Citat:
Om det nu inte vore för att de flesta större krig sedan romartiden, inte primärt eller inte alls har handlat om kontrollen över östra Europa.
Det moriska kriget (5 miljoner döda), reconquistan (7 miljoner döda), An Lushan-kriget (13-36 miljoner döda), korstågen (1-3 miljoner döda), hundraårskriget (2-3,5 miljoner döda), spanska erövringen av Aztekimperiet (>24 miljoner döda), spanska erövringen av Yucatan (>1 miljon döda), spanska erövringen av Inkariket (>8 miljoner döda), de franska religionskrigen (2-4 miljoner döda), den japanska invasionen av Korea (1 miljon döda), kriget mellan Qing och Mingdynastierna (>25 miljoner döda), trettioåriga kriget (4-12 miljoner döda), Mughal-Maratha-krigen (>5 miljoner döda), Tay Son-upproret (1-2 miljoner döda), Mfcanekrigen (1,5-2 miljoner döda), Taiping-upproret (minst 20-30 miljoner döda), Dunganrevoltet (8-20 miljoner döda), kinesiska inbördeskriget (8-12 miljoner döda), det andra kinesisk-japanska kriget (20-25 miljoner döda), koreakriget (1,5-4,5 miljoner döda), vietnamkriget (2-5 miljoner döda), nigerianska inbördeskriget (1-3 miljoner döda), kriget i Afganistan (1-2 miljoner döda), andra sudanesiska inbördeskriget (1-2 miljoner döda) och det andra kongokriget (2-6 miljoner döda) har inte handlar om Östeuropa på något sätt.
Sedan så har vi andra krig, såsom t.ex. första världskriget, som delvis har utspelat sig i Östeuropa, men som inte har handlat om kontrollen av Östeuropa.
Att säkra fortsatt tyskt ekonomiskt välstånd. Detta krävde enligt honom utrotandet av judarna och säkrandet av råvaror, jordbruksmark och slavarbetskraft.
Att säkra Frankrikes territoriella och politiska integritet.
Att säkra Sveriges territoriella och politiska integritet
Citat:
Det har de inte alltid varit.
Citat:
Både Sovjetunionen-Kina (1964-1969), Kina-Indien (2020) och Indien-Pakistan (1999, 2016-2018 och 2019) har varit i krig, efter det att båda inblandade nationer fick tillgång till kärnvapen.
Det är inte min uppgift att motbevisa dina påståenden om amerikansk kärnvapenanvändning i Afganistan.
Citat:
Länderna som jag tog upp har alla kärnvapen, eller utvecklar ubåtsjaktsvapen för helikoptrar. Tvärtemot vad du påstod, så har samtliga tagit fram konventionella vapen för detta, och ingen har några kända kärnvapen operativa för den rollen.
Citat:
Kul iaf att läxa upp lilla besserwaisserschlange även om samtliga på listan är ur drift:
https://en.wikipedia.org/wiki/Nuclear_depth_bomb
https://en.wikipedia.org/wiki/Nuclear_depth_bomb
Så du hade rätt, eftersom du hade fel?
Citat:
I synnerhet ex. https://en.wikipedia.org/wiki/WE.177 samt https://en.wikipedia.org/wiki/RUR-5_ASROC som specifikt designades som ASW system.
WE.177 är ut tjänst sedan länge, ASROC har inte längre kärnladdning som alternativ och kan vidare inte användas från helikopter.
Citat:
Bortsett från att man inte använder trotyl, utan t.ex. torpex eller riktad sprängverkan.
Citat:
Du fattar att chockvågen från ett 10 ton kärnvapen är mindre än från konventionella vapen som den här: https://en.wikipedia.org/wiki/GBU-43/B_MOAB ?
Om nu USA hade några kärnvapen med 10 ton TNT sprängkraft.
De klenaste laddningarna som USA har ligger på 300 ton TNT, d.v.s. 25-30ggr mer än MOAB.
Citat:
Jo man kan avgöra vilket typ av laddning som det var, eftersom de minsta kärnladdningarna som USA har är 25-30ggr kraftigare än deras kraftigaste konventionella bomb, och eftersom deras kärnladdningar resulterar i radioaktivt utfall.
Citat:
Läste du stycket du citerade? Det handlar om en underjordisk explosion, så det blir inget radioaktivt nedfall och du insinuerar att alla seismologiska stationer skulle klara att skilja på en 10 ton bomb från trotyl resp. en 10 ton bomb från en kärnladdning vilket jag gärna skulle vilja se hur det går till.
Jo det kan man, eftersom man ändå får radioaktivt utfall, och eftersom 300 fortfarande är mycket mer än 11.
Notera vidare att MOAB enbart kan detoneras ovanför mark, så skillnaden i stötvåg, är mycket, mycket större än en faktor 25-30.
En atombomb som penetrerar marken, kommer f.ö. att resultera i mycket större radioaktiv kontaminering, än en som har luftbrisad, eftersom den kommer att kasta upp enorma mängder radioaktivt stoft i atmosfären.
Citat:
Nej 11 (MOAB) är inte mer än 300 (B61 med sin lägsta inställning).
Citat:
Bara för att ryssarna påstår att deras ännu inte operativa robotar med en hastighet på mach 8-9 inte går att skjuta ner, eftersom de är för snabba, så innebär inte det att det är sant. US Navy har sedan länge, visat att de kan skjuta ner mål som gör mach 30.
En robot med en scramjet gör det självfallet svårare att bekämpa roboten, men det gör det också extremt mycket svårare att träffa med roboten, eftersom roboten skapar ett eget plasmafält som gör en egen målsökare omöjligt, eller extremt lågpresterande, samtidigt som hastigheten kräver en mera potent målsökare. Således måste roboten antingen fjärrstyras via radiolänk och måldata matas in från t.ex. egna flygplan, hela vägen till träff, eller så måste roboten sakta in för att använda sin egen målsökare, varvid samtliga existerande robotsystem kan bekämpa den.