Citat:
Ursprungligen postat av
Ottokar
Som det ser ut nu så är en förutsättning för framtiden att vi lämnar Imperiet.
Vad får dig att tro att detta är vårt val att göra?
Något slags revolutionsdröm om att ett samhälle plötsligt skulle ändra inriktning finns det ju många som har. Jag kan inte se att det är realistiskt att tro att det stora flertalet individer ska tacka nej till Youtube och ersätta Hollywood med Trollhättan, Mosfilm eller ens Bollywood. Den yttre kulturella påverkan som kommer är från Nordafrika och Mellanöstern. En nysvensk somalier eller afghan lever i en
suedikreol-kultur som i stora drag bygger på en romantiserad Hollywood-bilden av amerikansk svart ghettokultur vilket är en levnad som inte lockar fler av medelklassen i Sverige än det gör i USA. Primitiv makt i nuet för personlig tillfredsställelse är allt som önskas, inte ett samhällsbygge för nästa generation. Tusenårsriket finns inte i tankarna om det inte är som en bild av djävulens boning.
På vilket sätt menar du att vi ska lämna imperiet? Kulturellt? Politiskt/Militärt? Det finns en till synes dubbel bild av Sverige för närvarande. En där Sverige är en klart lysande stjärna, en humanitär stormakt som har möjlighet och skyldighet att leda världen till gröna ängar för att finna ro. En annan bild där Sverige är ett land som alla andra, där vi är exportberoende och måste förhålla oss till de politiska beslut som fattas i omvärlden både på nära och långt håll. I den första självbilden så finns det inget Imperium att lämna. Sverige är alltings mitt och världens länder skall inordna sig i rotationen runt Sverige. I den andra självbilden så skulle vi behöva hitta en annan punkt att fästa blicken om vi skall sluta titta mot Imperiets mitt. Att sluta ögonen och inte titta varken inåt eller utåt måhända är ett nationellt Nirvana, men om vi inte ska passera Ragnarök på vägen så får vi nog stanna kvar i samsara ett tag till.