Citat:
Just precis!
Han gör där i detta tvärtemot vad han som eventuell GM borde ha gjort.
Om man resonerar logiskt. Minsta möjliga uppmärksamhet till några utstämplingstider således!
Som jag skrivit ett längre inlägg om häromdan: detta var den absolut största händelsen
i hans liv, men det som kunde gjort den ännu större och mer fulländad, det var ifall han
fått vara på plats när det var direkt action, nu ramlade han in i dramat några ögonblick
för sent och det tedde sig lite retfullt. Men i alla fall - han var där nu och det var stort nog
och en ypperlig chans för en person som säkert alltid velat ta plats i ett större sammanhang,
få känna sig speciell, få kliva ut ur den trista anonymiteten och bli NÅGON äntligen som
folk lade märke till och skulle komma ihåg.
Han hade varit på plats när Sveriges statsminister sköts till döds på öppen gata.
Det var en världshändelse och han hade varit mitt inne i den.
Det skulle utnyttjas. Det fick bara inte bli "oanvänt".
En chans till "berömdhet" som aldrig skulle återkomma och den måste ju bara tvunget
gripas tag om nu. Det var inte så noga om allt var sant han påstod sig ha gjort på och
i anslutning till brottsplatsen. Huvudsaken var ju att han hade varit där i alla fall.
DÅ när det största som hänt i landet på år och dag inträffade.
Han var helt uppslukad av det hela och skulle så länge förbli.
Och alla hans mödor i detta bar frukt: han fick sin välförtjänta uppmärksamhet till slut!
Han kom i tidningarna, han kom i TV. Han blev rent känd för ett bra tag.
Oansenlige Stickan från Täby hade verkligen fått kliva ut ur den tråkiga och lite kvävande
anonymiteten. Från nobody till somebody. Så oerhört tillfredsställande!
Om än han förstod att det "roliga" inte skulle vara för evigt.
Dock hade han väl inte i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig vad hans extrema
uppmärksamhets/hävdelsebehov skulle leda till i slutändan. Det som nu skett.
Slutligen och nu ska jag bli tjatig igen: Borde han ändå inte ha blivit igenkänd av
huvudvittnet om han vore gärningsmannen?
Jag vet bara alltför väl att många tycker detta huvudvittne kan man helt bortse ifrån.
Hon hade inte koll på nånting. Hysterisk och skiftande med vad hon påstår sig ha sett.
Bort med henne och hennes vittnesmål. Det väger nada.
Emellertid, det kanske väger en del ändå, och här nödgas jag kalla till "hjälp"
herr Morelius igen.
Han är också ansedd som lite fladdrig av sig, ändrar på diverse uppgifter, främst gäller
det tiden den s.k. Dekorimamannen ska uppehållit sig vid färgaffären vid hörnan.
Från initialt sekunder till minuter senare fram i tiden.
Vad han dock är alldeles bestämd om och inte viker ifrån, det är påståendet att
huvudvittnet och mördaren hade ögonkontakt med varandra.
Från en av rättegångarna:
Och stämmer nu detta verkligen, så hur skulle den nyblivna änkan Lisbeth, kunna
se herr Engström i ögonen, kolla av hans ansikte, och sedan inte känna igen densamme
när hon fick se honom på nytt?
För sett honom måste hon sen rimligen ha gjort. Nånstans.
Han kunde bara inte undgå henne.
Om inte någon annanstans så borde hans prudentliga uppenbarelse skådats av henne
via press eller tv.
Han gör där i detta tvärtemot vad han som eventuell GM borde ha gjort.
Om man resonerar logiskt. Minsta möjliga uppmärksamhet till några utstämplingstider således!
Som jag skrivit ett längre inlägg om häromdan: detta var den absolut största händelsen
i hans liv, men det som kunde gjort den ännu större och mer fulländad, det var ifall han
fått vara på plats när det var direkt action, nu ramlade han in i dramat några ögonblick
för sent och det tedde sig lite retfullt. Men i alla fall - han var där nu och det var stort nog
och en ypperlig chans för en person som säkert alltid velat ta plats i ett större sammanhang,
få känna sig speciell, få kliva ut ur den trista anonymiteten och bli NÅGON äntligen som
folk lade märke till och skulle komma ihåg.
Han hade varit på plats när Sveriges statsminister sköts till döds på öppen gata.
Det var en världshändelse och han hade varit mitt inne i den.
Det skulle utnyttjas. Det fick bara inte bli "oanvänt".
En chans till "berömdhet" som aldrig skulle återkomma och den måste ju bara tvunget
gripas tag om nu. Det var inte så noga om allt var sant han påstod sig ha gjort på och
i anslutning till brottsplatsen. Huvudsaken var ju att han hade varit där i alla fall.
DÅ när det största som hänt i landet på år och dag inträffade.
Han var helt uppslukad av det hela och skulle så länge förbli.
Och alla hans mödor i detta bar frukt: han fick sin välförtjänta uppmärksamhet till slut!
Han kom i tidningarna, han kom i TV. Han blev rent känd för ett bra tag.
Oansenlige Stickan från Täby hade verkligen fått kliva ut ur den tråkiga och lite kvävande
anonymiteten. Från nobody till somebody. Så oerhört tillfredsställande!
Om än han förstod att det "roliga" inte skulle vara för evigt.
Dock hade han väl inte i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig vad hans extrema
uppmärksamhets/hävdelsebehov skulle leda till i slutändan. Det som nu skett.
Slutligen och nu ska jag bli tjatig igen: Borde han ändå inte ha blivit igenkänd av
huvudvittnet om han vore gärningsmannen?
Jag vet bara alltför väl att många tycker detta huvudvittne kan man helt bortse ifrån.
Hon hade inte koll på nånting. Hysterisk och skiftande med vad hon påstår sig ha sett.
Bort med henne och hennes vittnesmål. Det väger nada.
Emellertid, det kanske väger en del ändå, och här nödgas jag kalla till "hjälp"
herr Morelius igen.
Han är också ansedd som lite fladdrig av sig, ändrar på diverse uppgifter, främst gäller
det tiden den s.k. Dekorimamannen ska uppehållit sig vid färgaffären vid hörnan.
Från initialt sekunder till minuter senare fram i tiden.
Vad han dock är alldeles bestämd om och inte viker ifrån, det är påståendet att
huvudvittnet och mördaren hade ögonkontakt med varandra.
Från en av rättegångarna:
Och stämmer nu detta verkligen, så hur skulle den nyblivna änkan Lisbeth, kunna
se herr Engström i ögonen, kolla av hans ansikte, och sedan inte känna igen densamme
när hon fick se honom på nytt?
För sett honom måste hon sen rimligen ha gjort. Nånstans.
Han kunde bara inte undgå henne.
Om inte någon annanstans så borde hans prudentliga uppenbarelse skådats av henne
via press eller tv.
Inge M satt rätt långt från händelserna får man komma ihåg och ändrade sig också inte bara när det gäller tiden som mördaren stod vid Dekorima utan även om hur han uppfattade hur mördaren var för personlighetstyp. Hur han nu kan se även det från 40-55 m avstånd är frågan en sen fredagkväll i februari? Han sade i början att mördaren var iskall etc- i senare intervju med Gunnar Wall för ca 10-11 år sedan var han mer åt en knarkare, pundare etc för att återigen bli mer ett proffs i nutid. Ja det är osäkra/svajjiga vittnesmål som målet mot CP byggde på tyvärr.
https://www.svtplay.se/video/17119602/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-avsnitt-13-3
https://www.ted.com/talks/scott_fraser_why_eyewitnesses_get_it_wrong?fbclid= IwAR3iNh56qNBGG6uqkRGlJolmnvtAhExfLqnRubEau7qVChf- rQYZ2wfrOXo#t-76837
https://www.ted.com/talks/elizabeth_loftus_how_reliable_is_your_memory
http://www.itdemokrati.nu/page36z.html Kolla längst ner men mordet skedde en sen februarikväll och det var rätt långt till mordplatsen från där Inge M satt.
Inge M satt i en bil 40-55 meter bort så vad kunde han se eg.? Det enda var att han såg mordet ske och att mördaren sprang in i gränden. Han hade också uppmärksamheten på annat som trafikljusen, de andra passagerarna m.m. Han ändrade och lade till uppgifter med tiden vilket är vanligt för vittnen speciellt i ett så uppmärksammat fall som Palmemordet.
https://svenska.yle.fi/artikel/2020/06/02/det-perfekta-ogonvittnet-existerar-inte-pa-5-meters-avstand-ar-varannan?fbclid=IwAR1IDWw7d1rW7gSbl8D 4pRNx7fV-5N1E9GgOIfdwwF-MFQUkvFOfQLpdfnM
"- Men redan vid 40 meter är det kanske inte något man vill använda i rätten, för chansen är väldigt låg att den ska vara korrekt, fortsätter han."
De flesta mordplatsvittnen ansåg att förloppet skedde snabbt och att mördaren flydde in i gränden snabbt efter skotten.
https://www.youtube.com/watch?v=vKt4u5sESb8
https://www.youtube.com/watch?v=muWXiGUwrYI
Lisbet sade dagen efter mordet 1 mars 1986 att hon inte såg något av mördarens ansikte dvs vad Lisbet påstår sig ha sett senare kan man inte lita på dvs Lisbets utpekande av CP var inte tillförlitligt. Detsamma ansåg alla jurister som befattat sig med indicierna mot CP 1989 och senare. Lisbet såg inte mördarens ansikte så vad hon sade senare saknar betydelse.
Förhör 1 mars 1986: "Snett bakifrån såg hon hur en man sprang in på Tunnelgatan"...."I övrigt lade fru Palme inte till några detaljer vare sig i utseende eller klädsel". http://www.itdemokrati.nu/page36ar.html
Ser man på vittnenas vittnesmål var förloppet snabbt så om Lisbet såg något av mördarens ansikte måste det varit väldigt kortvarigt. Men det är tveksamt om hon ens gjorde det. I förhöret dagen efter mordet sade hon att hon inte såg något av mördarens ansikte. Det fanns enligt hovrätten ett motljus från Dekorima (de var där och kollade en kväll) som gjorde det i praktiken väldigt svårt att kunna se detaljer i ett ansikte om inte omöjligt, hon var svårt chockad och det var en sen februarikväll, för henne okänd gärningsman m.m. Men som sagt dagen efter mordet så sade hon att hon inte hade sett något av mördarens ansikte.
(FB) Tråden om Christer Pettersson