Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Och SvD har, av en slump (?), dagen i ära en ledare som i praktiken handlar om precis samma sak.


(Dom har dessvärre hunnit låsa artikeln nu men den handlar om precis samma sak).

https://www.svd.se/mer-humant-att-sa...-kanske-kanske

Edit.
Båda ledarna hänvisar uppenbarligen till rapporten De som inte får stanna - Att implementera återvändandepolitik som Delmi (Deligationen för migrationsstudier) uppenbarligen släppte någongång under de senaste dagarnas.
https://www.delmi.se/publikationer-s...-brief-20201-1

Jag misstänker att en hel del samarbete mellan DN och SvD sker på styrelsemötena i TT. Bonniers och Schibsted äger cirka 40% vardera av TT. SvD har sedan länge en extremt agendadriven journalistik kring Trump, Brexit och östeuropa plus förstås en helt hejdlös feminism och klimatpolitik med Greta som dragplåster i första hand. Nätupplagan av SvD har genomgående som första artikel högst upp alltid en artikel som illustreras av en bild av en kvinna. Aldrig en man. Det är väl mediebyrån som bestämt att två bilder av tre i nätupplagan ska avbilda kvinnor. De är ju medialare än män. Se detta kring TT:

https://tt.se/om-oss/organisation/

Ikväll publicerade Expressen en artikel om fenomenet, vilket nog är förklaringen till Jens Liljestrands artikel.


https://www.expressen.se/nyheter/dub...av-andra-barn/

När den "unika undersökning som polisen gjort av anmälda våldsbrott där barn under femton år är både offer och gärningspersoner" blir tillgänglig, så kommer kanske fler svenska journalister att "upptäcka" detta.

Siffrorna visar alltså att det även för fyra år sedan rånades många barn. Men det var fel sorts ungar för att få plats i media. Tidigare i tråden citerades ju en sådan svensk kille som växte upp i någon förort och svarade i Aftonbladet på Heberleins gnäll om "medelklassens" barn.

Vilket ju påminner om de sexuella övergreppen i badhusen som Jan Helin 2011 raljerade om som "för vanliga att skriva om" i Agenda. 14 ärenden vill jag minnas att det var på Husbybadet - händelsevis samma antal som fem år senare skrevs om i Eriksdalsbadet.

Nu sätter jag på mig foliekippan och en gång för alla avslöjar dig som den felinformerade eller troligare oärliga shill som du är.

Bakgrund:
Av någon anledning vill experten absolut inte att folk ska tänka i termer av konspirationer. Jag är själv inte speciellt förtjust i den typen av förklaringar och är snarare idealist (I betydelsen motsatsförhållandet rörande vad som styr samhället, materiella förhållanden eller idéer), men det är märkligt att han lägger sån energi just på detta.

Hursomhelst, fram till andra världskriget var det mycket vanligt att människor i allmänhet, och även stora delar av eliten, förklarade samhälleliga händelser och förlopp i termer av konspirationer. Det finns forskning som stödjer att på 1800-talet hade termen "konspirationsteori" ingen särskild negativ konnotation utan var en allmänt accepterad förklaringsmodell.
I konspirationsteorins förklaringsmodell ligger inbyggt att så att säga strålkastarljuset riktas mot de personer eller grupper som anses åtnjuta mycket makt, inflytande och/eller stora finansiella resurser.

Judar har i kraft av sin från och med åtminstone 1800-talet stora finansiella makt och på 1900-talet även sitt allt större kulturella inflytande, naturligtvis varit särskilt hotade av konspirationsteorier eftersom de har levt som en diaspora i vad som huvudsakligen har varit andra folks länder och judarna har därför varit beroende av makthavarnas välvilja och beskydd för att inte utsättas för pogromer från majoritetsbefolkningen, pogromer som tvärtemot det idag rådande narrativet generellt varit ett rationellt svar på olika sorters exploatering av majoritetsbefolkningen.

Som parantes: Judarnas inflytande kan sägas ha fullbordats i USA i skiftet mellan 1960- och 70-talet då eliten i landet, världens dåvarande enda icke-kommunistiska supermakt som har haft ett kulturellt inflytande på resten av västvärlden som knappast kan överskattas, i prinicip togs över av judar från den tidigare härskande gruppen som bestod av vita anglosaxiska protestanter, dvs WASPs. Även i Östeuropa åtnjöt judar efter kriget för första gången mycket stort inflytande som en konsekvens av bolsjevikrevolutionen i Ryssland och sedermera Sovjets övertagande av Östeuropa med åtföljande installation av kommunistiska marionettregeringar där judar i många länder var kraftigt överrepresenterade i den nya härskande klassen. För referens se t ex The Jewish Century av Yuri Slezkine.

Efter andra värdskriget la av någon anledning många intellektuellt framstående personer, till stor del judiska sådana, bland annat Noam Chomsky, Richard Hofstadter, Bernard Bailyn och den nyligen i tråden diskuterade Karl Popper i hans verk The Open Society And Its Enemies, avsevärd energi på att omkullkasta konsprationsteorier som en accepterad förklaringsmodell och göra denna förklaringsmodell till pariah och många böcker publicerades i detta syfte.
Rörande The Open Society And It's Enemies skriver Wikipedia "Popper argued that totalitarianism was founded on "conspiracy theories" which drew on imaginary plots driven by paranoid scenarios predicated on tribalism, chauvinism, or racism".
Detta arbete att göra konspirationsteorier till pariah måste med facit i hand sägas ha varit mycket framgångsrikt, särskilt i elitkretsar, och idag är ordet "konspirationsteori" mer än något annat ett vapeniserat ord som framförallt används för att avfärda även väl underbyggda teser, analogt med ordet rasism, särskilt i den offentliga debatten.
Läsaren kan själv fundera på om detta enorma genomslag för tesen att konspirationer inte någonsin ens är värda att överväga som en förklaring till en händelse i i stort sett hela västvärlden, är på något sätt sammankopplat med den närmast totala judiska domninansen över publicistbranschen såväl som press, TV och film i USA när 1950-talet hade nåtts.

Jag nämner det här som bakgrund då jag misstänker att detta kan ha något med expertens monomana motvilja mot konspiratoriska förklaringar att göra. Huruvida detta är sant är också upp till läsaren att bedöma.


Frågan om ägarkontrollen
Detta är en fråga av hög betydelse i den övergripande frågan om varför inget mediakrig uppstår inom så kallad gammalmedia. Perspektiven har visserligen breddats litegrann på några enstaka håll de senaste fem åren, men är du något till höger om liberalkonservativ (Vilket i praktiken innebär att du inte håller någon åsikt, annat än i ekonomiska frågor, som inte en gråsosse offentligt kunde torgföra år 1990) så kommer du aldrig publiceras i gammelmedia.

Expertens narrativspridande att ägaren av ett mediahus inte har någon påverkan en på tidnings politiska riktning är i själva verket uppenbart falskt och vi kan veta detta eftersom minst en chefredaktör på en stor Bonnierägd tidning i närtid blivit avskedad dagarna efter att vederbörande tagit ett våghalsat publicistiskt beslut som gick utanför den politisk korrekta åsiktskorridoren vid tidpunkten ifråga.
Detta är experten förmodligen omedveten om eller så ljuger vederbörande fullständigt skamlöst, och de andra användarna här i tråden verkar ha glömt denna bit av samtidshistoria vilket länge stört mig, och därför kommer experten undan med sin utdragna förvillnings- och distraktionskampanj. Dock, självklart är det inte så att varje specifik artikel är koordinerad och godkänd av ägarna, men chefredakören är uppenbart vald med en förväntan om att vederbörande ska upprätthålla en viss politisk linje och det exempel som jag tänker på gjorde det mycket uppenbart vad som väntar den chefredaktör på en Bonnierägd tidning (Där Bonnier nu alltså har ca 90% av den svenska tidningsmarknaden, om jag förstått det rätt) som tar ett alltför vågat kliv utanför åsiktskorridoren, ett fall som det inte är rimligt att hävda att dagens chefredaktörer kan vara omedvetna om.

Att ägarna bestraffar chefredaktörer som går utanför åsiktskorridoren och publicerar politiskt obekämt material har alltså bevisats historiskt i närtid.

1993 körde tidningen Expressen en artikelserie kallad Svart På Vitt som var en artikelserie i fem delar som handlade om migrationspolitik och flyktingmottagande.

Jag citerar för enkelhets skull Wikipedias i sammanhanget utmärkta beskrivning av förloppet:

Min fetning!

Och från början av wikipediaartikeln:

Min fetning!

Länk till artikeln: https://sv.wikipedia.org/wiki/Svart_..._(artikelserie)

Förhoppningsvis försvinner nu "experten" och så kan vi alla övriga resonliga och ärliga människor för en gång enas om att ägarna utövar ett betydande inflytande över tidningars politiska linje, "ägarkonspirationer" (dvs att en ägare driver en liknande linje i alla sina tidningar) är fullt möjliga, och att med största sannolikhet vet varje chefredaktör att den bör se till att reportage som ligger längre bort från åsiktskorridorens center än att det bara snuddar väggarna, aldrig någonsin publiceras om vederbörande vill behålla sitt jobb.

Sedan kan vi förhoppningsvis lämna denna uppenbara distraktionsdiskussion och en mer fruktsam diskussion bland några av Flashbacks bästa skribenter i en av få läsvärda trådar kan fortsätta.

Ägarna och deras lakejer, ja, suck, denna konformistiska grupp av ryggdunkeri och självgodhet. Onekligen är de bra på att läsa av varandra för att positionera sig i diverse organisationer och företag.

De är totalt blinda för det kollektiva intellektet hos befolkningen i övrigt. En snabb genomlysning av MSM och smörjan som exempelvis filmindustrin vräker ur sig måste ändå vara en tydlig indikation på denna enorma diskrepans mellan den beslutsfattande gruppens världsfrånvända dynamik i jämförelse med folkets.

Underskatta aldrig skadan ett fåtal relativt intelligenta människor i beslutsfattande positioner kan ställa till med.

Lite grann som en svensk variant av Tucker Carlsson. Bra när liberaler faktiskt är liberala.

Det gamla landet har ju dött - Svenskt konsensus kommer inte åter

Bäste Anemone - Expressens sparkade chefredaktör har väl redan kommit upp i tråden som ett av många bevis på ägarstyrningen från Bonniers i mångkulturella frågor? Jag ser ju det som ett notoriskt faktum.

Men min poäng är att Malcom K har rätt. Det gamla har dött och vi kommer aldrig (i vart fall inte under överskådlig tid) kunna komma åter till det förhållandet att det kan etableras ett konsensus bland befolkningen i Sverige av ens notoriska fakta. Min syn på svenskt konsensus - fiskstimmet - är att det var beroende på att den homogena befolkningen var ett nordgermanskt folk som följde sina ledare på gott och ont. Lite grann som Svenskarna och deras hövdingar.

Jag är glad över att Experten deltar i tråden och vårt pennfajtande. Han är en ständig påminnelse om att man måste söka finna och etablera en sanning genom bevisning och om och om igen hålla fast vid den när den utmanas.

Sett ur det perspektivet är Asterix och tvedräkten det viktigaste litterära alster som publicerats under min levnad.

Till anenomes välskrivna och förklarande inlägg kan tilläggas att judarnas växande makt i USA efter 2:a världskriget, och därmed i västvärlden, och mer precist Expressens oväntade löpsedlar ”Kör ut dem” (följt dagen efter med ”Ta hand om dem”) i mitten av 90-talet uppmärksammats och kommenterats i andra trådar på fb och även i denna tråd.

I dag är livssituationerna för icke-judar i västvärlden och då i synnerhet den arbetande klassen i mellan- och lägre skikt sviktande och går mot ännu värre, gäller särskilt Sverige där det igår i SvT bl a visades på galopperande klyftor mellan de som har och alla dem som inte mycket har.
En naturlag som inträffar när s k mångkultur premieras så hejdlöst som Sverige, påkallat av åsiktskorridoren i det totalitära media-Sverige sedan minst 90-talet.
Svenskar blev chanslösa när också neutrla och sakliga public service anslöt sig till MSM för 30-40 år sedan.

Mediakaraktären i Sverige sedan mitten av 90-talet har gått mot nästintill total komformism med den glasklara agendan att minska svenskar och öka icke-svenskar i populationen i Sverige.

Den tredje faktorn i konspirationen ( experten konspirerar f ö själv då ha kan misstänkas för att rota efter identiteter bakom användarnamn) är svenskars i maktposition degenerering till skamlösa goyer (Reinfeldt kan stå som svensk symbol). Utan de svenska hantlangarna – de värsta av alla i arbetet att avsvenska Sverige - hade situtationen i Sverige sett annorlunda idag.

Men en faktor återstår att klarlägga framöver: hur judarna och deras medier skall ställa sig till den ökande muslimska närvaron i Sverige. Det har gått fort, fortare än judarna kunde önska sig, men eftersom de låst sig vid nazifaran har de haft svårt att förhålla sig till den nya realiteten eftersom tvåfrontskrig splittrar uppmärksamhet och förvillar konsumenten.
Det är därför det varit så relativt tyst i media om förvandlingen av synagogan i Gamla Stan till en befästning, en oerhörd sak i ett demokratiskt land. Är förstärkningsinsatserna motiverade av svenska nazister eller vad?

Det blir ändå låga odds på att åsiktskorridoren i totalmedia framöver öppnar en dörr - den står redan på glänt – för att varna för detta hot mot judarna, Sveriges folk kommer i andra hand.
Den judiska debattören i Expressen i går som menade att skolbussning av elever mellan utsatta områden och välordnade sådana skulle förbättra integrationen och skolresultaten men som utelämnade judiska elever och skolor i experimentet, sade en del om judisk exklusiv egocentricitet.

ps. Såg att ottokar var före i Bonniers löpsedelshaveri.

Jag förstår tankegången, men rent konkret fungerar det inte så i verkligheten att man vid formella övningar som styrelsemöten diskuterar sådana frågor. Dels av den uppenbara anledningen att sådana punkter inte ska fästas på papper och finnas bevarade. Sedan så finns det säkert öron som inte ska höra den typen av diskussioner närvarande. Styrelserummen är helt enkelt inte den typen av forum när sådana här frågor luftas. Det sker nog mer enskilt över en fika eller per telefon.

Vad gäller frågor som bilder av afrikaner i reklam så finns det sannolikt ett omfattande nätverk av avtal och branschpolicys som upprätthåller den agendan.

Men vi har ju till och med lagstiftning mot vissa typer av konspirationer. Så viss acceptans finns för detta naturliga fenomen. Den kallas konkurrenslagstiftning och handlar om uppdelning och samverkan för att påverka priser på en marknad.

Branschen har till och med instiftat ett speciellt pris för den reklambyrå som har lyckats bäst med vad man kallar "inkluderande, normbildande och/eller hållbara aktiviteter" - sådant man gör i clownvärlden.

"100-fattaren har till syfte att uppmärksamma ansvarsfull och inkluderande reklam. "
https://100wattaren.se/100-fattaren/

Jag börjar undra om inte Malcolm K:s varumärke kommer ta skada av Oikos-äventyret.

Icke-subversion är cringe och all autentisk systemkritik kallas idag antisemitisk, vare sig den kommer från höger eller vänster, om den vänder sig mot Wall Street, Hollywood, Silicon Valley, Deep State, mot kapitalister, lobbyister, krigshetsare och mångkulturförespråkare.

Åsiktstabun är töntiga, irrelevanta eller marginella analyser är töntiga. Det är en sak för SD att göra pragmatiska avvägningar mellan töntighet och realpolitik - men för Malcolm?