Citat:
Ursprungligen postat av
Nergus
Men det är ju sanningen, det är knappast utifrån ekonomiska argument journalisterna skriver som de gör. I sådana fall hade de tjänat mer pengar, sålt mer tidningar och liknande om de skrev utifrån SD åsikter snarare än efter MP åsikter.
Det finns helt enkelt en åsiktsgemenskap som eliten i Sverige delar, ingen av dessa personer känner eller umgås med vanliga svenskar som röstar på SD och är anti mångkultur. Detta förklarar varför det inte är någon större skillnad i åsikter i svensk media, vare sig det är Svt, Expressen eller Aftonbladet så delar de alla samma bakgrund och värdegemenskap i alla dessa frågor.
På svenska universitet där den framtida eliten utbildas är hela utbildningen marinerad i saker som feminism, mångkultur, genus och invandringshyllande, vilket leder till att den framtida eliten kommer vara än mer främmande för den vanliga svenskens åsikter.
I USA spekuleras det att den ekonomiska eliten vill att identitetspolitik ska vara den stora konfliktfrågan, eftersom det leder till att saker som klass och liknande ersätts av andra frågor som inte hotar dessa globala företag. Därför stöder kapitalistiska företag BLM så mycket i USA, eftersom den ekonomiska eliten gärna vill att argumentet ska handla om att vita förtrycker svarta snarare än att debatten kretsar kring om rika förtrycker icke rika. Bonnier och liknande gör nog samma analys som twitter, facebook, Mcdonalds och alla andra storföretag att de gynnas av social justice och identitetspolitik, eftersom det innebär att det som de anser vara det stora hotet mot dem försvinner.
Den globala eliten vill helt enkelt vända de icke vitas hat mot rasistiska bönder utan makt, snarare än att de fokuserar på deras makt och inflytande.
Sverige har inte riktigt elituniversitet förutom möjligen handelshögskolan i Stockholm - det vill säga som garanterar ett bra jobb men idag är det långt ifrån säkert. Länder som USA, Frankrike, England och även Italien har elituniversitet där en examen i vad fan som helst garanterar ett bra jobb. Min uppfattning är att högskoleutbildning fyller samma funktion som skolan - förvaring och indoktrinering.
Senaste tiden har Unz Review publicerat en mängd artiklar om vad som sker i USA. Mestadels spekulationer men ändå intressant. Till exempel denna;
https://www.unz.com/mwhitney/the-cov...al-incitement/
men massor har publicerats den senaste månaden av alternativa höger och vänsterskribenter. Jag hittade en artikel av den gamla andravågsfeministen Nancy Fraser från 2017 som verkligen är värd att läsa;
Citat:
Prior to Trump, the hegemonic bloc that dominated American politics was progressive neoliberalism. That may sound like an oxymoron, but it was a real and powerful alliance of two unlikely bedfellows: on the one hand, mainstream liberal currents of the new social movements (feminism, antiracism, multiculturalism, environmentalism, and LGBTQ rights); on the other hand, the most dynamic, high-end “symbolic” and financial sectors of the U.S. economy (Wall Street, Silicon Valley, and Hollywood). What held this odd couple together was a distinctive combination of views about distribution and recognition.
The progressive-neoliberal bloc combined an expropriative, plutocratic economic program with a liberal-meritocratic politics of recognition. The distributive component of this amalgam was neoliberal. Determined to unshackle market forces from the heavy hand of the state and from the millstone of “tax and spend,” the classes that led this bloc aimed to liberalize and globalize the capitalist economy. What that meant, in reality, was financialization: the dismantling of barriers to, and protections from, the free movement of capital; the deregulation of banking and the ballooning of predatory debt; deindustrialization, the weakening of unions, and the spread of precarious, badly paid work. Popularly associated with Ronald Reagan, but substantially implemented and consolidated by Bill Clinton, these policies hollowed out working-class and middle-class living standards, while transferring wealth and value upward—chiefly to the one percent, of course, but also to the upper reaches of the professional-managerial classes.
(...)
It fell, accordingly, to the “New Democrats” to contribute the essential ingredient: a progressive politics of recognition. Drawing on progressive forces from civil society, they diffused a recognition ethos that was superficially egalitarian and emancipatory. At the core of this ethos were ideals of “diversity,” women’s “empowerment,” and LGBTQ rights; post-racialism, multiculturalism, and environmentalism. These ideals were interpreted in a specific, limited way that was fully compatible with the Goldman Sachsification of the U.S. economy. Protecting the environment meant carbon trading. Promoting home ownership meant subprime loans bundled together and resold as mortgage-backed securities. Equality meant meritocracy.
https://americanaffairsjournal.org/2...-trump-beyond/
Nancy Fraser gjorde ungefär samma resa som Markus och Malcolm men är väl inte riktigt där de är än men hon är på väg åt det hållet. Hon noterade för säkert tio år sedan vänstern slutade tala om ekonomiska frågor utan pratade mest om HBTQ, feminism och liknande identitetspolitiska frågor. För rika människor som ändå inte är beroende av en inkomst från lön spelar det liksom ingen roll om styrelsen består av 15% svarta och 50% kvinnor eftersom det är aktieägarna (de själva) som väljer in dem och de driver företaget på det sättet som de vill. Vidare, deras positioner är ohotade på arbetsplatsen men det är inte den unga vita killen som precis tog examen. Han är i behov av komma in någonstans men någon vit 60 år gammal mångmiljonär kan inte bry sig mindre. Utöver detta är finansialisering viktigare än att sälja produkter. Aktievärdet har i allt större utsträckning ingen koppling till hur mycket prylar ett företag säljer men hur högt aktien står på börsen.
https://en.wikipedia.org/wiki/Financialization
Således, varken BLM eller ANTIFA är något hot mot något storföretag. De kommer inte heller med ekonomiska krav. Deras krav är mer att de vill se fler bruna, svarta och gula på höga positioner. Det är inte överdrivet svårt för ett företag som Coca Cola eller Amex att fixa. Amex är förövrigt sjukt "woke";
https://www.youtube.com/watch?v=LB29bnJU7ME
Reklamen är typisk. Söt färgad medelklasstjej åker på festival. Något äldre åker hon ut själv där hon träffar gullig nordisk skäggig kille. Naturvänligt, skandinavisk hipstermusik. Jag gissar på lägenheten på slutet är svensk där de leker med sin supergulliga unge. Amex är inte för vita framgångsrika affärsmän längre men för "woke" ungdomar. Pröjsar du inte i tid till Amex åker du på APR (ränta) på 57% men hey! American Express är på den "goda sidan" som gillar ungdomar, festivaler, blandfamiljer, natursköna miljöer och trendig musik. Ja, Amex kreditkortsskulder förstör människors liv men företaget är lika "woke" som Zara Larsson. Företag säger allt möjligt skit. Exxon Mobil förklarar i en reklam varför de stödjer kvinnor, utbildning och bekämpar klimatförändringarna. Det senare är naturligtvis skitsnack men det är vad de säger;
https://www.youtube.com/watch?v=A2qvBkbvwMU
BP förklarar varför de älskar homosexuella
https://www.youtube.com/watch?v=2CFTr4Muxck
Vad BP egentligen gör...
https://en.wikipedia.org/wiki/Deepwa...izon_oil_spill
..men det skall vi inte prata om för BP är ju för homosexrättigheter så de är ju bortom skuld. Här är två gamla reklamfilmer från energibolaget Enron
https://www.youtube.com/watch?v=NsHxKoYhs3U
https://www.youtube.com/watch?v=pboh1SFk6TM
...ingen jävel visste hur fan de tjänade pengar men de beskrev sig själva som genier och oppositionella till "systemet". I verkligheten ägnade sig de sig åt att föra in förluster i olika bolag och tjänade pengar på det höga aktievärdet. Ja, tills företaget kollapsade och 30,000 människor förlorade jobbet och hundratusentals förlorade allt de ägde. Enron var "woke" på sin tid.
https://en.wikipedia.org/wiki/Enron
I Sverige är alla partier men i mindre utsträckning SD helt uppslukade av neoliberalism. Centerpartiet är såklart värst med sitt värdesignalerande samtidigt som de säljer ut allt som inte är fastspikat i vägen till näringslivet. Det kostar inte någonting för politiker att springa på Pridefestivaler men att få människor i jobb och skapa ett utbildningssystem som faktiskt leder till ekonomiska och sociala mervärden verkar politikerna vara oförmögna till eftersom det skulle bryta mot deras liberala överideologi.