Citat:
Ursprungligen postat av
farbror_barbro
Många olika saker i ditt inlägg, men jag tänkte fokusera på ST Sillastes uppgifter. Han är av uppenbart intresse eftersom han befinner sig på däck 0 precis under platsen för hålet/sprickan när förloppet startar och dessutom senare vid TV-monitorn i ECR. Jag har då följande utgångspunkter som får antas vara sanna i Sillastes tre förhör 28/9-10/4 1994 (se länkar nedan):
- han befinner sig i ’sewage treatment room’ när olycksförloppet inleds,
- han ser inget vatten där, eller på däck 0 under sin väg tillbaka till ECR,
- han ser i monitorn i ECR hur stora mängder vatten kommer in bredvid rampen,
- han tar sig ut genom nödutgången (trapporna) genom skorstenen.
Det första jag vill ta fasta på är skakningarna/smällarna som han upplever. Han beskriver inte dessa som ljud, utan just som skakningar som bl.a. för elpanelen att skaka. Det menar jag betyder att detta inte nödvändigtvis är samma sak som de smällar (”bangs”) som passagerare på däck 1 hör.
Jag kan inte se att det finns någon anledning att inte tro att de två-tre skakningarna som i senare förhören beskrivs som smällar istället och som följs av en slagsida är några andra än de tre smällar andra vittnen beskriver. De ligger rätt i förhållande till slagsidan och i antal. Det är nog skakningar som är en skakig översättning i så fall.
Citat:
Däremot uppstår strax därpå slagsida, så pass att dunkar rullar över durken och Sillaste förstår att något är fel. Frågan är om detta är ”the sudden heel” eller något annat? Vad som står rätt klart för mig är att det inte är en bestående slagsida på 30 grader vi talar om, för i så fall hade han fått mycket svårt att ta sig tillbaka till ECR. Som jag ser det har vi en mer begränsad slagsida, kanske 10-15 grader när Sillaste når ECR. Detta tar honom en okänd tid, men han säger att han gick, inte klättrade eller liknande.
Samma här, det är med all sannolikhet Den stora överhalningen 01.02 Sillaste beskriver. Den blir inte bestående utan fartyget rätar upp sig igen för att sedan åter få en mindre slagsida. Under tiden återvänder Sillaste till ECR, det kan han göra här utan problem då slagsidan är mindre och passagerarna från däck 1 tar sig uppåt i fartyget. Slagsidan kan bero på babordsgiren.
N.B Konstigt nog vill Anders Björkman också ha den initiala slagsidan till mindre, dvs 10-15 procent, än många passagerare beskriver för att stämma med att det inte är vatten på bildäck som orsakar den. Det mesta talar för att den var i alla fall uppåt 30 grader.
Citat:
När han är i ECR så ser han vattnet bredvid rampen tillsammans med de andra två. Jag håller med dig att detta betyder att visiret är kvar. Däremot kan det vara helt loss förutom gånjärnen och därmed slå upp och ner. Efter detta säger han (28/9 1994) att slagsidan blev 30-40 grader, men det betyder som jag ser det inte att han, eller de andra, satt och tittade monitorn oavbrutet.
Så småningom blir slagsidan återigen så stor och strax därefter måste han och Kadak lämnat ECR. Men när han här återvänt till ECR och ser på monitorn måste klockan vara en bit efter 01.02, kanske 01.04, och då är rampen stängd.
Citat:
Vad är klockan när Sillaste ser vatten bredvid rampen i monitorn? HSVA bedömer att detta är ca 00:59-01:01, strax innan ”the large sudden heel” som bl.a. får den berömda väckarklockan att stanna på 01:02. Jag menar att denna slagsida kan ha uppstått med 500-1000 ton vatten på bildäck (
http://www.estoniasamlingen.se/SSPA/1_Definition_of_foundering_scenarios_CFD_Computati ons_and_validations_Comprehensive_modelling.pdf#pa ge39, s.42) ev. i kombination med att ventilen mellan krängningstankarna kanske öppnade när WT-dörrarna stängdes, vilket enligt Sillaste sker inom en minut efter han kom till ECR (29/9 1994). Efter detta finns det ingen uppgift om att någon har sett något i monitorn. Eftersom Sillaste och MM , samt Treu, tar sig sig levande ut genom alla trappor i skorstenen så kan vi liksom HSVA sluta oss till att detta inte sker med 40-45 grader slagsida. Det betyder att de måste ha lämnat ganska omgående då slagsidan nådde 20-30 grader.
HSVA vill lägga de tre smällarna mycket tidigt, så mycket som åtminstone 7 minuter före 01.02 och Den stora överhalningen, men vittnesmålen visar på ett mycket kortare tid, 1-3 minuter, troligen närmare 1. Då hamnar vi på att Sillaste fortfarande befinner sig i Sewage Treatment Room 00.59-01.01 och kan då inte se någon monitor.
Citat:
För att Estonia skall kantra måste hon ha fortsatt framåt genom vattnet en stund med öppen bogramp. Vad som är väsentligt hör är att ingen nämner att man drog ner på farten, utan det enda vi vet är att maskinerna fortsatte att gå tills slagsidan blev för kraftig. Det är som jag ser det fullt möjligt att bogvisiret föll av ganska nära babordsgiren som förvärrade situationen, eftersom inflödet av vatten på bildäck med öppen ramp är så enormt (1-2 minuter i 14 knop räcker för att Estonia skall vara dödsdömt).
Men om Sillaste ser på monitorn efter Den stora slagsidan kan alltså slagsidan inte ha med babordsgiren att göra och fartyget har inte gått 1-2 minuter rakt fram med öppen bogramp innan slagsidan.
Då har antingen babordsgiren inte ägt rum och fartyget fortsätter framåt i hög fart efter Den stora överhalningen och ytterligare ett par minuter tills Sillaste sett på monitorn för att sedan få slagsida igen på grund av ännu mer vatten på bildäck.
Eller så har fartyget girat i samband med Den stora slagsidan och Sillaste ser trots det vatten spruta in vid sidan av den stängda rampen efter detta, vilket innebär att fartyget efter giren bibehåller hög fart.. Inget av alternativen känns egentligen riktigt rimliga.
Så Sillastes vittnesmål är oavsett scenario problematiskt. Möjligheten finns väl iofs alltså att det är uppdiktat.
HSVA och du vill gärna tidigarelägga Sillastes ankomst till ECR för att få tidslinjen att fungera utan att ta till förklaringen att han minns fel eller ljuger om avgörande detaljer, men jag kan alltså inte se att det fungerar. Det är helt tydligt att Sillaste berättar om att han ser på monitorn efter 01.02. I intervjun från 1998 med Philip Wearne är han ännu tydligare om det, men det återfinns också i de tidigaste vittnesmålen.