullbordad i den punkten. Att materialet sedan enklare sprids genom att sprida hyperlänkar, påverkar inte bedömningen.
Man har tillochmed explicit angivit i propositionen att det anses vara en "spridning" när materialet görs tillgängligt för andra, det behöver faktiskt inte ske någon access till materialet.

Det innebär att i juridikens ögon så sprids materialet till alla som rent tekniskt kan komma åt materialet, i samma sekund som det läggs upp. Att man då hyperlänkar till materialet, gör att materialet sprids till personer som enligt juridiken, redan tagit del av materialet.

Det var just detta som HD bedömde, ifall spridning är ett "perdurerande brott" ungefär som innehav, som pågår sålänge materialet ligger tillgängligt, eller om spridning fullbordas i den punkt materialet lades upp. HD bestämde att det är det senare caset.

Det har också betydelse för BBS-lagen, för samma princip gäller där. Underlåtenhet att ta bort ett meddelande begås alltså i en viss fix tidpunkt vilket definieras av i lagen av en viss tidsram som baserar sig på omständigheterna i det enskilda fallet. När den fixa tidspunkten är passerad, så är brottet fullbordat, vilket innebär att det utgör inte ytterligare brott att underlåta att ta bort underlåtenheten att ta bort meddelandet.
Det är av den anledningen BBS-lagen har en tillhörande förverkandeparagraf, så att tillhandahållaren inte kan välja att behålla ett meddelande som denne dömts för att ha underlåtit att ta bort.

BBS-lagen är heller inte rekursiv, den hänvisar inte till sig själv, vilket innebär att det inte är ett brott att sända in meddelanden, där någon annan begår brott mot BBS-lagen.

Den enda gång det sker en spridning enligt lag utöver den fullbordade spridningen, är om materialet är låst till en viss begränsad krets av mottagare (exempelvis personer som betalat för en tjänst, eller är medlem någonstans eller bor i ett visst land - dvs geoIP eller liknande) - och den kretsen görs större genom en hyperlänkning, så personer utanför denna tillgångskrets då kommer åt materialet genom att länken kringgår den spärr som lagts på materialet.

(exempelvis som det varit i de flesta fildelningsfall, man anser att den som direktlänkar till en pay-per-view sändning som tillhandahålls mot ersättning, har spritt materialet till en större krets, eftersom de som använder länken kommer förbi paywallen och slipper betala)