Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Där fick du mig. Jag förnekar inte att temperaturen stiger och koldioxiden mycket väl kan vara orsaken till det, men några av konsekvenserna av detta är ju bara löjeväckande och det var detta jag nämnde. Jag hade kunnat länka till andra källor och fått samma svar. Det finns ingen tydlig trend som säger att orkanerna ökar, varken i antal eller intensitet.

Vi "vet" alla att isbjörnarna riskerar att dö ut pga issmältningen. Sanningen är dock att beståndet 3-dubblats sedan 60-talet. Varför hitta på saker som så enkelt kan dementeras?

Jo jag känner till vattnets smältentalpi, ångbildningsvärme o.s.v. Så jag förstår att isvolymen är det intressanta. Men den har inte uppmätts.

Anledningen till att jag valde att använda de observationer jag använde enligt förra inlägget är att de börjar på tidigt 70-tal. NSIDC har uppenbarligen dessa observationer, men använder dem tydligen inte i modernare kurvor (utan dessa börjar 1979, ett år med ovanligt mycket is), så enda sättet att göra den här sammanställningen som inkluderar det tidiga 70-talet var tydligen att göra den själv.

Innan jag satte igång med sammanställningen läste jag sidan du länkade. Jag blev skeptisk eftersom att istjockleken och -volymen som sagt inte uppmätts. Den har estimerats via en modell, baserat på isutbredningsobservationerna från NSIDC, alltså till största delen samma observationer som jag använde (dock med start 1979 och fortsättning förbi 2007 till nutid).

För att mäta isdjupet och därmed få fram volymen behöver en ubåt användas. Den behöver via t.ex. ultraljud skanna av hela isens undersida från ett kalibrerat djup. Detta har inte gjorts under den här perioden. (Och det är väl också osannolikt att det kommer göras framöver med tanke på de enorma ytor som ubåten behöver färdas, och på kort tid) Därför har man estimerat med hjälp av en modell som rimligtvis inte kan använda något annat än den observerade kanten till kompakt is, samt bredden på områdena av olika tätt ihop flytande isblock som direkt indata. (Sen kan jag tänka mig att man även använt någon form av indirekt påverkande indata i modellen, som havstemperatur, havsströmmar, o.s.v.)

Hur som helst. Av någon anledning har man kommit fram till att isen var som tjockast 1980. Betydligt tjockare än idag. Och det är bl.a. detta som jag blir mycket skeptisk till. Därför att bara några år innan, under mitten av 70-talet, då var inte isutbredningen större än i början på 2000-talet. Menar man då att isen antingen: 1. Hade låg utbredning men ändå betydande tjocklek på 70-talet? 2. Växte så att det knakade i både utbredning och tjocklek mellan 1975 och 1980? Har man verkligen så mycket på fötterna så att man kan fastslå att detta är sant? Spontant känns det som att det finns så många okända variabler i modellen att man kan nå alla möjliga estimerade tjocklekar 40 år bak i tiden. Man kan sedan få resultatet att se rimligt ut så länge modellen trimmas in att konvergera till ett värde som kan bedömmas vara riktigt idag. Men som sagt, inte ens idag har man ju mätt volymen, av vad jag förstått. Så hur kan man då tro att man kan gissa sig 40 år bakåt i tiden?

Jag har jobbat mycket modellbaserat på mitt arbete. (I ett annat område.) Så jag har en viss tilltro till modeller. Ett bra verktyg. Men om man ska kunna lita på absoluta siffror från en modell förutsätter det att man verifierar modellen mot verkligheten vid ett antal noga utvalda och väl uppmätta punkter. Det kan vara relativt enkelt ifall bara upp till 3 variabler ingår, eller på sin höjd 5 ifall man använder en mycket fint uttänkt strategi för att mäta upp de punkter som behövs för att kunna verifiera (ofta genom systematiska mätningar i punkter av speciellt betydelse, vilka förs in i en matris med en storlek som är minst antalet okända variabler i kvadrat). Så med den här bakgrunden tycker jag att jag har en del på fötterna när jag säger att jag betraktar modellresultatet skeptiskt. Resultatet är baserat på en modell där så väldigt många parametrar och variabler ingår, och som, om den ska kunna verifieras ordentligt, behöver noggrannare mätdata i väl valda punkter, många punkter. Och det tror inte jag att man har kunnat göra med den data man har. Särskilt med tanke på att de gamla observationerna och mätningarna inte gjordes med syftet att verifiera en framtida datormodell.

Det finns naturligtvis mycket inom området som många inte förstår. Det är lätt att se hur väder och klimat ofta blandas ihop. Det är inte lätt för alla att förstå hur matematisk statistik, termodynamik och energiutbyte med strålning och hur övergångar i CO₂ och H₂O, under olika förhållanden, måste vägas in.

Alla läser inte det som publiceras av IPCC, som genomgående är härrör forskare och vetenskapsmän. Många har media som primär informationskälla. Jag tycker media efter hand blir bättre, men dom har en lång väg att gå innan dom kan ta sig an rollen att på ett ansvarsfullt sätt rapportera om klimatförändringarna.

"Vi ska alla dö" är något som ofta tas till som ett retoriskt knep, och varför inte? Just nu är det många svenskar som kan säga:
– Jag har den lägsta uppvärmningskostnaden någonsin.
– Jag behöver inte skotta snö.
– Jag behöver inte skrapa is på bilen.
– Jag behöver inte sanda eller salta.
– Jag behöver inte frysa eller sätta på mig en massa kläder.

Många ser nästan bara det som är helt nära dom själva.

Om man bara ser till detta, är det då så dåligt? Självklart behöver inte detta vara dåligt, men det finns andra sidor också.

Jag är bekymrad för all natur, på land och i hav. Jag är ännu mer bekymrad för att det kan bli problem med stora delar av den jordbruksproduktionen som producerar mat. Jag är bekymrad över att vi fortfarande använder energi som att det finns obegränsat av den vi använder, trots att vi vet att det inte är så.

Jag tror inte att vi på våra breddgrader är dom som kommer att få dom första och största problemen.

Var tycker du att det placerar oss i förhållande till resten av världen om stora delar av Asien, Afrika och Amerika, Australien och Sydeuropa drabbas av klimatförändringen långt innan oss?

Hur isbjörnar drabbats av att isen förändrats är nog inte entydigt. Kanske är förflyttningar hittills den största påverkan? Kanske blir det värre för isbjörnarna om mer av isen försvinner?

IMO är isbjörnarna ett exempel på "diversion". Dom är möjligen en symbol.

Primärt handlar detta IMO om mänsklighetens förmåga att försörja sig, med mat och energi, och att upprätthålla en rimligt hög levnadsstandard. I samspel med planeten och dess natur som vi behöver för att leva och som måste bevaras i ett rimligt skick för kommande generationer.

–

PIOMAS – Pan-Arctic Ice Ocean Modeling and Assimilation System
Du har rätt i att det finns osäkerheter i hur volymen mäts och beräknas.
Det är väl inte så att du tycker att budskapet ska förkastas därför att du inte tycker om det?
Så här beskrivs det av University of Washington.

Model Validation and Uncertainty
«PIOMAS has been extensively validated through comparisons with observations from US-Navy submarines, oceanographic moorings, and satellites. In addition model runs were performed in which model parameters and assimilation procedures were altered. From these validation studies we arrive at conservative estimates of the uncertainty in the trend of ± 1.0 10³ km³/decade. The uncertainty of the monthly averaged ice volume anomaly is estimated as ±0.75 10³ km³. Total volume uncertainties are larger than those for the anomaly because model biases are removed when calculating the anomalies. The uncertainty for October total ice volume is estimated to be ±1.35 10³ km³ . Comparison of winter total volumes with other volume estimates need to account for the fact that the PIOMAS domain currently does not extend southward far enough to cover all areas that can have winter time ice cover. Areas in the Sea of Okhotsk and in the Gulf of St. Lawrence are partially excluded from the domain. Details on model validation can be found in Schweiger et al. 2011 and (here). Additional information on PIOMAS can be found (here)
A comprehensive library of sea ice thickness data for model validation has been compiled and is available (here)»

http://psc.apl.uw.edu/research/projects/arctic-sea-ice-volume-anomaly/

Dom skriver också:

‹Observations from satellites, Navy submarines, moorings, and field measurements are all limited in space and time. The assimilation of observations into numerical models currently provides one way of estimating sea ice volume changes on a continuous basis over several decades. Comparisons of the model estimates of the ice thickness with observations help test our understanding of the processes represented in the model that are important for sea ice formation and melt.›

Din hypotes förefaller vara att vara att data är meningslösa.

Jag gissar att vi redan om några år, kanske 6-7, kan se vilket. Jag tror inte att volymen kan halveras utan att det syns på ytan.

Om PIOMAS-data, trots dom valideringar som gjorts, skulle visa sig vara behäftade med stora fel, så måste min prognos för när Norra Ishavet är isfritt i september revideras.

En fråga som IMO är viktigare än huruvida data med den arktiska isvolymen från PIOMAS är korrekta eller inte är denna:

– Varför finns det dom som hellre vill fokusera på den arktiska isen än på klimatet i trakter där det bor många människor som påverkas av detta, på vattentillgångar, på förutsättningarna att odla mat eller på om det finns energi till transporter, uppvärmning och matlagning?

Ska det ses som "diversion"?

–

Alla som tror att människan kan påverka klimatet måste anses vara vetenskapsförnekare.

Klimatet har förändrats mycket snabbare långt innan människan trampade på jorden.

Min inställning till hela frågan om global uppvärmning är att man bör vara väldigt försiktig med sina resultat eftersom att man ju faktiskt inte har mätt under särskilt lång tid (ur klimatets perspektiv). Jag tycker inte att man ska publicera projektioner baserade på så korta mätserier. Klimatet verkar ju gå i cykler. Man verkar inte ha hittat alla cykler och/eller utrett hur de påverkar. Det verkar visserligen finnas en antropogen komponent. Beroende på hur man räknar blir den olika stor. Men det kan finnas sammanfallande cykler och liknande som ger kurvorna en form som bedrar och förvillar.

Jag hittade av en slump den här rapporten häromdagen, som beskriver en matematisk analys av sannolikheten att de senaste 135 årens uppvärmning är naturlig, antropogen, eller en blandning.
https://www.researchgate.net/publication/318128984_On_the_Possible_Contribution_of_Natural_ Climatic_Fluctuations_to_the_Global_Warming_of_the _Last_135_Years

Angående modeller, se gärna den här videon med en kille som verkar väldigt insatt. Han pratar om konsekvenserna av att använda förenklade modeller av den naturliga delen av uppvärmingen när man vill uppskatta den antropogena delen.
https://www.youtube.com/watch?v=NYoOcaqCzxo

Sen såg jag nu en rapport som verkar snarlik den först länkade, men som jag inte tittat i än:
Quantifying the importance of interannual, interdecadal and multidecadal climate natural variabilities in the modulation of global warming rates
https://www.researchgate.net/publication/335732944_Quantifying_the_importance_of_interannua l_interdecadal_and_multidecadal_climate_natural_va riabilities_in_the_modulation_of_global_warming_ra tes

Helhetsbilden är ju något som inte alla behöver räkna fram sina egna resultat för att få. Det finns massor med information tillgänglig för alla. Både gällande kunskap och fakta. Dom som är okunniga och sprider sin okunnighet är tillsammans med dom som avsiktligt sprider desinformation kan orsaka problem. Det är IMO inte så värst svårt att skilja mellan seriösa och oseriösa informationskällor.

För mig är växthuseffekten enkel att förstå. Det beror åtminstone delvis bero på att jag dom kunskaper som krävs för förståelsen.

Att försöka avfärda den antropogena uppvärmningen med motiveringen att Milankovitch-cykler triggar igång cykler med en period på ungefär 100000 år, är IMO antingen okunnigt eller ett försök att avsiktligt vilseleda. Båda förekommer. Dom har olika orsaker och olika förlopp.

Det är beklagligt att klimatkänsligheten, främst jämviktsdito, inte kan bestämmas med stor noggrannhet. Jag nöjer mig med att den sannolikt är ca 2,5-4,5° och mest troligt ungefär mitt i det intervallet.

Jag kan förstå att många tycker att det är svårt att se hur några graders högre temperatur kan ha någon större betydelse. Variationen mellan dag och natt eller mellan vinter och sommar är ju mycket större. En del av sanningen är att det är svårt att förutsäga konsekvenser säkert. En annan del är att det är svårt att intuitivt se konsekvenserna av en ökning med, säg 3°C. Kanske det motsvarar 4-5°C över land i Sverige?

Jag tror iofs att det finns delar av världen som kan drabbas betydligt mer än vårt land, om det skulle bli 3-4°C varmare. Det finns säkert dom som tycker att det är ointressant. Jag har en tendens att se till mänsklighetens och planetens väl. Det kanske är ovanligt, för att inte säg onormalt? En psykolog på radion sa häromdagen att han ofta tänkte på att knuffa någon framför ett tåg på tunnelbanan och att det var något som 90% gör. Jag är förbluffad! Jag har aldrig kommit på tanken att försöka knuffa någon framför ett tåg. Om många frestas att ta livet av medmänniskor i liten skala så kanske inte steget är så stort till att göra det i stor skala?

Du överraskar mig med länkarna!

Den första visar på ett försök att med en matematisk/statistisk analys se som det kan finnas ett betydande slumpinslag i den pågående globala uppvärmningen. Analysen förutsätter att det inte är fysik som styr klimatsystemet, vilket det självklart är.

Videon du länkar till är helt anonym. Kanske skulle vem som helst skämmas för att presentera sig om man inleder med att säga att vetenskapen har fel, men snubben som presenterar vet bättre och har rätt. Genomgående prov på narcissism, men inga prov på kunskap om fakta eller sakkunskap. Tvärt emot är föreläsaren uppenbart okunnig om klimat och olika faktorer som påverkar klimatet. Rymdväder och Jordbävningar? När jag började känna mig som om jag var på ett bönemöte bland plattjordingar, chemtrailare eller fanatiska kreationister så stängde jag av.
Det blir max antal "misstänkt vilseledar-flaggor" på den.

Artikeln som din tredje länk länkade till tar upp hur stokastiska faktorer som ENSO, PDO och AMO påverkar klimatet, men söker också efter cykler som t.ex. med 65-års period skulle ha peakat 1880, 1940 och 2000. I huvudsak saknas, enligt artikeln, dataunderlag för att söka efter långa cykler. Författarnas slutsats är inte så märklig. Med mer detaljerad kunskap om dom "halvperiodiska" eller "stokastiska" inslagen i klimatsystemet kan vi bättre förutsäga den antropogena globala uppvärmningen.
Alla dessa stokastiska och "semi-periodical" variationer har ju en sak gemensam och som skiljer dom från den antropogena globala uppvärmningen. Dom är cykliska med lika mycket plus och minus, medan AGW går åt ett håll. Jag ser dom inte som ett stort problem när det gäller att följa AGW.

–

Sanningen är tvärtom att vi har dåliga skattningar för hur många isbjörnar som fanns under 60-talet i stora delar av deras utbredningsområde och att stammen då hade tryckts ned kraftigt av hård jakt och miljögifter. På kort sikt har den återhämtat sig efter att jakten minskat, men det innebär inte att det saknas hot på längre sikt.

Det låter som om att jag inte kan springa, bara för att det finns djur som har högre acceleration och mycket högre toppfart.

Hur tänkte du egentligen?

Eller så beror det helt enkelt på att det är lättare att jaga säl från klippor än isar...

Koldioxid verkar vara en dålig växthusgas. Kolla våglängderna 13µm och 17µm där koldioxid inte har någon effekt.

http://climatemodels.uchicago.edu/modtran/modtran.doc.html

Jaha, du är sån där "expert" som hittar på dina fakta helt själv.