Konservatism och familj - En samlad diskussion

I Sverige är det fler kvinnor som läser på högskola och universitet, så ditt utbildningsresonemang faller bort för flickaborter här i landet, vilket var det vi diskuterade just nu.

Men för vissa är aborträtten "helig" oavsett vilka konsekvenser den får. Det orsakas av ideologisk förblindning och sektmentalitet, såsom det ofta är i religiösa och "religiösa" grupper, såsom socialister, miljöpartister, islamister...

Det saknas till och med möjligheter att beforska abortfrågan i Sverige eftersom nästan ingen relevant statistik insamlas, t ex vet vi inte mycket om de som begår återfallsaborter, vilka abortmotiv som osv. Vi vet mängd och ålder och länsvisa skillnader men inte mycket mer. Så kan vi förstås inte ha det.

Jag kan tycka det är typiskt för diskussionen, och för mycket av dagens debatt även på andra områden. Det är allt eller inget och en massa pajkastning om det. För att nå ut i mediebruset måste man uttrycka sig snabbt och lite provokativt.

Fälldin är helkörd nuförtiden, haha... "Ööööh"... sedan hinner han inte med mer.

Det finns så lite plats för oss långrandiga pragmatiker här på denna smala väg mellan två djupa diken.

Även ett abortförbud leder till extrem tråkiga konsekvenser. Det var dit jag ville.

Jag ser ju att ett samhälle utan aborter skulle vara bättre än dagens. Jag skulle föredra det. Men det är en utopi. Såvida man nu inte bortser från de unga kvinnor och tonåringar som blir desperata vid en oväntad graviditet. Men om vi antar att dessa inte finns, att alla vore tillfreds och accepterade sina graviditeter, jaha, då är det en utopi.

Men utopier kan inte uppnås.

Nej, vi konservativa är inte utopister. Vi inser att världen inte är binär. Därför accepterar jag aborter i fall där det finns goda skäl; medicinska, underårig moder, våldtäkt. Det jag inte accepterar är slentrianaborter, där det görs abort för att "det passar inte just nu". I vår tid, med våra preventivmedelsmöjligheter och sociala skyddsnät, så saknas i princip de sociala motiven för abort, som det säkert kunde finnas i början av förra seklet.

Ja, bland annat. Men det är ju inte den fria aborträttens fel, utan den patriarkala traditionen av att värdera kvinnor lägre än män.
På många platser är en dotter enbart en kostnad, eftersom traditionerna ser ut att hon ska lägga all sin arbetskraft på sin makes familj + man måste betala hemgift för henne.


.

”De”?

Det ante mig att du skulle skylla på patriarkatet.

Men hur hanterar du konsekvensen av det överskott av pojkar och män vi får i svenska samhället?

Det är en dålig tröst du kommer med som förstår problemet, men har du en vettig lösning?

Så om jag förstår dig rätt så med att inte acceptera "okynnesabortering" så talar du inte om förbud.

Det är svårt att veta om andras behov och situation, vad som är slentrian, onödigt eller dåligt kynne. För egen del är det lätt att prioritera behov och följa egen moralkompass, andra är svårare att bedöma eller råda.

Problemet blir ju lite som miljöpartisten som t ex tycker att folk kör för stora bilar. De har ju inte behov av dessa bilar och all denna körning!! Så kör den egna partnern pick-up truck... men då finns det såklart behov för det... ja, du känner till MPs bekymmer och (hycklande) moralism.

Vad vet vi vad som är "slentrianaborter"?

Det är den fria aborträttens fel att man kan abortera barn bara för att de är flickor.
Ingen vågar ju ta itu med problemet, för ingen ska bli nekad sin "heliga" aborträtt.

Och vad skulle det vara för konsekvenser?

De som tar bort flickfoster värderar flickor mindre.
Nu är det inte aktuellt, men jag som har tre flickor. Skulle inte vilja ha en till men gärna en pojk.

I Sverige ja, vidga vyerna lite.

Kvinnor med trådgalgar i underlivet som förblöder och det där. Illegala abortkliniker.... sådant.