Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Om du har läst rapporten så ser du att det rör sig om falska skatter som inte är konstruerade för att minska miljöpåverkan. Kemikalieskatten är utformad så att den motverkar cirkulär ekonomi. Dubbelbeskattning av begagnad elektronik visar tydligt att kemikalieskatten inte är någon miljöskatt utan en fiskal skatt i gröna kläder.

Om du påstår att forskaren som skrev rapporten har fel, då är du Xenonen dummare än tåget.

Nu kan man säga att klimatfrågan har fått sitt stora genombrott, äntligen. Opinionen är stark, nu måste politikerna agera.

Majoritet tycker inte att politikerna tar klimathotet på allvar

Publicerad idag 06.21
En klar majoritet tycker att klimathotet är akut. Samtidigt anser de flesta att politikerna inte gör tillräckligt för att få bukt med problemen, visar en opinionsundersökning från Novus.

Undersökningen visar att 68 procent anser att klimathotet är akut. Och oavsett om man delar in befolkningen efter ålder, kön, utbildningsnivå eller stad/land så är det en klar majoritet som ser klimatfrågan som akut. Politisk är skillnaderna större. Hela 95 procent av Miljöpartiets och Vänsterpartiets sympatisörer ser frågan som akut. För dem som sympatisörer med S, L och C, är siffran 85-87 procent. För M och KD, lite lägre – 65 procent.
…
Opinionsforskarna ser denna undersökning som exempel på en fråga som kan förklara det låga förtroendet för politiker.
– När väljare ser klimatfrågan som akut, men inte anser att politikerna agerar som den akuta fråga det är, då tappar man tilltron till politiker och även demokratin, menar Torbjörn Sjöström på Novus.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/majoritet-tycker-att-politikerna-inte-tar-klimathotet-pa-allvar

Hur ser det ut globalt?

I Iran löper de amok över höjda bensinpriser.

På 1960-talet såg vi år 2000 som en hägrande framtid där allt skulle bli bättre. Idag matas vi med skräckbilder av en katastrofal framtid som vi till varje pris måste undvika. Men trots allt blir världen allt bättre. Vi är på väg att ersätta svältregleringen av befolkningen med en välmågereglering. Vi går mot en värld utan svält. Fantastiskt! Vi skulle kunna börja drömma om en värld där alla lever friska så länge de vill. När vi skall ut i rymden behöver vi längre liv. Och vi behöver nya sätt att se på begreppet tid. Jag ha försökt påpeka att vi bör börja se parametertid och koordinattid som två olika begrepp. När vi börjar resa mot svarta hål med hastigheter som närmar sig och överskrider ljushastighet kommer mycket i vår världsbild att förändras. Framtidens samhälle kommer att skilja sig från dagens minst lika mycket som dagens skiljer sig från stenålderns. Och vägen dit är många små förändringar av vår vardag som förhoppningsvis är steg i rätt riktning.

Vi bör naturligtvis undvika katastrofer utan att för den skull förlora vårt mål.

Om temperaturen stiger kan vi motverka det genom att spegla bort en större andel av infallande ljus. Ljusare skogar, ljusare åkrar, fler ljusa moln, ljusare vägar, ljusare tak.

När det gäller luftens koldioxidhalt skall vi hålla den på en nivå som möjliggör de skördar vi behöver för att hålla svälten borta. Erfarenheterna från växthusodling visar att 500 ppm är en lämplig nivå. Vi bör alltså försöka hålla 500 ppm. Det innebär en liten minskning av värmeutstrålningen som motsvarar en ökning av albedon med någon eller några procentenheter.

Borde vi inte planera för den framtid vi vill ha i stället för att beskriva den framtid vi vill undvika???

Det brukar se ganska lika ut opinionsmässigt i Europa och USA med en stor majoritet som inser allvaret. Missnöjet med politiken har jag dock inte sett mätningar på förut.

Man protesterar även i Frankrike och Chile över höjda bensinpriser och det har ju varit protester i Sverige också. Man måste göra något annat som inte förstör ekonomin för vanligt folk. Och industrin borde betala sin klimatomställning själv, det skall inte skattebetalarna göra. Våra pengar skall användas i välfärden!

Regeringen betalar 300 miljoner till industrin för omställning, samtidigt som man betalar (vi skattebetalare betalar) 15 miljarder för deras energikostnader per år. Man tar från de fattiga och ger till de rika.

Just den industrin, typ stärkelsefabriker, har inte så jättehög lönsamhet. Skall de konkurrera internationellt så behövs någorlunda jämspelta regler.

Vi skall naturligtvis göra både och. Vi kan inte planera för framtiden utan att ta hänsyn till de allvarliga klimatförändringar som pågår och kommer att bli värre.

Nu är det ju inte så vår demokrati fungerar. Det kan man naturligtvis ha åsikter om.
Jag håller med dig om att det är ett problem att det i framförallt mindre frågor men även i vissa stora frågor kan vara ett glapp mellan politikerna och väljarnas åsikter.
Nu bygger ju vårt system på att du röstar på ett "paket" med åsikter.
Tydligen har inte väljarna prioriterat klimatet så högt som du önskar. På samma sätt har tidigare bl.a. immigrationspolitiken haft samma "glapp" mellan opinion och riksdag.

Enda sättet att ändra detta, vad jag kan se, är att öppna för fler folkomröstningar i viktiga frågor.
Sedan kan man verkligen undra hur en folkomröstning om klimatet skulle utformas i så fall.

Det vore sorgligt om det skulle behövas en folkomröstning för att få politikerna att handla utifrån vetenskapen och folkviljan. Då behövs andra politiker.

Det gamla vanliga argumentet, konkurrenskraften är viktigare än allt annat. Det är därför klimatkrisen inte blir löst.

Det krävs gemensamma spelregler. Vad hjälper det om produktionen flyttar till annat land med billig oskattad olja??

Vad har vi vunnit då??

Alla måste minska sina utsläpp, klimatfrågan är ju en global angelägenhet.