Feminismen 1.0 (eller varför inte försöka?)

Jag var också tönt och plugghäst som tjej så den "kulturen" hos killar att det är töntigt att plugga som du skrev om tidigare, är inte specifikt för killar, de "tuffa" tjejerna hade samma inställning. Bara vanligare. Så det är en separat fråga? En skola för både pojkar och killaktiga tjejer, och för tjejer och tjejaktiga killar (I fråga om studienormer). Men som accepterar både plugghästar och bråkstakar oavsett kön.

Men jag vet inte riktigt vad vi diskuterar!

Det är underligt att det inte finns något mellanting mellan likhetsfeminism och särartsfeminism, som jag känner till i alla fall. Både kön och individualitet är ju avgörande. Det speglar inte verkligheten att dela upp alla egenskaper i manligt och kvinnligt eftersom det inte bara är könshormoner som påverkar egenskaper - det finns även individualitet. En kille kan vara starkt formad av testosteron vad gäller hormoner och ändå sköta skolan bra. Det finns ingen anledning att generalisera så till den grad att man kallar pojkar som sköter skolan tjejaktiga. Det är inte pojkar som grupp som har svårt att sköta skolan utan pojkar till lågutbildade föräldrar.

Jag tror inte särartsfeminismen menar att det bara är skillnader efter biologiskt kön, individuella skillnader finns ju alltid. Särartsfeminismen är ju en reaktion mot likhetsfeminismen så de menar snarare att det finns biologiska skillnader också. Det är nog bara jag som framställer det felaktigt. Jag generaliserar nog lite för mycket.

Nej det var taskigt av mig att kalla dem tjejaktiga, jag umgicks med dem i skolan och de var inte det minsta tjejaktiga. Men jag menade i detta sammanhang, den likhetsfeministiska normen att deras ideal av en flicka är den norm som pojkar skall passas in i.

Men poängen är att just de pojkarna som har lågutbildade föräldrar kanske i än högre grad skulle behöva struktur och disciplin i skolan. Annars skulle ju ingen lärt sig någonting när allmän skola infördes 1842 eftersom alla hade lågutbildade föräldrar.

Kanske det TS letar efter. Det finns en konkurrens mellan inriktningarna därför kan de inte "kompromissa".

Ja det går ju inte att förneka vare sig könsskillnader eller individuella skillnader utan handlar väl mer om hur man tolkar och sorterar skillnader. Mitt problem med särartsfeminismen är att de inte tas hänsyn till att de traditionella könsrollerna formades genom lagar och tvång och de sociala konstruktionerna vi har med oss i bagaget gällande kön har formats kring en sådan reglerad rollfördelning. Det finns t. ex. uppenbarligen intresse bland kvinnor att vara med och utöva inflytande över samhället men enligt de traditionella värderingarna hade kvinnor inget med det att göra och mer stöttande moderna sociala konstruktioner som byggts upp kring kvinnligt inflytande är fortfarande rackliga. Jag skulle kunna kalla mig särartsfeminist om särarten man talade om var något som fick uttrycka sig någorlunda fritt och utkristallisera sig med tiden istället för redan förutbestämda föreställningar som formats kring tvång och en artificiell statusskillnad mellan könen.

Högutbildade föräldrar är ett kvitto på att åtminstone föräldrarna klarade skolan, även om de varit lågutbildade i brist på alternativ hade de haft samma potential.

Man kan vara troende kristen och samtidigt acceptera att jorden inte är platt (tror jag), men det är banne mig inte på grund av kristendomen som man vet det. Skulle vara magstarkt att påstå att kristendomen hjälper till där.

På samma sätt är nog särartsfeminism droppen av löjlighet. Ungefär som att feminismen skulle ha kommit på att det finns skillnader mellan könen. Sanningen är ju tvärt om att i alla tider och överallt där feminismen saknas är man fullt medveten om olikheter mellan könen. Enbart i länder med feminism har man lyckas förtränga självklarheter.

Nej, hugg av hydrans alla huvuden. Feminism har inget med sunt förnuft att göra. Töm glaset, så kan säkert lite sunt förnuft fyllas på. Ja, det finns små till lite större skillnader mellan könen beroende på vad det gäller. Nej, feminism behövs inte i någon form.

Jag anser att den text jag skrev åt dig mycket väl kan uppfattas som polariserande, men den gör poängen tydlig.
Jag anser också att den är närmare sanningen än den sensmoral man kan utläsa i slutet av ditt svar. Ursäktandet och rättfärdigandet av genusdoktrinen.
Stefan Engberg har det vi kallar en internaliserad feminism, dvs samma fel i resonemanget som Svante Tidholm, projektledare hos Fatta man eller Attila Yoldas. Båda är under skalet militanta radikalfeminister, eller så spelar de rollen väldigt bra och kanske egentligen borde kallas sociopater.

Man behöver inte representera mäns eller pojkars rättigheter, bara för att man är man. Om de ens identifierar sig som såna. Det viktiga är vad de säger och vad de menar med vad de säger.
Inte deras gruppidentitet.
Föreställningarna om genus finns inte längre i någons huvud. Sverige är på området extremt, för här har de fått forskningsstatus, för att kunna ge sig själva fina titlar, positioner av makt och utpressa stat, kommuner, regioner och landsting på betaltjänster och hela myndigheter och system finansierade med skattemedel. Se Jämställdhetsmyndigheten och varje universitet och högskola i landet, som MÅSTE ha "jämställdhetsintegrering" och en Stasiliknande organisation för att kolla att så även sker. Boktips: Genusdoktrinen av Ivar Arpi/Anna-Karin Wyndhamn.
Den sistnämnde arbetade högst upp i detta ormbo och kom nu ut som visselblåsare, men hennes berättelse sopas helt under mattan av mainstreammedia och public service.
Då VET DU, hur insyltade de själva är.
Det är beviset för vilka som har den verkliga makten.
Följ pengarna, som det heter.

Detta kostar oss varje år tiotals miljarder som lätt kunnat utrota hemlösheten för alla män och fattigpensionärer. Det hade räckt till skyddade boenden för dem som behöver det, oavsett kön.

För när ROKS (alla män är djur) och Unizon (vi vill utrota porr) fått sina hundratals miljoner och använder dem till trams som porrmotstånd eller att skrämma upp redan livrädda flickor i stället för vad pengarna avsetts för, får män i nöd inte en enda krona.

Ser du någon rota i din soptunna är det över 90% säkert en man.


När det gäller skolan har män misstänkliggjorts sen 70-talet och kallats olämpliga. Man har beskyllt dem för sexualbrott och misstänkliggjort dem medvetet. Men de flesta fall av utnyttjande av elever har faktiskt begåtts av kvinnor. Om man läser domar om det. Män vandelsprövas också till varje anställning som har med barn att göra av samma anledning.
Könkriget mot män har pågått sen tidigt 70-tal åtminstone, men metoderna har förfinats under åren och idag har vi en feministisk regering.
Utan att de själva förstår problemet med termen.

Så stort är problemet. Som bas för detta finns en SOU hos regeringen. Ett underlag som klart och tydligt listar upp en påhittad maktanalys, men som aldrig ifrågasätts av något enda parti.

Vi har med andra ord en ny statsreligion i full funktion idag.
Och samtliga som vill ha med staten att göra, avkrävs en morgonbön, där de tillber denna doktrin.

Annars får de varken uppdrag eller statligt stöd.
Eller något av de underliggande avtalen i hierarkin.

Läs Genusdoktrinen!
Samma observationer kan göras på varje nivå i samhället. Kulturen (teaterchefer och ministrar), den feministiska regeringen, det akademiska totala haveriet, våra myndigheter (Ex. MSB har över 100 miljoner investerade i diverse genusperspektiv på sina verksamheter), vår puvlic service (Både TV4 och SVT/SR/UR har tidtagning på hur mycket män och kvinnor får synas och låta i rutan. Två kvinnor samtidigt går bra. Två män, absolut inte.
Så, män väljer att titta på annat. Som youtube med Jordan Peterson, eller fiskefilmer. Eller så gamear de hellre sin fritid och "twitchar" med likasinnade.
Den gemensamma samlingspunkten blir då HBO/Netflix och någon genuskorrigerad ny film, med snygga, unga kvinnliga superhjältar på 55 kilo som spöar 120-kilos gorillor på löpande band. Bara de inte har för mycket bröst eller rumpa som Angelina Jolie. Då byts hon ut mot Alicia Wikander.

Det blir som om du sökte på European art på google och bara får upp idel svarta konstnärer.

Ur led är tiden.
Det gäller att se det komma.

Så, när jag läser: "Läraren arbetar i en institution, som uppfattas som könsneutral, som har som en explicit målsättning att arbeta för ökad jämställdhet, och som faktiskt har bidragit till att stärka kvinnors ställning i samhället" läser jag "uppfattas som könsneutral" "explicit målsättning" "Arbeta för "ökad" jämställdhet" och "stärka kvinnors ställning i samhället".

Ser du själv felet i resonemanget, hur skiftet går till? Om inte, läs igen.

På samma sätt som det fanns strikta könsroller förr som påverkade hur folk såg på manligt och kvinnligt omedvetet så finns det idag en lika stark likhetsfeministisk syn på det. På samma vis som de ursprungliga liberalfeministerna försökte bryta de könsstereotyperna så försöker särartsfeministerna idag bryta den nya traditionens, dagens sociala konstruktioner som vi har i bagaget idag, syn på kön som likhetsfeministerna institutionaliserat sedan 60-talet. Dagens feminism är lika artificiell som 1800-talets mansdominerade samhälle. Vi särartsfeminister försöker få den balansen. När jag diskuterar detta möter jag samma motstånd från likhetsfeminister som liberalfeminister säkert mötte från konservativa män förr. Dagens feminister är inte progressiva utan de är nu de konservativa som kämpar mot förändring.

Vi vill ha samma förutsättningar som män, men det måste inte leda till samma utfall. Om kvinnor väljer vissa yrken, eller t.o.m. väljer att vara hemma med sina små barn skall de få göra det inte tvingas till likhetsfeministernas normer. Ju mer jämlikt ett samhälle är ju mer könsstereotypa val gör kvinnor. Det är populärare för kvinnor att läsa till ingenjör i Pakistan än i Sverige. Det är likhetsfeministernas dilemma; ju större framsteg de får, ju svårare får de att göra människor könslösa. Det är för att de kämpar mot människans natur. De kan inte vinna för jämlika kvinnor gör feminina val. Och att försöka ändra männen att bli mer som kvinnor som i skoldiskussionen alienerar männen och leder till kvinnohat som vi ser här på FB.

Det finns en likhetsfeministisk strävan i samhället men den är ny och går inte att jämföra med djupt liggande föreställningar som formats genom tusentals år kring en viss samhällsordning. Det är en ny strävan jämfört med en tusenårig ordning du jämför. Jag kan inte hålla med om att de skulle vara motsvarande.

Jag tror likhetsfeminismen har utvecklats av nöd genom minsta motståndets lag. Könsskillnader har varit det stående motargumentet mot feminismen. Könsskillnader i sig är enormt ospecifikt och har följt med från att förklara och rättfärdiga att kvinnans plats är i hemmet med en man som överordnad till att förklara och rättfärdiga nuvarande skillnader. Det finns inte något facit för vilka gränser som könsskillnaderna sätter. Under likhetsfeminism får de kvinnor som gått en väg och stött på könsspecifika hinder och som vill verka för att underlätta för andra kvinnor i framtiden utrymme att göra det utan att fastna i en evig diskussion kring könsskillnader. "Kvinnor kanske inte passar som chefer, ledare, kirurger, läkare" o.s.v.

Du möter motstånd, du möter inte "samma" motstånd. Det är helt olika situationer, likhetsfeminism är inte konservativt, det är inte alls etablerat på det sätt du vill påskina. Likhetsfeminism är en strävan, en målsättning som möjliggör utveckling i en viss riktning, inte en beskrivning av något som någonsin varit vår verklighet. Jag känner mig mer trygg med likhetsfeminismen än jag gör med särartsfeminismen trots att jag ser manligt och kvinnligt som två olika naturer, två olika naturer med ett brett spektrum av individualitet, eftersom likhetsfeminismen lämnar öppet för fortsatt utveckling.

Jämställdhetsparadoxen är ingen generell sanning utan gäller i vissa fall. Tror du t. ex. andelen hemmafruar är mindre i Pakistan än i Sverige? Att större frihet och trygghet leder till mer bekväma val säger inte heller något om att det som gör att valen känns bekväma bestäms av biologiska könsskillnader.

Hmm.
Snarare så här:
Män bör få samma förutsättningar som kvinnor, och det leder definitivt inte till samma utfall vilket kvinnor måste lära sig att tåla.

Kan inte ni jävla kuksugarfeminister bara HÅLLA KÄFTEN !!!!! Tillbaka till köket med er. Era hjärnor är inte ens i närheten av mäns hjärnor. Oså kommer ni med era jävla idéer att företag ska tvingas diskriminera in er på jobb och liknande, kan ni inte bara FATTA att män styr världen? Ni ska fan fatta eran jävla plats. Jag har slagit 4 kvinnor i mitt liv, och det var för att dom inte tittade ner i marken utan glodde på mig. Då smällde jag till dom bara. Ut med det bara. Att ha kvinnor som är så uppkäftiga som ni är inte produktivt, ni och era jävla politiskt korrekta ramar, men vet ni vad MED FAKTA så fattar vem som helst att samhället inte kan ha feminism. Vilken vetenskapsman som helst kan fatta det, men så kan man inte säga vad man vill rakt ut utan ska krypa likt katten kring het gröt. Och dom där jävla rabiata feministerna, fan vad äckliga dom är asså. Usch.

Likhetsfeminismen har gällt hela mitt liv, och dominerar skolan där jag tillbringat mycket av mitt liv. Men den har ju inte tagit över hela samhället, men den har tagit över hela feminismen. Det var min poäng. Och dess försvar mot mig är konservativt; de vill bevara sin feministiska hegemoni mot min vetenskapliga och progressiva feminism. De (ni) vill inte bara ge kvinnor fria val utan de vill att pojkar skall uppfostras som flickor, senast har det visat sig att trots massiva rekryteringskampanjer vill inte tjejer bli soldater. De vill tvinga fram en likhet mellan könen och trots att de har den politiska makten har de tydligen biologin emot sig. Eller skall man fortsätta att försöka pressa kvinnor och män att ändra preferenser till vilket pris som helst? Det blir som med marxism där människans natur skall omformas för att passa ideologin. Homo Sovieticus.

Är det bekvämare att bli läkare än ingenjör? Kvinnor använder inte sin jämlikhet till att välja bort svåra saker (Var fick du det ifrån?), de väljer bort typiskt manliga saker som tekniska yrken till förmån för sociala och omhändertagande yrken. Hemmafruar var en historisk parentes i vissa småborgerliga kretsar. Bondesamhällets husfru var ingen hemmafru. Du gör en halmgubbe när du jämför min särartsfeminism med gamla patriarkala maktförhållanden. Det förstår du väl att det inte är det vi menar med biologiska skillnader?

Du bekräftar för mig att ni likhetsfeminister försvarar ert nuvarande paradigm.