Wilma Andersson 17 Uddevalla försvunnen 13/14 nov. 2019. Sammanfattning i trådstart.

Men om han har närvarat när hon har dött genom en olycka, och han sen har styckat henne, då ska han inte dömas för mord, utan för griftefridsbrott.

Jag tror att man tänker väldigt annorlunda i en sån situation. Jag tror det kan vara svårt för många att bry sig om en död kropp, vare sig man älskat personen innan eller inte.
De första minutrarna ägnar man antagligen åt att få liv i personen, och sen när man inser att personen är död så gråter man en stund och kramar om personen. Men förr eller senare så inser man att man har en död kropp i sin närvaro, tex i sin bostad. Och då börjar man nog till slut må dåligt av att ha den döda kroppen där, och man vill få bort den. Jag har svårt att tänka mig annat.
Och om det då finns något skäl till att man är rädd för att kontakta polisen, tex kriminell belastning eller bara en stark rädsla att bli misstänkt för mord med allt vad det innebär, då tror jag att den rädslan kan bli så stark att det blir mindre ångestfyllt att stycka kroppen och transportera bort den från sin bostad, och man väljer därför att göra det. Det är troligtvis inget man njuter av, utan tvärtemot mår väldigt dåligt av, men ibland måste man göra saker som man mår dåligt av, just för att blotta tanken på alternativet får en att må ännu sämre.

Men sen förstår jag inte varför det skulle vara värre att stycka någon som man älskar?
Jag skulle helt klart föredra att bli styckad av någon som älskar mig, om jag var tvungen att välja. Så jag tycker man kränker mer om man styckar någon som man inte älskar.

Du läser inte vad jag skriver ordentligt, eller så rycker du bitar ur sitt sammanhang. Jag svarade på en fråga och jag menar förstås att jag skulle föredra att bli styckad av någon som älskar mig, framför att bli styckad av någon som inte älskar mig. Den som älskar mig kommer nämligen troligen att stycka mig på ett mer värdigt och mindre kränkande sätt.
Men självklart vill jag helst slippa både bli styckad och dödad.

Man bör ta hänsyn till att människor kan bli chockade och ta dåliga beslut av att ha en död kropp i sin närvaro.
Fokus bör ligga på att förhindra mord och alla andra dödsfall. Och styckning är ett betydligt mindre problem än dödsfall.

Du läser inte vad jag skriver ordentligt, eller så rycker du bitar ur sitt sammanhang. Jag svarade på en fråga och jag menar förstås att jag skulle föredra att bli styckad av någon som älskar mig, framför att bli styckad av någon som inte älskar mig. Den som älskar mig kommer nämligen troligen att stycka mig på ett mer värdigt och mindre kränkande sätt.
Men självklart vill jag helst slippa både bli styckad och dödad.

Man bör ta hänsyn till att människor kan bli chockade och ta dåliga beslut av att ha en död kropp i sin närvaro.
Fokus bör ligga på att förhindra mord och alla andra dödsfall. Och styckning är ett betydligt mindre problem än dödsfall.

Styckning är fortfarande vidrigt då du förnedrar den dödas kropp genom att skända den. Det minsta man som anhörig kan kräva är för tusan en hel kropp att kunna begrava, och inte bitar här och där som man får leta efter. Hur kan du inte tycka det?

Sedan förstår jag vad du menar med att man hellre blir dödad/styckad av någon man älskar - men det har noll relevans i tråden då slutet är detsamma, dvs någon dör och blir styckad. Både olämpligt och okänsligt att ens ta upp det när hennes anhöriga säkert läser tråden.

Är du elak och usel med flit eller är du så dum i huvudet att du inte förstår att styckningen drabbar anhöriga och att folk reagerar med avsky med rätta?

Jag vill inte diskutera vidare med dig men jag tänker inte låta dig stå oemotsagd, det är än värre.

Du är en osedvanligt oförstående och hänsynslös fan, som beter dig så bottenlöst äckligt i en tråd om en mördad tonåring. (Nej, det är du inte ensam om, men din trådhistorik sticker verkligen ut!)

OnT: Ja, brott mot griftefriden har också ett lägre straffvärde än mord. Så? Ditt jidder är irrelevant eftersom en död människa, vare sig du eller W, känner någonting i det läget.

Därför att teorin baseras på ett rykte , och endast det.

Ett rykte gör teorin till fria fantasier utan verklighetsförankring, eller deckarsaga, ungefär samma sak.

Styckning är fortfarande vidrigt då du förnedrar den dödas kropp genom att skända den. Det minsta man som anhörig kan kräva är för tusan en hel kropp att kunna begrava, och inte bitar här och där som man får leta efter. Hur kan du inte tycka det?

Sedan förstår jag vad du menar med att man hellre blir dödad/styckad av någon man älskar - men det har noll relevans i tråden då slutet är detsamma, dvs någon dör och blir styckad. Både olämpligt och okänsligt att ens ta upp det när hennes anhöriga säkert läser tråden.

Jag håller inte med dig alls, det är snarare du och andra som får Wilmas anhöriga att må dåligt, genom att belysa hur fruktansvärt hemskt Wilma måste ha blivit behandlad både före och efter hon dog. Jag försöker istället öppna dörren för att det kanske inte gick till så fruktansvärt hemskt som ni tror.
Det kan ha varit en tragisk olycka, något dåligt beslut av Tishko ensam om att stycka kroppen, han ångrar sig jättemycket efteråt men klarar inte av att erkänna, sen bryter han ihop psykiskt och det ser utredarna och skickar honom till psykundersökning.
Ni verkar faktiskt vilja att det ska ha gått riktigt hemskt till, antagligen för att det gynnar era politiska åsikter att en invandrare begår ett hemskt styckmord.
Det är ni som borde skämmas!

Jag håller med dig, det må skiljas på offensiv/defensiv styckning i vissa sammanhang - bland annat när en gärningsmans grad av psykisk störning ska fastslås - men det liknar ju mer en teknikalitet jämfört med vad jag tänker säga härnäst:

Styckning är nog det i särklass grymmaste sättet att strö salt i såren hos anhöriga. En ondska ofattbar för de flesta, ett vidrigt jävla öde för offret. PUNKT.

Nä, jag mår fan illa av den här diskussionen.

Att ens göra dig besväret att mildra ett mord, styckning och gömmande av olika kroppsdelar.... du gör bort dig mer och mer och mer. Ångrar sig jättemycket? Har han inte brutit ihop nu så gör han det aldrig. Man såg "tecken" på allvarlig psykisk sjukdom - därför gör dom en §7-undersökning. Och troligtvis är han så sjuk att han blev kvar där. Något sammanbrott finns inte på kartan.

Vi vet ännu inte om det är ett mord. Och vi vet inte hur styckningen och gömningen har gått till, eller i vilket psykiskt tillstånd Tishko var i då.
Om han är så sjuk att han blir kvar på psyket, då är det väl ett ett ganska kraftigt tecken på att han har brutit samman eller? Hur tänker du?
Du var den första som svarade, tänk lite till innan du svarar nästa gång, bara ett råd.