Citat:
Hur fungerar jobb och sånt för dig? Hur funkar de vardagliga sakerna och sånt.
Psykologer jag träffat säger att anser man att livet fungerar och man inte har problem av sin personlighet och inte får något att fungera kan de vara bra att söka.
Men lever man ett liv där allt fungerar och de är inget som hindrar en från att få dagarna att fungera så anses de onödigt att begära en utredning för att andra tycker man borde göra de. Är bättre att man själv ser eller känner att de kan nog vara bra att göra en utredning.
Sen kommer frågan vad vill du få ut av en utredning? Vad tror du kommer hjälpa genom att få utredningen klar? Hur kommer dina vänner och de ställa sig ifall de visar sig att du inte har ADHD.
Och att tro att bara för att man får en ADHD diagnos och får medicin på en gång kan man inte förvänta sig finns de som får diagnosen och får vänta länge med att få medicin och sen ska man hitta en som fungerar och i rätt dos.
Psykologer jag träffat säger att anser man att livet fungerar och man inte har problem av sin personlighet och inte får något att fungera kan de vara bra att söka.
Men lever man ett liv där allt fungerar och de är inget som hindrar en från att få dagarna att fungera så anses de onödigt att begära en utredning för att andra tycker man borde göra de. Är bättre att man själv ser eller känner att de kan nog vara bra att göra en utredning.
Sen kommer frågan vad vill du få ut av en utredning? Vad tror du kommer hjälpa genom att få utredningen klar? Hur kommer dina vänner och de ställa sig ifall de visar sig att du inte har ADHD.
Och att tro att bara för att man får en ADHD diagnos och får medicin på en gång kan man inte förvänta sig finns de som får diagnosen och får vänta länge med att få medicin och sen ska man hitta en som fungerar och i rätt dos.
Jobbet funkar bra, jag har ett jobb där jag kan flexa både tider och uppgifter lite som jag vill. Det blir jobbigt ibland ändå men jag kan hantera det och det är sällan nåt som stör mina kollegor eftersom alla sköter sitt och sällan lägger sig i varandras jobb.
Ibland måste jag lämna jobbet och gå till gymmet för en paus. Ibland sjunker jag in i flashback istället
Men som sagt jag har lärt mig att balansera riktigt sjysst och på mitt jobb är det okej att man gör lite som man vill bara allt blir gjort! Och det blir det eftersom jag tycker mitt jobb är så himla kul så jag kan lätt jobba undan det jag missat under dagen på en kvart på kvällen.
I privatlivet är det värre. Där är det fler människor jag måste "samarbeta" med hela tiden.
Jag bor själv och har undvikit att skaffa förhållande och familj för kag tror inte det skulle funka. Jag har haft många förhållanden men brukar bryta efter ett halvår ungefär...
Jag behöver va själv mycket men samtidigt tackar jag Ja till massa umgänge hela tiden för jag blir rastlös.
Det går bra att umgås på fest/ute och typ aktiviteter/sporter (där uppskattar folk min personlighet). Men jag har svårt för att gå på bio, restaurang mm..
De klassiska bråken som uppstår (oftast med flickvänner/pojkvänner) är om man ska se film eller TV och det inte är tillräckligt intressant så går jag iväg och städar eller nåt istället. Kan va vad som helst jag får för mig jag vill göra istället och liksom "glömmer bort" personen jag är med. Det uppskattas inte kan jag ju säga
En gång gick jag iväg och handlade mitt i en film utan att säga till. Då fick jag stryk när jag kom hem.
Låter värre än det är kanske, för jag tycker inte jag är ett problem. Det är alla andra som tjatar om att jag har problem. Dom säger också att jag kanske inte ens har ADHD utan nåt värre. Vet inte om det bara är för att dom är arga eller om dom verkligen tror det..
Vad jag vill få ut av en utredning? Egentligen inget mer än att få tyst på min tjatiga omgivning
Jag tror att dom har lite övertro på utredning/behandling. Att jag ska bli som en ny människa bara jag får ett papper på mina "brister".
Finns risk att dom blir besvikna när det inte händer...
Nu skenade jag iväg här och jag kanske missade nån fråga trots att jag skrivit en hel bibel till dig. Du får gärna ställa fråga igen om det var nåt jag missade.
Tack för allt du skrev iallafall! 😘
Citat:
Jag håller med! Jag har byggt upp massor med strategier för att slingra mig igenom vardagen. Tar träningspass på jobbet ibland när jag kokar i huvet, äter jävligt bra, undviker situationer jag vet att jag inte kommer fungera i osv. Det enda jag inte klarar av att hantera själv är ångesten så den har jag fått "behandla" med benzo i perioder...
Ja, tror inte att en person utan diagnos känner sig själv lika bra som vi gör eftersom vi får tänka oss för hela tiden. Livet har gått ut på att göra strategier i allt vi gör..
Tråkigt med ångest, vet ju inte bakgrunden till den men den är ju mer värt att försöka få hjälp med. Lycka till, jag tror på dig!
Citat:
Ja, tror inte att en person utan diagnos känner sig själv lika bra som vi gör eftersom vi får tänka oss för hela tiden. Livet har gått ut på att göra strategier i allt vi gör..
Tråkigt med ångest, vet ju inte bakgrunden till den men den är ju mer värt att försöka få hjälp med. Lycka till, jag tror på dig!
Tråkigt med ångest, vet ju inte bakgrunden till den men den är ju mer värt att försöka få hjälp med. Lycka till, jag tror på dig!
Fattar precis vad du menar. Man har tvingats lära känna sig själv på djupet. Så långt inom sig som dom flesta vanliga människor aldrig nånsin vågat dyka.
Ibland tycker jag att jag har bättre kontroll än dom flesta omkring mig. Känner att många andra har ingen aning om vilka dom själva är ens...
Tack 🖤 jag tror också på mig.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
