https://www.dn.se/nyheter/sverige/ewa-stenberg-en-daligt-hanterad-pandemi-kan-sta-regeringen-dyrt/
Ewa Stenberg:
En dåligt hanterad epidemi kan stå regeringen dyrt.
”Vi följer det minut för minut, timme för timme för att kunna vidta åtgärder.”, sade Stefan Löfven om det nya coronaviruset i fredags.
I värsta fall står Sverige inför en svår influensaepidemi. Brister krishanteringen kommer det att stå regeringen dubbelt dyrt.
På måndag samlar inrikesministern Krishanteringsrådet på ett extrainkallat möte. Fredagens besked ledde till politisk strid. Moderatledaren Ulf Kristersson anser att regeringen kallat ihop rådet för sent och att krisinformationen är otydlig.
”Jag tror att många tycker att situationen känns ganska förvirrad just nu. Det verkar exempelvis råda lite olika syn på hur väl rustad sjukvården är och vilken kapacitet Sverige har om situationen blir värre.”, skrev Kristersson till SvD i fredags.
Ansvaret för svensk krishantering ligger på myndigheter, regioner och kommuner, de som till vardags sköter verksamheten. Men i praktiken faller ansvaret tyngst på den regering som missköter en kris. Fråga den tidigare statsministern Göran Persson (S), vars förtroende skadesköts av flodvågskatastrofen i Thailand 2004.
Regeringen står inför en dubbel prövning, om det nya coronaviruset trots alla ansträngningar börjar spridas i Sverige. Den ska inte bara hantera själva krisen, utan kan också bli hårt ifrågasatt själv.
Den svenska beredskapen för en pandemi klassas som den sjunde bästa i världen. Vi är till exempel mycket bra på att upptäcka smitta. Men det bör inte föranleda en suck av lättnad. Rankningen av 195 länder ger en ganska nedslående bild av den globala beredskapen. Inget land är fullt förberett.
Bryter det ut en epidemi här blir svagheten i den svenska krisberedskapen snabbt synlig. Redan nu går den svenska sjukvården på knä. I januari var överbeläggningen 5,1 procent på sjukhusen. Sverige har mycket få vårdplatser jämfört med liknande länder. Det finns endast 527 intensivvårdsplatser i hela landet.
Det är stor brist på vårdpersonal och dessutom står flera regioner inför stora besparingar. Det finns inte heller personlig skyddsutrusning nog för att vårdpersonal ska kunna hantera en svår epidemi.
Förutom bristerna på sjukhusen behövs extra hjälp på äldreboenden, i hemtjänst och på vårdcentraler. Också många sjukvårdsinställda kan tänkas bli sjukskrivna.
Vid utbrottet i Kina skickades fältsjukhus till den först drabbade staden. Det kan Försvarsmakten inte göra här. De 26 fältsjukhusen som Sverige hade förr avvecklades i politisk enighet och var borta 2004.
Trovärdig information är central i en kris. Och den kan regering och myndigheter snabbt påverka. Om människor litar på myndigheterna är det lättare att begränsa smittspridningen. Då följer människor råd och beslut och ringer till exempel 1177 istället för att sätta sig i väntrummen, om de misstänker att de är smittade.
Därför är det illvarslande om till och med Moderatledaren känner sig förvirrad över myndighetsinformationen. Ska regeringen slippa slåss mot både virus och oppositionen under en kris behöver den kunna övertyga om att krisberedskapen fungerar.
Ewa Stenberg:
En dåligt hanterad epidemi kan stå regeringen dyrt.
”Vi följer det minut för minut, timme för timme för att kunna vidta åtgärder.”, sade Stefan Löfven om det nya coronaviruset i fredags.
I värsta fall står Sverige inför en svår influensaepidemi. Brister krishanteringen kommer det att stå regeringen dubbelt dyrt.
På måndag samlar inrikesministern Krishanteringsrådet på ett extrainkallat möte. Fredagens besked ledde till politisk strid. Moderatledaren Ulf Kristersson anser att regeringen kallat ihop rådet för sent och att krisinformationen är otydlig.
”Jag tror att många tycker att situationen känns ganska förvirrad just nu. Det verkar exempelvis råda lite olika syn på hur väl rustad sjukvården är och vilken kapacitet Sverige har om situationen blir värre.”, skrev Kristersson till SvD i fredags.
Ansvaret för svensk krishantering ligger på myndigheter, regioner och kommuner, de som till vardags sköter verksamheten. Men i praktiken faller ansvaret tyngst på den regering som missköter en kris. Fråga den tidigare statsministern Göran Persson (S), vars förtroende skadesköts av flodvågskatastrofen i Thailand 2004.
Regeringen står inför en dubbel prövning, om det nya coronaviruset trots alla ansträngningar börjar spridas i Sverige. Den ska inte bara hantera själva krisen, utan kan också bli hårt ifrågasatt själv.
Den svenska beredskapen för en pandemi klassas som den sjunde bästa i världen. Vi är till exempel mycket bra på att upptäcka smitta. Men det bör inte föranleda en suck av lättnad. Rankningen av 195 länder ger en ganska nedslående bild av den globala beredskapen. Inget land är fullt förberett.
Bryter det ut en epidemi här blir svagheten i den svenska krisberedskapen snabbt synlig. Redan nu går den svenska sjukvården på knä. I januari var överbeläggningen 5,1 procent på sjukhusen. Sverige har mycket få vårdplatser jämfört med liknande länder. Det finns endast 527 intensivvårdsplatser i hela landet.
Det är stor brist på vårdpersonal och dessutom står flera regioner inför stora besparingar. Det finns inte heller personlig skyddsutrusning nog för att vårdpersonal ska kunna hantera en svår epidemi.
Förutom bristerna på sjukhusen behövs extra hjälp på äldreboenden, i hemtjänst och på vårdcentraler. Också många sjukvårdsinställda kan tänkas bli sjukskrivna.
Vid utbrottet i Kina skickades fältsjukhus till den först drabbade staden. Det kan Försvarsmakten inte göra här. De 26 fältsjukhusen som Sverige hade förr avvecklades i politisk enighet och var borta 2004.
Trovärdig information är central i en kris. Och den kan regering och myndigheter snabbt påverka. Om människor litar på myndigheterna är det lättare att begränsa smittspridningen. Då följer människor råd och beslut och ringer till exempel 1177 istället för att sätta sig i väntrummen, om de misstänker att de är smittade.
Därför är det illvarslande om till och med Moderatledaren känner sig förvirrad över myndighetsinformationen. Ska regeringen slippa slåss mot både virus och oppositionen under en kris behöver den kunna övertyga om att krisberedskapen fungerar.
