Det här har upphört att vara roligt. Du är en dålig doktor i relativism som pluggat lite kosmologi som du inte heller direkt imponerar med och som, möjligen, tagit någon enstaka introduktionskurs i kvant. Om du inte pluggat det på fritiden.
Å ena sidan har vi Nobelpristagare, professorer på de högst aktade universiteten i världen, tillsammans med doktorer och övriga forskare inom ämnet som fört fältet framåt som spenderat sina liv åt detta, som SAMTLIGA förhåller sig med största möjliga ödmjukhet och respekt inför hur komplext det här, som aldrig skulle få för sig att göra några anspråk på att förstå, tillskriva sig behärska eller beskriva ämnet i ordalag annat än "svårt".
Å andra sidan har vi dig. En något över medel-IQ, med lite mattekunskaper som pluggat ett helt annat fält, som kommer och framställer sig förstå den lätta kvantmekaniken denne behärskar i grunden.
Ett ämne du har grunderna i först när du blivit doktor i ämnet, som du efter en livstid kanske förstår hälften av litteraturen som finns, utan att vara i närheten av att ha hunnit läsa någon nämnvärd andel av denna ändå.
Du gör dig själv till komplett åtlöje och jag har slut på respekt för att ta hänsyn till ditt anseende genom att föreslå ett något mera, ja ödmjukt förhållningssätt till det svåraste ämnet i världen.
Det är fullkomligt uppenbart för mig att du till och med är dålig på ditt eget fält. Det finns inga som helst tvivel om att du inte ens vet hur lite du vet.
Du tror att du förstår just eftersom du inte förstår.
Du har lite för ofta fel om lite för lätta saker och vet inte lite för ytliga saker om annat för att du in i absurdum ska kunna blanda lite över medelmatte, undertecknat med "fysiker" i versaler med fetad text och sen bara slänga ur dig lite vad som helst du inte har koll på.
Att dessutom göra detta och tro att du historiskt har visat att du kan framställa dig med lätthet förstå detta ämne är förbluffande.
Ah, vetenskapsteori. Åter igen, för hundrade gången, att lösa ekvationerna är det lätta, att veta vad de representerar är det svåra.
I ditt fall är det värre så där vill jag säga att lösa ekvationerna är det lätta, att ens veta vilka ekvationer man ska använda är svårare.
Därutöver så är det lättare att lösa ekvationer än att faktiskt jämföra dem mot experimentella resultat.
Du har ju inte ens en aning om hur de experimentella resultaten ser ut så hur kan det vara lätt när du inte ens vet vilka ekvationer du ska stoppa in siffrorna i?
Här hade jag tänkt att slänga formlerna i ansiktet på dig, länka dig till rätt svar, ge dig namnen på dem eller förklara för dig, men jag avhåller mig tamefan från det.
Du kan ju det här och tycker det är lätt så du listar nog ut det.
Jag håller andan under tiden.
1. Hahaha... Första och enda du har gått så gick ni igenom interferens så nu kan du det?
Ge mig svaret på hur höjden på spalterna korrelerar med interferensmönstret genom osäkerhetsprincipen istället.
2. "Wow".
3. Densitetsmatris är inte detsamma som densitetsdistrubition ditt fån. Haha...
4. Sug min kuk och ja det har vi ju sett att du tycker! Haha...
5. "Wow" och sug.
6. Jasså, åh johå hå till min ära. Man tackar... Sug.
7. Hahaha... Haha... Ha... Ha...
Nej det är inte exakt ens i det teoretiska ramverk man vet stämmer bäst överens med experiment eftersom du inte ens vet vad som saknas. Ännu mindre varför.
Men du skulle säkert kunna lösa ekvationerna!
Definiera vad du menar med att: "helt i onödan gör dem svårare än vad de är". Gärna inom ramen för "exakt" och "förstå".
Att du har mage.
Å ena sidan har vi Nobelpristagare, professorer på de högst aktade universiteten i världen, tillsammans med doktorer och övriga forskare inom ämnet som fört fältet framåt som spenderat sina liv åt detta, som SAMTLIGA förhåller sig med största möjliga ödmjukhet och respekt inför hur komplext det här, som aldrig skulle få för sig att göra några anspråk på att förstå, tillskriva sig behärska eller beskriva ämnet i ordalag annat än "svårt".
Å andra sidan har vi dig. En något över medel-IQ, med lite mattekunskaper som pluggat ett helt annat fält, som kommer och framställer sig förstå den lätta kvantmekaniken denne behärskar i grunden.
Ett ämne du har grunderna i först när du blivit doktor i ämnet, som du efter en livstid kanske förstår hälften av litteraturen som finns, utan att vara i närheten av att ha hunnit läsa någon nämnvärd andel av denna ändå.
Du gör dig själv till komplett åtlöje och jag har slut på respekt för att ta hänsyn till ditt anseende genom att föreslå ett något mera, ja ödmjukt förhållningssätt till det svåraste ämnet i världen.
Det är fullkomligt uppenbart för mig att du till och med är dålig på ditt eget fält. Det finns inga som helst tvivel om att du inte ens vet hur lite du vet.
Du tror att du förstår just eftersom du inte förstår.
Du har lite för ofta fel om lite för lätta saker och vet inte lite för ytliga saker om annat för att du in i absurdum ska kunna blanda lite över medelmatte, undertecknat med "fysiker" i versaler med fetad text och sen bara slänga ur dig lite vad som helst du inte har koll på.
Att dessutom göra detta och tro att du historiskt har visat att du kan framställa dig med lätthet förstå detta ämne är förbluffande.
Citat:
'Amen Herreguuud, vad du svamlar! 
Är det correlation profile (cp) från din förra länk (som iofs är bra i sig) som du avser med "korrektionsprofilen"? Vad menar du att den artikeln om korrelationer mellan två partiklar har att göra med ett enkelt mätproblem på EN partikel??
Cp är iofs annars beräknad med samma sorts formalism som jag använde, fast de nöjer sig med att bara använda metoden i min punkt 2 (och inte 1, 3, 4 eller 5).
Hur den faktiska fysikaliska naturen fungerar kan vi tyvärr aldrig veta. Das ding an sich är oåtkomlig för oss. Läs på lite om vetenskapsteori.
Men det vi KAN göra är att t ex formulera teorier med ett exakt matematiskt språk (ekvationer, formler, matematiska begrepp, ...) från vilka vi kan göra detaljerade beräkningar som sen kan jämföras med experiment och observationer, för att verifiera eller falsifiera.
(1) Självinterferens är ganska basic och förekommer ju redan i dubbelspaltexperimentet som behandlas redan i den den första ordentliga kvantkursen på universitetsnivå. Kan du beräkna var maxima och minima hamnar?
(2) Ja, ickelokalitet är en av märkligheterna i kvant, men det kan nog också anses ingå i de grundläggande kurserna. Mäter man en position så övergår ju en från början utspridd vågfunktion omedelbart till att bli koncentrerad i en enda punkt.
(3) Densitetsmatris kan också ingå där, annars iaf på doktorandnivå. Bra för mycket men helt irrelevant för mätning på spinn på EN partikel som initialt har ett väldefinierat upptillstånd i någon riktning.
(4) "Superpositionering"?? Det heter superponering och är verkligen helt basic i kvant.
Sen blandar du in en massa mer irrelevanta saker för problemet, som DU uppenbarligen inte förstår.
(5) "Skapande och förstörandeoperatorn"?? De kallas för kreations och annihilationsoperatorn, och är väldigt väsentliga i kvantfältteori.
(6) Med en jäkligt snäll tolkning skulle den där harangen kunna anses handla om kvantfältteorin QED, som t ex är användbar för att beräkna g-faktorn.
(7) Ja, jag förstår precis vad som krävs för att beräkna svaret på frågan jag ställde. Det är liksom att räkna ut saker som man lär sig när man faktiskt studerar och arbetar med fysik.
Nej. Mitt svar är exakt, givet att vinkeln 30° är exakt -- vilket iofs inte kan vara fallet i ett faktiskt experiment som ju alltid har ofrånkomliga mätonogrannheter.
Empiri är avgörande, ja. Men ofta krävs det också ganska mycket teori för att öht kunna få ut något av experimentella resultat. I praktiken går teori och empiri hand i hand.
Vissa delar är faktiskt lätta om man inte helt i onödan gör dem svårare än vad de är. Så jobbar iaf ingen riktig fysiker. Att det är väldigt mycket som DU inte förstår om fysik ska du nog inte projicera på fysiker. Men visst finns det fysik som inte fysiker heller förstår. Det är ju sånt de forskar om.
Är det correlation profile (cp) från din förra länk (som iofs är bra i sig) som du avser med "korrektionsprofilen"? Vad menar du att den artikeln om korrelationer mellan två partiklar har att göra med ett enkelt mätproblem på EN partikel??
Cp är iofs annars beräknad med samma sorts formalism som jag använde, fast de nöjer sig med att bara använda metoden i min punkt 2 (och inte 1, 3, 4 eller 5).
Hur den faktiska fysikaliska naturen fungerar kan vi tyvärr aldrig veta. Das ding an sich är oåtkomlig för oss. Läs på lite om vetenskapsteori.
Men det vi KAN göra är att t ex formulera teorier med ett exakt matematiskt språk (ekvationer, formler, matematiska begrepp, ...) från vilka vi kan göra detaljerade beräkningar som sen kan jämföras med experiment och observationer, för att verifiera eller falsifiera.
(1) Självinterferens är ganska basic och förekommer ju redan i dubbelspaltexperimentet som behandlas redan i den den första ordentliga kvantkursen på universitetsnivå. Kan du beräkna var maxima och minima hamnar?
(2) Ja, ickelokalitet är en av märkligheterna i kvant, men det kan nog också anses ingå i de grundläggande kurserna. Mäter man en position så övergår ju en från början utspridd vågfunktion omedelbart till att bli koncentrerad i en enda punkt.
(3) Densitetsmatris kan också ingå där, annars iaf på doktorandnivå. Bra för mycket men helt irrelevant för mätning på spinn på EN partikel som initialt har ett väldefinierat upptillstånd i någon riktning.
(4) "Superpositionering"?? Det heter superponering och är verkligen helt basic i kvant.
Sen blandar du in en massa mer irrelevanta saker för problemet, som DU uppenbarligen inte förstår.
(5) "Skapande och förstörandeoperatorn"?? De kallas för kreations och annihilationsoperatorn, och är väldigt väsentliga i kvantfältteori.
(6) Med en jäkligt snäll tolkning skulle den där harangen kunna anses handla om kvantfältteorin QED, som t ex är användbar för att beräkna g-faktorn.
(7) Ja, jag förstår precis vad som krävs för att beräkna svaret på frågan jag ställde. Det är liksom att räkna ut saker som man lär sig när man faktiskt studerar och arbetar med fysik.
Nej. Mitt svar är exakt, givet att vinkeln 30° är exakt -- vilket iofs inte kan vara fallet i ett faktiskt experiment som ju alltid har ofrånkomliga mätonogrannheter.
Empiri är avgörande, ja. Men ofta krävs det också ganska mycket teori för att öht kunna få ut något av experimentella resultat. I praktiken går teori och empiri hand i hand.
Vissa delar är faktiskt lätta om man inte helt i onödan gör dem svårare än vad de är. Så jobbar iaf ingen riktig fysiker. Att det är väldigt mycket som DU inte förstår om fysik ska du nog inte projicera på fysiker. Men visst finns det fysik som inte fysiker heller förstår. Det är ju sånt de forskar om.
Ah, vetenskapsteori. Åter igen, för hundrade gången, att lösa ekvationerna är det lätta, att veta vad de representerar är det svåra.
I ditt fall är det värre så där vill jag säga att lösa ekvationerna är det lätta, att ens veta vilka ekvationer man ska använda är svårare.
Därutöver så är det lättare att lösa ekvationer än att faktiskt jämföra dem mot experimentella resultat.
Du har ju inte ens en aning om hur de experimentella resultaten ser ut så hur kan det vara lätt när du inte ens vet vilka ekvationer du ska stoppa in siffrorna i?
Här hade jag tänkt att slänga formlerna i ansiktet på dig, länka dig till rätt svar, ge dig namnen på dem eller förklara för dig, men jag avhåller mig tamefan från det.
Du kan ju det här och tycker det är lätt så du listar nog ut det.
Jag håller andan under tiden.
1. Hahaha... Första och enda du har gått så gick ni igenom interferens så nu kan du det?
Ge mig svaret på hur höjden på spalterna korrelerar med interferensmönstret genom osäkerhetsprincipen istället.
2. "Wow".
3. Densitetsmatris är inte detsamma som densitetsdistrubition ditt fån. Haha...
4. Sug min kuk och ja det har vi ju sett att du tycker! Haha...
5. "Wow" och sug.
6. Jasså, åh johå hå till min ära. Man tackar... Sug.
7. Hahaha... Haha... Ha... Ha...
Nej det är inte exakt ens i det teoretiska ramverk man vet stämmer bäst överens med experiment eftersom du inte ens vet vad som saknas. Ännu mindre varför.
Men du skulle säkert kunna lösa ekvationerna!
Definiera vad du menar med att: "helt i onödan gör dem svårare än vad de är". Gärna inom ramen för "exakt" och "förstå".
Att du har mage.
__________________
Senast redigerad av Bara-Robin 2020-09-18 kl. 07:02.
Senast redigerad av Bara-Robin 2020-09-18 kl. 07:02.
Om det inte är uppenbart för dig så bör du lita på Feynman.
