Konservatism och familj - En samlad diskussion

och barn fungerar att växa upp i en massa olika former av familjer...bevisligen! eftersom de tnu existerat så många olika varianter på att ta hand om barn.


Homorealtioner producerar ungar med hjälp av massa lösningar. Om jag minns Federleys sits så fick han ex. barn med en väninna. ( men jag kan minnas fel där).

och de tfinns inget krav om att heteropar enkom får fostra barn i just den konstellationen vars DNA bildat ungen. Så om du accepterar IV befruktining, adoption, få barn med grannen, styvungar etcx etc i heterorelationer så begriper jag inte varför du ska larva dig så och förbjuda det i andra relationer?

Inkonsekvens Uven och en jäkla massa trams, det är vad dina resonemang är grundat på.




Nej, jag betraktar lösningar som just...lösningar.



den som konsekvent bortser från barns behov av kärlek och genuin omsorg från villiga föräldrar är ju du.

Varför går det så utmärkt för dig att bortse från barns behov och rättigheter när du inte vill skapa lagar som tvingar män till delad eller enskild vårdnad mot sin vilja?








Vi har ingen aning om hur trivsamt stenåldesmänniskor uppfattade sina relationer vara eller inte vara.

Däremot så finns det ju got tom belägg att många homosexuella uppfattar sina relationer som väldigt trivsamma och att barnen i dessa inte far mer illa än vad barn gör i heterosexuella relationer.

jag orakr inte läsa vinklande skitstudier från konservativt håll där man ska bevisa hur dåliga homosexuella och kivnnor är , tack.

Barn klarar mycket, men bara för att de överlever så betyder det inte att det är en bra lösning eller en önskvärd lösning.


Konsekvensen är att barn kan endast uppstå genom någon form av relation mellan exakt en man och exakt en kvinna - Du visade själv på det: Federley + väninna = fortplantning. Hur det praktiskt gick till avstår jag från att spekulera i, men på något vis gav det resultat. Förstå att fortplantning inte är en "social konstruktion", utan en biologisk process.


Ja, Du kan inte skilja på önskade och bra lösningar respektive nödlösningar. Bra att veta.


Det är just för att skydda barn och tillgodose deras behov som jag inte vill tvångsfjättra odugliga fäder vid sin barn. Tror Du på allvar att något enda barn skulle fara väl av det?


Vi har en viss aning, inte minst genom de antropologiska studier som gjorts bland sentida folkslag som levt på stenåldersnivå, och vi kan också studera arkeologiska fynd från neolitikum.

[quote=Strix m/94|73847918]
Samma gäller för både heterorelationer , homorelationer, polygami och alla övriga "lösningar" på dilemmat kunna ta hand om barn tills de växer upp.
Så du sitter igen med skägget i brevlådan, resoenmanget duger inte för att få loss skägget.


Och barn behöver inte fostras av biologiska föräldrar, inte heller behäver de resurser som barn nu behöver för att överleva komma enkom från biologiska föräldrar, hade detta varit nån form av nödvändigt krav så hade massa barn dött i drivor.







Men tvångsfjättra odugliga kivnnor...det går tydligen hur bra som helst. och far barn illa av detta så är det kvinnans fel....tänka sig.



Jepp och du har åtskilliga där som lever i harmoniska grupperingar där ungar växer upp tryggt, åtskilliga utan någon kärnfamilj.

Artikeln är skriven av en bisexuell man i den liberala kvinno-tidningen Cosmopolitan.

Det var inte min fråga. Rent fysiologiskt har de dock i allra högsta grad med varandra att göra, då vi vet att t.ex. kvinnors känsloreceptorer och utsöndring av dopamin, mm. påverkas ytterst negativt av antalet sexpartners, speciellt "one night stands", osv. Det är ett vetenskapligt faktum.


Är forskning "vinklad" och "negativt [fixerad] vid kvinnors sexualitet" för att den intygar att antalet sexpartners är positivt korrelerad med sannolikheten för skilsmässa? Personligen ser jag det som ytterst positivt för kvinnors sexualitet att vi vet för ett faktum att många sexpartners är ohälsosamt.

Den är vinklad om den bara fokuserar på kivnnors beteende härvidlag och helt ignorera att man är 2 i en relation, och att skilsmässor likväl kan uppkomma pga mäns beteende.

Många sexpartners är inte ett skit "ohälsosamt".

ohälsosamt är det först om där inte finns frivillighet med i spelet eller man ex. inte skyddar sig tillräckligt, men annars är det ju upp till var och en.

Inte ohjälsosamt för män och heller inte ohälsosamt för kvinnor.

Jag har inget skägg - jag rakar mig varje dag.

Igen, så kan Du inte hantera att det är skillnad på lösningar och bra lösningar. Det handlar om vad som skall vara normerande respektive likställt respektive tillåtet. Det är inte samma sak.


Igen, att barn inte behöver fostras av biologiska föräldrar betyder inte att det inte skulle vara den önskvärda lösningen i de allra flesta fall. Du klarar inte att skilja på bra lösningar och nödlösningar. Varför vill Du jämställa detta? Anser Du att det är ungefär likvärdigt att åka livbåt som att åka lyxkryssare?


Mödrar är betydligt högre grad knutna till små barn än vad fäder är, liksom barn är mer knutna mot kvinnor. Detta vet både vetenskapen och vi som har barn. Jag lovar Dig att små barn helt saknar jämställdhetsintresse.


Inte utan kärnfamilj, utan med både en kärnfamilj och en yttre cirkel runt omkring.

Är det möjligt att författa en studie som specifikt fokuserar på kvinnors sexualhistoria avseende skilsmässor och stabila förhållanden utan att vara "vinklad" och "negativt inställd"? Studien du kallade för konservativ var egentligen författad av en typisk vänsterakademiker, men jag kan garantera dig att liknande studier även existerar för män. Din frustrationen bygger helt enkelt på den antivetenskapliga vanföreställningen att mäns och kvinnors psykologi inte skiljer sig och att horaktigt beteende hos kvinnor därför är att likställa med många sexpartners hos män. Jag råkar tycka att flertalet sexpartners hos män också är negativt och omoraliskt, men rent psykologiskt är åverkningarna större på kvinnor.

Då är det ju ännu värre, du sitter fast i ett icke existerande skägg.

Lycklig, trygg och älskad unge i homoparrelation är precis lika lycklig, trygg och älskad unge som det i en heteroprrrelation. Ingen skillnad alls faktiskt.


Det är den absolut minst önskvärda "lösningen" i väldigt många fall.

Den enda bra lösningen är alla de lösningar som nu just är bra sådana, dvs fungerar för flest involverade parter.

Att den inte "fungerar" för dig en gammal strutt uv , utan skägg, 40 mil bort har inget med saken att göra.


En kvinna som inte vill ha barn, vill ha detta barn lika lite som en far som inte vill ha ett barn.
Återigen, ingen skillnad.



Då har du inte fattat vad begreppet "kärnfamilj" står för.

Det står alltså inte för hur mänsklig reproduktion fungerar.

Tips slå upp det!

Nej, de tär inte möjligt.....
Just därför jag protesterar mot denna typ av skitstudier.

många sexpartners för kivnnor ÄR nu att likställa med många sexpartners för män.

Att män sen är för klena i hjärnan för att inse sin inkonsekvens, dubbelmoral och känslotänk får vara ert eget problem och INTE gå ut över kvinnor.

Behåll era nojjor för er själva tack.

Vilket trams!

Sex är för det första riskfyllt, vilket förklarar att vi historiskt (och några av oss alltfort) har haft lika normer och restriktioner kring detta. Det är farligare för kvinnor än för män, ty kvinnor riskerar graviditet medan båda parter riskerar smittspridning och även andra kroppsliga åkommor om det görs fel. Det spelar härvid ingen som helst roll om båda parter är frivilliga - samma risker finns ändå.

Med fler sexpartners ökar dessa risker, inte minst för att man så att säga spär ut ansvarsförhållandena. Vid graviditet så behöver en kvinna vara någorlunda säker på att fadern till barnet är så pålitlig att hon och barnet inte blir övergiven, vilket historiskt har lösts främst genom äktenskap. Det finns män som smiter från ansvaret för sina egna barn, men det allra flesta män är helt ointresserade av att ta ansvar för barn som någon annan man åstadkommit. Då finns det inga uppsidor för ett ansvarstagande. Därför är det inte så ovanligt att kvinnor ljuger om detta.

Till detta kommer att både män och kvinnor som har många sexpartners i många fall (kanske alla) har någon sorts nedsättning i sin relationella förmåga. Det är möjligen attraktivt under en timme i sänghalmen, men i alla andra sammanhang är det synnerligen oattraktivt. Man bör alltså träna sig själv att avstå från lösaktighet, ty det kommer sällan något långsiktigt gott ur det.