Först och främst är problemet med Göranssons kritik att han hänvisar till fakta som framkommit och motbevisat teorier som går ut på att den officiella förklaringen med ett havererat bogvisir som enda förklaring till katastrofen är fel. Man har enligt Göransson konstaterat att man funnit fakta som motbevisar alternativa teorier och som gör att de inte kan stämma, bland annat i form av rapporterna från SSPA/ Vinnova, HSVA och gamla SKL.
Detta är inte korrekt. Det vi fått är teoretiska förklaringar och tester som visar att Estonia kan ha sjunkit enbart som ett resultat av ett havererat bogvisir och i SKL: s fall att de inte hittat något som styrker att dykare sågat av räcken till bogrampen och försökt öppna den mm.
Vad vi inte fått - och som är grundläggande här - är en undersökning om vad som verkligen inträffat, eftersom en sådan innefattar en grundlig undersökning av vraket och en oberoende haverikommission följt av en rättslig prövning. Vi har inte fakta i målet och vi vet inte varför Estonia faktiskt sjönk, den sanningen kan man aldrig slå fast med någon som helst säkerhet förrän dess man faktiskt undersökt fartyget. Det är den vetenskapliga metoden och utan den är det man sysslar med inte vetenskap så långt det gäller att slå fast ett troligt händelseförlopp. Hur vederhäftiga studierna av ett tänkbart sjunkförlopp än är.
Så alternativa förklaringar är inte alls uteslutna av faktaskäl. SSPA påpekar själva i sin studie att för att finna klarhet är det nödvändigt och bra att undersöka vraket. Deras rekommendation är att göra detta.
Både i princip och i praktiken är alltså Göranssons grundförutsättning för hans inställning fel.
Vi går nedan igenom hans sex punkter om dubiösa uppgifter i Evertssons dokumentär.
https://magasinetfilter.se/filterbubblan/6-dubiosa-uppgifter-i-den-nya-estoniadokumentaren/
1. Estonia sjönk snabbt.
Här är Göranssons poäng att det inte alls är uteslutet att Estonia sjönk snabbt med havererat bogvisir. Sjunkförlopp ser enligt tillgänglig empiri olika ut.
Ja, det är säkerligen inte så att det snabba sjunkförloppet bevisar bortom rimligt tvivel att det fanns en dömd läcka i skrovet, men att det var och är förvånande att fartyget sjönk så snabbt utan bogvisir utan att slå runt och bli flytande upp och ned är defintivt ingen foliehattsteori som är motbevisad av falkta. Många var förvånade av det snabba sjunkförloppet och sjunkförloppet i stort, också inom JAIC, vilket den från kommittén avhoppade psykologen Bengt Schager nyligen vittnat om: https://www.hallandsposten.se/nyheter/halmstad/estoniaexperten-bengt-schager-häv-gravfriden-och-undersök-vraket-1.34741763
HSVA-rapporten menar att det stämmer att Estonia kunnat sjunka med vatten på bildäck och slagsida, men att fönstret mellan att fartyget antingen kapsejsat och blivit flytande upp och ned eller aldrig sjunkit alls var mycket kort. Sjönk fartyget enligt den officiella versionen var det alltså fortfarande egentligen osannolikt men tänkbart.
2. Hålet befinner sig över vattenlinjen, inte under.
Ja, det är sant att vissa teorier försvagas om det inte finns ett större hål under vattenlinjen. Men Göransson är alldeles för kategoriskt i att påstå att det är ett hål över vattenlinjen. Hålet ligger som Evertsson påpekar i radio på fendern och sträcker sig även ned under vattenlinjen. Det år alltså per defintion också ett hål under vattenlinjen och kan hjälpa till att förklara det snabba sjunkförloppet.
3. Bomber. Enligt G. Är detta motbevisat en gång för alla.
Det här är något där jag inte känner till så mycket om vad källorna säger i sak, men det gör nog inte Göransson heller. Jutta Rabe lät undersöka bitarna och då var svaret att det skett en explosion. Senare hade andra instanser en annan uppfattning. Det är möjligt att de senare instanserna var bättre, men det var inte så att Rabes undersökningar var fusk på något sätt vad jag känner till. Frågan är inte avgjord helt, utan olika expertuppfattningar står emot varandra.
4. Den stängda rampen. Sillastes vittnesmål är ryckt ur sitt sammanhang och visar egentligen enligt G bara att rampen var stängd innan bogvisiret föll av.
Det stämmer dåligt, vilket jag skrivit om här. Skall man gå på Sillastes vittnesmål ser han med all säkerhet rampen stängd efter det att bogvisiret skall ha havererat och fallit av. Så det är snarare tagit ur sitt sammanhang och omtolkat att Sillastes vitttnesmål är förenligt med den officiella version. JAIC fuskade bevisligen med tidslinjen och vittnesmålen i sin rapport.
5. Det vita objektet som Reintamm såg vid fartygssidan.
[i]Visst, det finns rimliga invändningar mot att det var en ubåt och det är möjligt att man kan kritisera Evertsson för hans framställning. Men det är samtidigt ett faktum att många vittnesmål som Reintamms blev mycket tveksamt behandlade. Man kan också notera att G här spekulerar i att det Reintamm ser är bogvisiret. Men om det är detta har det också konsekvenser för tidslinjen som kan göra det officiella sjunkförloppet osannolikt eller göra så det bör modifieras.
6. Detaljerna som "inte stämmer", alltså från vittnesmålen.
Här är det så att att Göransson har rätt i princip om att man inte kan lyfta ut detaljer i vittnesmålen för att driva en tes utan att man får se till en sammantagen bild.
Men detta blir märkligt i fortsättningen av resonemanget när han använder detta för att hävda JAIC: s vederhäftighet och överlägsenhet i förhållande till teorier som motsäger denna officiella version. För är det någon som ägnat sig åt cherrypicking så är det JAIC, vars sammanfattning av händelseförloppet oavsett allt annat är ett exempel på just cherrypicking och med all säkerhet är ett rent falsarium
Sedan menar G vidare att vittnesuppgifterna enbart är en bisak och att det saknar betydelse att senare studier fått korrigera händelseförloppet. Det är en grov underskattning av problemet och av vad vittnesmål generellt har för betydelse och G ger prov på samma slappa och felaktiga inställning som JAIC blev offer för, i deras fall som ett av allt att döma medvetet fuskande med sanningen för att få sitt sjunkförlopp att stämma och avleda kritik mot ansvariga.
Psykologen Bengt Schager hoppade av kommissionen efter att inte kunnat acceptera hur vittnesmålen behandlades och vad det innebar för sanningshalten i rapporten. Det är inte någon bisak som G vill göra det till, och det är defintivt inte något som talar emot andra förklaringar om hur Estonia sjönk och för en officiell version.
Sammanfattningsvis, om vi talar om vad som är fel och rätt med granskningen av Estoniakatastrofen så är oavsett vad inte felaktig journalistik huvudproblemet. Hur felaktiga arbetsmetoder och framställningssätt det än må vara frågan om så är allt ifrågasättande legitimt i ljuset av att huvudproblemet är och förblir att fakta har mörklagts.
1. Det finns ingen ordentlig undersökning av fartygsvraket och alltså inga säkra fakta.
2. Det finns ingen riktig granskning av vittnesmålen utan det fuskades bort.
3. Det finns ingen riktigt undersökning och sammanställning av de omkomna och var de befann sig.
4. Det finns ingen klarhet i om militärmaterial fraktades med Estonia olycksnatten och om militären eller säkerhetspolisen i övrigt var inblandade i andra aktiviter kring det förlista fartyget som bärgandet av en väska tillhörande passageraren Alexander Voronin.
5. Det har aldrig skett någon juridisk process i form av en sjöförklaring vilket rättsstater har sett som en självklarhet för att utreda ansvar och händelseförlopp vid långt mindre fartygskatastofer.
I ljuset av detta är det i det närmaste otillständigt av Göransson och Filter att kalla Evertsson dokumentär för ett bländverk och kritisera journalistiken istället för den uppenbara mörkläggningen och den uppenbara felhanteringen svenska staten och alla som arbetar för den, inklusive SSPA och HSVA gjort sig skyldiga att medverka till.
Detta är inte korrekt. Det vi fått är teoretiska förklaringar och tester som visar att Estonia kan ha sjunkit enbart som ett resultat av ett havererat bogvisir och i SKL: s fall att de inte hittat något som styrker att dykare sågat av räcken till bogrampen och försökt öppna den mm.
Vad vi inte fått - och som är grundläggande här - är en undersökning om vad som verkligen inträffat, eftersom en sådan innefattar en grundlig undersökning av vraket och en oberoende haverikommission följt av en rättslig prövning. Vi har inte fakta i målet och vi vet inte varför Estonia faktiskt sjönk, den sanningen kan man aldrig slå fast med någon som helst säkerhet förrän dess man faktiskt undersökt fartyget. Det är den vetenskapliga metoden och utan den är det man sysslar med inte vetenskap så långt det gäller att slå fast ett troligt händelseförlopp. Hur vederhäftiga studierna av ett tänkbart sjunkförlopp än är.
Så alternativa förklaringar är inte alls uteslutna av faktaskäl. SSPA påpekar själva i sin studie att för att finna klarhet är det nödvändigt och bra att undersöka vraket. Deras rekommendation är att göra detta.
Både i princip och i praktiken är alltså Göranssons grundförutsättning för hans inställning fel.
Vi går nedan igenom hans sex punkter om dubiösa uppgifter i Evertssons dokumentär.
https://magasinetfilter.se/filterbubblan/6-dubiosa-uppgifter-i-den-nya-estoniadokumentaren/
1. Estonia sjönk snabbt.
Här är Göranssons poäng att det inte alls är uteslutet att Estonia sjönk snabbt med havererat bogvisir. Sjunkförlopp ser enligt tillgänglig empiri olika ut.
Ja, det är säkerligen inte så att det snabba sjunkförloppet bevisar bortom rimligt tvivel att det fanns en dömd läcka i skrovet, men att det var och är förvånande att fartyget sjönk så snabbt utan bogvisir utan att slå runt och bli flytande upp och ned är defintivt ingen foliehattsteori som är motbevisad av falkta. Många var förvånade av det snabba sjunkförloppet och sjunkförloppet i stort, också inom JAIC, vilket den från kommittén avhoppade psykologen Bengt Schager nyligen vittnat om: https://www.hallandsposten.se/nyheter/halmstad/estoniaexperten-bengt-schager-häv-gravfriden-och-undersök-vraket-1.34741763
HSVA-rapporten menar att det stämmer att Estonia kunnat sjunka med vatten på bildäck och slagsida, men att fönstret mellan att fartyget antingen kapsejsat och blivit flytande upp och ned eller aldrig sjunkit alls var mycket kort. Sjönk fartyget enligt den officiella versionen var det alltså fortfarande egentligen osannolikt men tänkbart.
2. Hålet befinner sig över vattenlinjen, inte under.
Ja, det är sant att vissa teorier försvagas om det inte finns ett större hål under vattenlinjen. Men Göransson är alldeles för kategoriskt i att påstå att det är ett hål över vattenlinjen. Hålet ligger som Evertsson påpekar i radio på fendern och sträcker sig även ned under vattenlinjen. Det år alltså per defintion också ett hål under vattenlinjen och kan hjälpa till att förklara det snabba sjunkförloppet.
3. Bomber. Enligt G. Är detta motbevisat en gång för alla.
Det här är något där jag inte känner till så mycket om vad källorna säger i sak, men det gör nog inte Göransson heller. Jutta Rabe lät undersöka bitarna och då var svaret att det skett en explosion. Senare hade andra instanser en annan uppfattning. Det är möjligt att de senare instanserna var bättre, men det var inte så att Rabes undersökningar var fusk på något sätt vad jag känner till. Frågan är inte avgjord helt, utan olika expertuppfattningar står emot varandra.
4. Den stängda rampen. Sillastes vittnesmål är ryckt ur sitt sammanhang och visar egentligen enligt G bara att rampen var stängd innan bogvisiret föll av.
Det stämmer dåligt, vilket jag skrivit om här. Skall man gå på Sillastes vittnesmål ser han med all säkerhet rampen stängd efter det att bogvisiret skall ha havererat och fallit av. Så det är snarare tagit ur sitt sammanhang och omtolkat att Sillastes vitttnesmål är förenligt med den officiella version. JAIC fuskade bevisligen med tidslinjen och vittnesmålen i sin rapport.
5. Det vita objektet som Reintamm såg vid fartygssidan.
[i]Visst, det finns rimliga invändningar mot att det var en ubåt och det är möjligt att man kan kritisera Evertsson för hans framställning. Men det är samtidigt ett faktum att många vittnesmål som Reintamms blev mycket tveksamt behandlade. Man kan också notera att G här spekulerar i att det Reintamm ser är bogvisiret. Men om det är detta har det också konsekvenser för tidslinjen som kan göra det officiella sjunkförloppet osannolikt eller göra så det bör modifieras.
6. Detaljerna som "inte stämmer", alltså från vittnesmålen.
Här är det så att att Göransson har rätt i princip om att man inte kan lyfta ut detaljer i vittnesmålen för att driva en tes utan att man får se till en sammantagen bild.
Men detta blir märkligt i fortsättningen av resonemanget när han använder detta för att hävda JAIC: s vederhäftighet och överlägsenhet i förhållande till teorier som motsäger denna officiella version. För är det någon som ägnat sig åt cherrypicking så är det JAIC, vars sammanfattning av händelseförloppet oavsett allt annat är ett exempel på just cherrypicking och med all säkerhet är ett rent falsarium
Sedan menar G vidare att vittnesuppgifterna enbart är en bisak och att det saknar betydelse att senare studier fått korrigera händelseförloppet. Det är en grov underskattning av problemet och av vad vittnesmål generellt har för betydelse och G ger prov på samma slappa och felaktiga inställning som JAIC blev offer för, i deras fall som ett av allt att döma medvetet fuskande med sanningen för att få sitt sjunkförlopp att stämma och avleda kritik mot ansvariga.
Psykologen Bengt Schager hoppade av kommissionen efter att inte kunnat acceptera hur vittnesmålen behandlades och vad det innebar för sanningshalten i rapporten. Det är inte någon bisak som G vill göra det till, och det är defintivt inte något som talar emot andra förklaringar om hur Estonia sjönk och för en officiell version.
Sammanfattningsvis, om vi talar om vad som är fel och rätt med granskningen av Estoniakatastrofen så är oavsett vad inte felaktig journalistik huvudproblemet. Hur felaktiga arbetsmetoder och framställningssätt det än må vara frågan om så är allt ifrågasättande legitimt i ljuset av att huvudproblemet är och förblir att fakta har mörklagts.
1. Det finns ingen ordentlig undersökning av fartygsvraket och alltså inga säkra fakta.
2. Det finns ingen riktig granskning av vittnesmålen utan det fuskades bort.
3. Det finns ingen riktigt undersökning och sammanställning av de omkomna och var de befann sig.
4. Det finns ingen klarhet i om militärmaterial fraktades med Estonia olycksnatten och om militären eller säkerhetspolisen i övrigt var inblandade i andra aktiviter kring det förlista fartyget som bärgandet av en väska tillhörande passageraren Alexander Voronin.
5. Det har aldrig skett någon juridisk process i form av en sjöförklaring vilket rättsstater har sett som en självklarhet för att utreda ansvar och händelseförlopp vid långt mindre fartygskatastofer.
I ljuset av detta är det i det närmaste otillständigt av Göransson och Filter att kalla Evertsson dokumentär för ett bländverk och kritisera journalistiken istället för den uppenbara mörkläggningen och den uppenbara felhanteringen svenska staten och alla som arbetar för den, inklusive SSPA och HSVA gjort sig skyldiga att medverka till.
