Vi som tänker bli nyktra (alkohol)

Vill tacka dig och alla ovan som svarade på min första post. Mycket bra information och lärdom.

Jag förstod innan att mitt val är naivt och ennu mer nu efter jag läst kommentarerna. Men jag tänker prova. Om jag misslyckas så blir det vatten och läsk och inga undantag.

Hej, tog ett tag innan jag, bestämde mig, eller jag är nästan säker.
De 3 senaste åren har jag missbrukat för det mesta, Xanor, jag har testat amfetamin ibland och druckit.

När jag började med benzo så var det det bästa någonsin, jag blev fri, jag fick energi, jag tog tag i saker och ting, men efter ett tag ville man enbart bli flöddrad, jag har nu kommit till insikt, eller ja, det gjorde jag för länge sen, men jag har inte gjort någonting åt saken, jag har slutat flera gånger, utan att faktiskt ha ett sug efter det, så jag är inte direkt beroende när jag är nykter, men jag belönar mig en gång, sedan börjar det eskalera, jag vill åt det jag fick i början, energin, glädjen, numera vill jag bara bli flöddrad.

Jag fick insikt efter att jag skrivit till arbetskollegor, som en kratta, ni som äter benzo och super, ni vet hur man skriver.

Jag tänkte börja med att trappa ner, annars drabbas jag av hjärndimma, overklighetskänslor, mer ångest.

Har ni några tips till mig på vägen?

Tänkte hålla mig enbart till helgerna som det ser ut nu, och jag tänkte att om jag kanske får bolla ur mig lite så kanske det hjälper.

Jag tror att anledningen till att jag brukar , eller missbrukar droger överlag är min filosofi om exicentciell ångest, om att allt är meningslöst, kanske en depression i botten, jag vet inte, kanske ett rus för att komma bort från varadagen, jag vet faktiskt inte, nu är det helg så nu har jag druckit några folköl och tagit 3mg alprazolam.

Imorgon är det vardag, så det är då det börjar, nedtrappningen under veckan tills helgen kommer, ska försöka trappa ner då med.

Ångesten är stark, när man inte minns så mycket utav de 3 åren, att man inte minns samtalet med en förälder som var för en vecka sen, att ljuga för sina nära och kära man stannar över och, när dem fortfarande sover, smyga ut i hallen och dricka några klunkar vodka eller vad som finns till hands, låtsas gå in och duscha och häva i sig det man har...... Detta är tragiskt, men det är min sanning.
Har ni några tips eller motivationsord så kan det vara skönt att få höra, lycka till alla!

Känner igen mig enormt mycket i det du berättar om (känslan av att vara fri när benso var nytt för en, skriva keffa mejl till kollegor, supa i smyg när man hälsar på familjen etc.).

Jag gick på diazepam/klonazepam i drygt 4 år och drack mycket under tiden. För mig krävdes det en sjukskrivning från jobbet och så avgiftning och behandlingshem för att bryta mina dåliga vanor. Jag försökte sluta på egen hand MÅNGA gånger, men det blev bara att jag skar ner på pillrena och drickandet under perioder och så började jag om igen. Det var helt enkelt för svårt att sluta på egen hand, och jag mådde allt sämre för varje år jag höll på.

Så mitt tips till dig är att du bestämmer dig för att bli HELT nykter om du ska lyckas bryta dig loss från den väg du går på. Att bara försöka hålla det till att bruka på helger tror jag tyvärr är dömt att misslyckas. Så satsa på att bli helt ren från benso och alkohol så tror jag att du fixar det - och du kommer må så mycket bättre om du gör så, jag lovar. Lycka till!

Jag blir faktiskt glad för din skull. Att vinna över rädisan. Har själv sökt hjälp, och då tagit blodprov, och annat. Bara idag fick jag återfall, och jag kan inte annat än att skylla mig själv. Det är ingen som tar en flaska 70, och häller det i mig, det är jag själv som gör det. Inga panikattacker som tur är, men jag blir fortfarande arg på mig själv. Nästan hela min familj är alkoholister, lärde mig aldrig vad ”dricka ansvarsfullt” var för något. Det kvittar om jag sitter helt själv framför datorn, och spelar eller läser här på fb, eller om jag skulle sitta med flera styckna så passar ett sup. Fyllecell, minnesluckor, extrema bakfyllor, you name it. En ond cirkel som aldrig tar slut. Heller hjälper det inte när man har sin mor som super till varje dag efter jobbet, eller helger. Ibland har jag bara haft lust, och ringa till socialen, och bara berätta allting. Men jag vågar inte, jag är för feg. Liksom det här med elefanten i rummet, ”säg inte det här till någon”. Har försökt pratat om detta för visa, men varken jag eller någon annan vågar att ta det steget.

Jag vill passa på att tacka dig för dina svar till mig och andra, det var till stor hjälp för mig då jag använde den här tråden som mitt AA. Jag klarade av det och sen december 2014 har jag bara ett återfall.
Känner mig klar med den biten, inget sug att bli full längre, framförallt ingen lust att ligga bakfull...
Har svårt att se hur det kunde bli som det blev med alkoholen för mig, hur den kunde ta över från första gången jag drack och hur det några år senare kunde gå 15 år av olika försök att bli nykter eller dra ner på drickandet. Känns så onödigt såhär i efterhand, när det enda som behövdes var att verkligen bestämma sig.
Tack alla ni som hjälper andra i denna tråd!

Edit: apropå hyllan med folköl i affären, jag undviker den fortfarande. Öl, vodka och gin har jag inte tordas gå nära ens. Däremot går det bra att ha vin hemma, inga problem med det alls.
Får hålla ett öga på mig själv ifall det utvecklas åt fel håll. Men jag tror inte det, har drabbats av motgångar och dödsfall i familjen utan att känna minsta behov av en sup.

Har du kommit ut från behandlingshemmet än? I sådana fall, hur går det med nykterheten?

Det känns som att cirkeln inte går att bryta, jag vet, men allt som krävs är ett steg i rätt riktning och sedan fortsätta målmedvetet trots rädslor, snedsteg och motgångar. Livet kommer tillbaka ett steg i taget men det första är svårast.

Får uppfattningen att du är ung men samtidigt att du är mogen i ditt sätt att resonera. Gör dig själv en enorm tjänst nu och inte om 20 år när allt rasat åt helvete helt. Du har trots allt hela livet framför dig, se till att det livet blir ett liv värt att leva.

Tack själv, det värmde att höra.

Det stämmer. Är 19 bast och har nu supit nästan varje dag i 1 månad. Igår spelade jag på 888 casino på black jack. Berättade nästan hela min livshistoria för dealern så hon fick en tår och bad mig att sluta spela. Sårade även min bästa kompis som är sjukt besviken på mig. På 1 natt förlorade jag nästan min bästa vän och blev 1000kr fattigare. Allt på grund av mig & mitt supande.

Så ung, så klok.
Du fixar att vända detta, utan problem broder.

Ring idag och be din vän om ursäkt, nykter.
Bjud honom sen på pizza och bio typ. En skön aktivitetet utan alkohol och spel.
Sen skaffar du ett gymkort och börjar träna, gärna tillsammans med din vän. Så ser han at du vill bryta sina negativa mönster.

Stort lycka till

Tack broder. Kan uppdatera med att hon och jag lyckades lösa det. Vi skrev en hel del så dagen efter, sa att jag var en idiot och bad om ursäkt. Vi är vänner som vanligt igen, dock har en hel del hänt sen dess. Fick göra en orosanmälan på mig själv/familjemedlemmar som jag bor med som gör att alkohol går inte att leva utan.

Hur menar jag då? Jo, finns visa som exempelvis bara jobbar, sen super vi för nästan alla tvingar/tjatar på varandra att vi ska ta oss några jävlar. Vad händer då? Bråk, skrik, och mer fylla. Sen då? Mja, nästa dag är det lördag, kan vakna 08:00 dricker kaffe och äter frukost. 10:00 första ölen, sen 12:00 några groggar + en del cigarretter. 15:00 sover en tupplur, spelar, kanske tar en dusch för att slippa känna alkohol svetten. Sen är det bara dunder med bråk osv, alla bara super tills vi somnar. Vilket innebär att klockslaget kan antigen bli 22:00, 00:00 eller 03:00. Vilket jävla liv.

Min plan är att om visa familjemedlem som jag bor med, vägrar att sluta dricka och inte tänker på barnen osv så får jag va på behandlingshem och läka mig. Sen får man se vad som sker om man exempelvis måste flytta.

Vad jag har för planer i framtiden som dröm mål är iallafall

1. Få jobb igen
2. Körkort & bil.
3. Göra aktiviter som gym, promenader, nya intressen osv.

Som sagt så ska jag inte supa överhuvudtaget, dels för att jag tål inte det men också så gör jag för mycket dumt på fyllan. Även min läkare tror att jag är allergisk mot det. Får se vad som händer.

Trevlig helg & sköt om er!