Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Det är ju skillnad på stål och stål. Enklare handelstål med stora volymer kan säkert bli 50% dyrare. Och visst gör t ex SSAB en hel del vanlig karosseriplåt, men även höghållfast dito.

Ju mer nischad stålkvalitet ju lättare blir det att motivera kostnaden. SSAB har länge vandrat mot specialstål med unika egenskaper och bort från enklare handelsstål.

Men att tillse stabil tillgång på billig el blir lika kritiskt för detta som den gång vi byggde vår massa- och pappersindustri. Den gången gjordes det med statsstödda kärnkraftsinvesteringar och det byggde vår välfärd.

Omställningen av elsystemet får inte gå fel. Det vore en katastrof av ojämförbar dignitet.

I tappkranar av mässing har vi idag 2-3 % bly inlegerat.

Tungmetall i stål är en förorening som påverkar kvaliteten. Av återvunnet stål gör man enklare kvaliteter som armeringsjärn, bromsskivor med mera.

Men skall du göra en vajer till en hiss vill du veta vad du har i den såklart. Stål kan vi variera som material likt inget annat. Vi kan pillra med faser, kornstorlekar, kolhalt, legeringar... det är vårt mest variationsrika material. Men för att ha full kontroll behövs antingen högkvalitativt skrot eller malm.

De nedtystade olyckorna med vindkraft. Ibland ramlar skiten ner.

Fatal accidents
Number of fatal accidents: 154
By year:
Year Before
2000
2000-
2005
06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 *20
No. 24 16 5 5 11 8 8 15 17 5 3 8 6 9 3 5 6
* to 30 September 2020
Please note: There are more fatalities than accidents as some accidents have caused multiple
fatalities.
Of the 218 fatalities:
 125 were wind industry and direct support workers (divers, construction, maintenance,
engineers, etc), or small turbine owner /operators.
 93 were public fatalities, including workers not directly dependent on the wind industry (e.g.
transport workers, ecologists).

Dom nertystade kärnkraftsolyckorna

Graden av nertystning har varierat. Från att vi inte fått veta något alls till att vi fått veta att inget farligt hänt. Att hundratals, tusentals eller t.o.m. hundratusentals dör i cancer inom en trettioårsperiod efter olyckan brukar av kärnkraftsindustrin beskrivas som att "det inte kan bevisas att det berodde på dom radioaktiva utsläppen".

1957 I Mayak, i staden Ozorsk i södra Ural, Sovjetunionen, drivs en militär kärnanläggning för produktion av vapenplutonium. Kylsystemet i en lagringstank lämnas ur funktion och den 29 september leder detta till en explosion. Tjugo miljoner curie radioaktivitet sprids i en 35 mil lång plym, över ett 23 000 kvadratkilometer stort område.

1957 Brand i reaktor i Sellafield med stora utsläpp som följd.

1961 Explosion i reaktor i Idaho Falls, Idaho, USA.

1966 Partiell härdsmälta i Frenchtown Charter Township, Michigan, USA.

1969 Partiell härdsmälta i Lucen i Schweiz.

1975 Elfel orsakar att styrstavarna inte kan styras och pumpar för kylning inte kan styras i Greifswald i Tyskland.

1975 En partiell härdsmälta skedde i den första av reaktorerna i kärnkraftverket utanför Leningrad (St Petersburg). Det radioaktiva utsläppet uppges till en miljon curie. Vid Browns Ferry kärnkraftverk i USA utbryter en brand som resulterar i nya regler för brandsäkerhet i och med införandet av 10CFR50.48 och Appendix R.

1976 Bränslestav "skjuts ut ur" reaktorn vid bränslebyte i Jaslovské i dåvarande Tjeckoslovakien.

1979 En olycka vid kärnkraftverket på Three Mile Island i USA resulterade i härdsmälta (Harrisburgolyckan). Radioaktiva ämnen strömmade ut i säkerhetsbyggnaden som omger reaktorn men större utsläpp i omgivningen kunde undvikas. Undersökningsrapporten visade på problem i säkerhetskulturen. Olyckan bidrog till att få kärnkraftverk senare byggts i USA.

Listan kan göras mycket längre...

Kanske ska vi speciellt minnas Tjernobyl och Fukushima som lämnat stora områden avspärrade för lång tid. I Fukushima har stora radioaktiva utsläpp gjorts i Stilla Havet och det görs fortfarande. Dom riktigt stora utsläppen i Stilla Havet väntas börja 2022...
https://www.dw.com/en/fukushima-how-the-ocean-became-a-dumping-ground-for-radioactive-waste/a-52710277

Utsläppen kommer tillbaka i vår mat...
Ett kort citat från texten.

«For Horst Hamm, the long-term consequences are clear. The radiation will be "absorbed by the marine animals surrounding it. They will eventually end up caught in fishing nets, and come back to our plates," he says.»

Ja, kärnkraft orsakar mindre utsläpp av koldioxid än kolkraft. Men, kärnkraft har en lång rad nackdelar som gör att det inte är ett alternativ.
Här är några av kärnkraftens nackdelar.
– Kärnkraft är inte förnybar.
– Tillgången på bränsle är begränsad.
– Avfallet måste lagras säkert i 100000 år för att inte skada miljö och liv.
– Kan man bygga och driva kärnkraftverk så kan man göra kärnvapen.
– Kärnkraft är långt från säkert och massor med incidenter och olyckor har inträffat.
– Olyckor får ofta katastrofala konsekvenser som gör att stora områden måste evakueras under lång tid.
– Små stråldoser märks först efter lång tid med följder som cancer eller accelererat åldrande.

Många olyckor med kärnkraft
Här är några av många olyckor med kärnkraft.
https://en.wikipedia.org/wiki/Nuclear_and_radiation_accidents_and_incidents

–

Siffrorna är lite gamla men har svårt att hitta nyare.
När det gäller vindkraft så ramlar ibland vingdelar ner på ganska stort avstånd från verket.



Energy Source Mortality Rate (deaths/trillionkWhr)

Coal – global average 100,000 (41% global electricity)

Coal – China 170,000 (75% China’s electricity)

Coal – U.S. 10,000 (32% U.S. electricity)

Oil 36,000 (33% of energy, 8% of electricity)

Natural Gas 4,000 (22% global electricity)

Biofuel/Biomass 24,000 (21% global energy)

Solar (rooftop) 440 (< 1% global electricity)

Wind 150 (2% global electricity)

Hydro – global average 1,400 (16% global electricity)

Hydro – U.S. 5 (6% U.S. electricity)

Nuclear – global average 90 (11% global electricity w/Chern&Fukush)

Nuclear – U.S. 0.1 (19% U.S. electricity)

It is notable that the U.S. death rates for coal are so much lower than for China, strictly a result of regulation, particularly the Clean Air Act (Scott et al., 2005). It is also notable that the Clean Air Act is one of the most life-saving pieces of legislation ever adopted by any country in history, along with the Fair Labor Standards Act (1938) which established the 40 hour week, and Medicare in 1965. Still, about 10,000 die from coal use in the U.S. each year, and another thousand from natural gas.

Hydro is dominated by a few rare large dam failures like Banqiao in China in 1976 which killed about 171,000 people. The reason the U.S. hydro deaths are so few is, again regulation - specifically our Federal Energy Regulatory Commission (FERC).

Workers still regularly fall off wind turbines during maintenance but since relatively little electricity production comes from wind, the totals deaths are small. Nuclear has the lowest deathprint, even with the worst-case Chernobyl numbers and Fukushima projections, uranium mining deaths, and using the Linear No-Treshold Dose hypothesis (see Helman/2012/03/10). Again, the reason the U.S. death toll is so low for nuclear is our strong Nuclear Regulatory Commission (NRC).

The dozen or so U.S. deaths in nuclear over the last 60 years have mostly been in the weapons complex or are modeled from general LNT effects. The reason the nuclear number is small is that nuclear produces so much electricity per unit. There just are not many nuclear plants. And the two failures have been in GenII plants with old designs that were due to human failures to heed our warnings. All new builds must be GenIII and higher, with passive redundant safety systems, and all must be able to withstand the worst case disaster, no matter how unlikely. We also must deal with our spent fuel better, something we know how to do.

Vi har nu mätserier för koldioxidhalt och för global temperatur som omfattar några årtionden. Finns det något samband mellan dem? För att undersöka samvariation beräknar man korrelationskoefficienten. I till exempel excel finns en funktion för att beräkna korrelationskoefficienten.

Enligt

https://people.kth.se/~johanmon/klimatskeptiker/keeling.html

finns det en mätserie för koldioxidhalt och en mätserie för global temperatur som har korrelationskoefficienten 0,81.

Korrelation är ett "nödvändigt men icke tillräckligt" villkor för kausalitet. När råttor spred pest fanns det många råttor. Många råttor ger många katter. Det fanns då en korrelation mellan antal pestfall och antal katter men katter orsakar inte pest. Den slutsats vi kan dra av att korrelationskoefficienten mellan koldioxidhalt och temperatur är 0,81 är att koldioxidhalten är inte ensam direktorsak till temperatur.

All verkan är inte direkt. Den kan vara fördröjd. Om en orsak ger fördröjd verkan ökar korrelationskoefficienten om man tidsförskjuter den ena mätserien. Eftersom en orsak alltid ligger före dess verkan kan man avgöra vad som är orsak och vad som är verkan genom att se åt vilket håll man måste förskjuta för att komma till max korrelationskoefficient. Det här kräver en del arbete och jag har inte gjort det eftersom jag konstaterar att det måste ha gjorts massor av gånger. Det är ju så här man alltid gör för att undersöka ett samband.
Om det fanns ett entydigt maxvärde och en entydig tidförskjutning åt rätt håll skulle det vara ett flitigt använt argument. Men någon flitig användning har jag inte sett. De flesta exempel jag sett har visat att temperaturändringar kan ge ändringar i koldioxidhalt vilket nog inte var vad man ville ha fram.

Och om något annat. Ett solcellstak har en viktig konkurrensfördel i att det kan fungera utan nätet. På vårt sommarställe har vi i trettiofem år haft ved för uppvärmning, gasol för matlagning och solceller för vattenpump, kylskåp och elektronik. Och vi har haft ett par motorgeneratorer som kompletterat solcellerna. Det fungerar med för- och nackdelar. Och vi bygger i rasande takt upp produktionskapacitet för batterier. Det innebär att vi kommer att få kapacitet för dygnslagring ute i nätet. Vi borde nog fundera på hur vi använder det.

Med solcellstak och batterier får takägare och batteriägare möjlighet att påverka hur el produceras och lagras. Är det önskvärt?

Är det någon som tror det då? El Nino som ger betydande temperaturfluktuationer orsakas t ex inte av variationer i CO2.

Moderna motorseglare som lastfartyg....

Man har tittat på olika koncept länge, men nu när politiken är redo... marknaden är redo... folk är redo... Vi snackade om detta på 90-talet i liknande koncept.

Nu verkar det hända något.

https://www.di.se/nyheter/svenskt-jattefartyg-seglar-till-amerika-pa-12-dagar/

https://www.walleniusmarine.com/

Fascinerande och kul att svensk varvsindustri (det finns ju en kapacitet även om den är liten och skeppen byggs utomlands) kanske kan komma att blomstra igen?

Just fartygsbränsle har varit en stötesten och omställningen går kanske långsammast där? Men om det inte är bråttom blir det ju kostnadseffektivt kanske?

Kul om vi får seglare igen!!

Detta är ju inte seriöst. Man räknar alltså med att gå över atlanten på 12 dygn mot 8 nu.

Innebär en fart på 10 knop.

Veteseglarna som hade stor segelyta kom väl som bäst upp i knappt 5 knop i snitt som rekord.

Atlanten brukar innebära dåligt väder och särskilt västgående mycket motvind/lågtryck.

Det blir nog mycket motorkörande. Finns säkert en och annan nautiker på forumet som har erfarenhet av Atlanten.

Ja du Liffen. Antar att ditt sommarställe ligger så till att det finns svårigheter med nätanslutning.
Annars är din el mindre miljövänlig än elen i elnätet. Solelen är inte lika bra och batterier är ännu värre och dina elverk släpper ut mycket skit när de går och under tillverkningen.

Annars är det säkert trevligt också med egen produktion och särskilt om man spar ordentligt med pengar på en väldigt dyr nätanslutning. Men särskilt miljövänligt är det inte, jämfört med elen i eluttaget.

Nackdelen med långsammare är att fartyget hinner göra färre resor och besättningen skall ha betalt, så även om det inte är bråttom med lasten blir kapital- och lönekostnaden större. Däremot kanske inte kostnaden blir större än att många är villiga att betala för det för en bättre image.

Vi har sådant som vädersatelliter idag som gör att fartyg har lättare att planera en optimal rutt. Dessutom skall man inte bortse från teknikutveckling och vinsten av att dagens fartyg är mycket större.

Korrelation blir vad man gör det till. I USA tex finns en korrelation mellan glassätning och mord. Ska vi applicera "klimatforskarnas" metod så skulle förbjudande av glassförsäljning minska antalet mord i USA.

Liffen länkar till en av "skeptikerna" som leker med sådana där korrelationer för att antyda att AGW inte är verkligt. Klimatforskare använder stället fysik och meteorologi.