Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Så självuppskatta den inte. Lämna det till IPCC.

Det handlar inte bara om hur många grader det är. Det handlar om hur länge det är varmt, hur värmen distribueras över jorden, och tjockleken på isen. I nuvarande takt tar det 10,000 år att smälta Grönland. Det är trehundra generationer människor tills dess.
Massivt självmål att inte bygga ut kärnkraften.

Men visst, om man nu tycker att metoden är viktigare än resultatet, gör som ni vill. Det är på ert samvete.

Så lång tid tog det inte under Eemian. Varför skulle det ta så lång tid nu, om det blir varmare än det var under Eemian?

IPCC är oförbätterliga optimister. Kanske är det dags att dom blir realister?
Borde dom inte sluta tala om 1,5° och 2°-mål när vi nu vet att det är kört?
När det gäller havsnivåhöjningen baseras de flesta prognoser på vad som hänt under de senaste ca 100 åren. Det vi saknar är en bra modell som kan stämmas av mot vad som hände för 127000 år sedan. När temperaturen har ökat 2, 3 och kanske till och med 4 och 5°C.


Kärnkraftsberoendet måste upphöra!
Kärnkraften är inte förnybar. Nu står kärnkraften för någon procent av energiförsörjningen globalt. Om kärnkraften ska stå för huvuddelen av energiförsörjningen behövs ungefär 50 gånger så många reaktorer som nu, dvs. ungefär 20000 reaktorer i stället för dagens ca 450.
Med dagens reaktorer beräknas kända bränsletillgångar räcka ca 100 år (enligt OECD, NEA och IAEA) innan priset för utvinning skjuter i höjden. Om man 10-dubblar kärnkraften blir motsvarande tid 10 år.
Kärnkraften åtföljs av en rad nackdelar. Olycksrisken, möjligheten till kärnvapenspridning, risk för terrorism och vid krig och att vi inte har någon metod för att säkert förvara avfallet i 100000 år är några av nackdelarna. Att bygga ut kärnkraft kostar betydligt mer än att bygga ut förnybara kraftkällor. Studera gärna Olkiluoto 3, som började byggas 2005 och var budgeterat till 3 miljarder € och som hittills är närmare 10 år försenat och uppskattas kosta mer än 10 miljarder € innan det är klart. Om det blir klart nästa år...

Här finns mer att läsa om detta och andra föga framgångsrika kärnkraftsprojekt.

Controversial nuclear power plants in Europe
Olkiluoto-3, Finland

https://www.power-technology.com/features/controversial-nuclear-power-plants-europe/

Här finns mer att läsa om Flamanville i Frankrike. Ett projekt med stora likheter med Olkiluoto 3.

French nuclear power plant is seven years late and costs have tripled

https://www.thelocal.fr/20191028/french-nuclear-power-plant-is-seven-years-late-and-costs-have-tripled

Samvetslöst att satsa på kärnkraft
Jag förstår att det finns en kärnkraftsindustri som har mycket att vinna på att vi satsar allt på att bygga ut kärnkraft. För mänsklighetens välbefinnande finns det stora fördelar med att på sikt avveckla all kärnkraft och inte bygga någon ny kärnkraft. Det finns också utbildningsinstanser där fokus är kärnkraft. Är det överraskande att dessa argumenterar för fortsatt satsning på kärnkraft? Pengarna används mycket bättre om dom satsas på förnybar energi.
Förnybar betyder också att det kommer att finnas kvar. Även när olja, naturgas, kol och Uran-235 är förbrukade. Det är samvetslöst att strunta i kommande generationer och deras förutsättningar för att kunna få ett drägligt liv!

–

Nej.

När var IPCC för optimistiska om sin klimatprognos, menar du?
Termen ”förnybar” är helt godtycklig i sammanhanget, eftersom det finns närmast oändliga uranreserver.

Du kan tycka vad du vill, men opinionen kommer så småningom att svänga till fördel kärnkraft. Då kan du sitta där och muttra av ilska när du tappar upp ett varmt bad i december.

Vi behöver mer realism
När IPCC försökt sprida budskapen att det är realistiskt att hålla AGW under 1,5°C eller under 2,0°C har dom varit för optimistiska. Det vet vi nu att det inte var eller är realistiskt.


Vad som är förnybart är väl definierat
Det är inte en godtycklig term. Definitionen är ganska entydig. Den kan formuleras så här.

Renewable energy is energy that is generated from natural processes that are continuously replenished. This includes sunlight, geothermal heat, wind, tides, water, and various forms of biomass. This energy cannot be exhausted and is constantly renewed.

Just den definitionen kommer from PSU (Penn State University), men jag tror att den är ganska universell.
Tillgången på uran 235 är långt från oändligt. Läs igen vad jag skrev tidigare om detta. Det gäller fortfarande...

Att kärnkraftsindustrin och aktiva inom utbildningar med inriktning på kärnkraft försöker tona ner risker och nackdelar med kärnkraft och övertyga mindre nogräknade politiker om kärnkraftens förträfflighet är olyckligt. Vi kan bara hoppas att ansvariga beslutsfattare inte är så lättlurade.

Jag avrundar med ett citat från en utredning om kärnkraft som gjorts vid MIT.

«Despite this promise, the prospects for the expansion of nuclear energy remain decidedly dim in many parts of the world. The fundamental problem is cost. Other generation technologies have become cheaper in recent decades, while new nuclear plants have only become costlier.»

http://energy.mit.edu/wp-content/uploads/2018/09/The-Future-of-Nuclear-Energy-in-a-Carbon-Constrained-World-Executive-Summary.pdf

–

Vem är optimist, vem är realist och vem är pessimist?
Kanske är han väl pessimistisk? Jag är inte övertygad...
Jag tycker att IPCC är överdrivet optimistiska.

Några tankar om billig bensin
Många människor, i synnerhet i glesbygd, kan inte lösa sina transportbehov utan personliga transportmedel. Den prisutveckling som vi sett på drivmedel och som i hög grad motiverats med att det handlar om "grön skatteväxling" ser ut som "grön skattehöjning" om den inte visar prov på något som kommer tillbaka.
Om höga skatter och höga priser leder till en utveckling där bilar med låg förbrukning och små utsläpp ersätter gamla bilar med hög förbrukning och stora utsläpp så är det bra. Jag tror dock att det krävs fler och tydligare styrmedel för att en sådan positiv utveckling ska bli verklighet.

När det ser ut om om politiken, som ofta styr vad som för enskilda människor är stora investeringar, är nyckfull, så försvårar det förankring av alla politiska försök att styra utvecklingen. Etanol och diesel är bara ett par exempel på när samhället styrt utvecklingen för att sedan lämna dom som följt statens "anvisningar" i sticket när det visade sig att det gjorts politiska misstag.

–

Det har de inte alls gjort.

De har fått i uppdrag att skriva en rapport om vad som krävs för att klara 2,0 grader, och har levererat det.

Att det skulle vara nödvändigt att klara 2,0 grader, och att det skulle vara realistiskt, är en föreställning som upprätthållits av miljörörelsen.
Jag förstår att det definieras så.

Men Uran från havsvatten är faktiskt helt förnybart:

https://www.forbes.com/sites/jamesconca/2016/07/01/uranium-seawater-extraction-makes-nuclear-power-completely-renewable/

Det enda skälet att man inte tar Uran från havsvatten är att det finns ett överflöd om Uran på land, som kostar hälften så mycket.

Jag har en kluven inställning till kärnkraft. Sorry, inte menat som ett skämt.

Hur ser alternativen ut till att bygga 20 000 kärnreaktorer?

Vilka realistiska alternativ finns?
Hur många vindkraftverk krävs istället för 20 000 kärnreaktorer?
Hur mång kvadratkilometer solceller krävs istället för 20 000 kärnreaktorer?
Hur mycket av energibehovet går att spara bort?
Hur mycket energi kommer befolkningen i Kina, Indien och Afrika att kräva och hur mycket är vi andra beredda att avstå?

Behövs det kanske 40 000 kärnreaktorer?

Bedömningen är att kända och okända uranfyndigheter räcker för jordens energibehov i cirka 200 år om det används i briedreaktorer, men denna reaktortyp finns i princip inte ännu.

Om vi ska vänta på utveckling av bridreaktorn och sedan ska bygga 40 000 sådana reaktorer så missar vi nog alla möjligheter att hålla koldioxidnivån på en för klimatet lämplig nivå.

Det kanske är ett olösligt problem mänskligheten står inför?

Alla länder kommer inte att använda samma kraftkälla. Afrika till delar är väldigt lämpligt för solel. Sverige kan ha vind, vatten, och småskalig kondenskraft vid fjärrvärmeanläggningar.

Men länder som idag har extremt kolberoende men liten landyta, ligger långt norrut osv...

Hur skall Finland göra?? Kol, torv eller kärnkraft?? Tacka fasen att Finland brassar på sin kärnkraft i avsaknad av vattenkraft i mängd.

Olika länder får olika energisystem.

Lågt räknat, 40 miljoner stycken 2MW vindkraftverk.

Genomsnittligt livslängd för ett verk är 15 år. Så vi måste bygga 2.6 miljoner vindkraftverk per år, för all framtid.

Den största utmaningen är dock att avsätta ett område fyra gånger så stort som Europa, att placera dem på.
Det finns vanligt Uran för vanliga reaktorer för all framtid i världshaven.

Att Uranet skulle ta slut är ett påhitt av folk som VILL att det ska ta slut, och odla den bilden.

Uran som bränsle är inte och kommer aldrig att bli förnybart
Dom formuleringar du använder tjänar som retoriska, men det är inte verkligheten du försöker beskriva. "Överflödet på land" som du skriver om, är det som räcker i ca 100 år med nuvarande förbrukning, innan kostnaden för utvinning skjuter i höjden. Miljökonsekvenserna vid utvinning är betydande redan när dom "goda" fyndigheter, där uran utvinns idag, bearbetas. När ett ton bryts ger det ca 1 kg oanrikat uran. Detta innehåller ca 7 gram uran-235. "Skräpet" är långt från rent.

0,7% av naturligt uran är uran-235, dvs. användbart
Skribenten James Conca, som skrivit artikeln i Forbes, nämner inte med ett ord skillnaden mellan uran-235 och uran-238. Troligen förstår han inte skillnaden. Fördelningen mellan de två i naturligt uran, även i havet, är ca 0,7% uran-235 och 99,3% uran-238. Det är uran-235 som utgör det klyvbara material som skapar energi och sprängkraft i reaktorer och bomber. Anrikningsgraden som behövs i reaktorer och bomber är ungefär 4% för reaktorer och helst över 85% för bomber, om dom ska göras kompakta. Tekniken för anrikning är ungefär densamma, men det tar lite längre tid att göra vapenuran än att göra reaktoruran.

Hur mycket uran-235 förbrukar en kärnreaktor?
Ungefär 1 kg/dygn för en 1000 MW-reaktor, som är en typisk storlek. Under 50 år blir det ungefär 20 ton rent uran-235. Dagens ungefär 450 reaktorer, som producerar några enstaka procent av världens energibehov, förbrukar drygt 8200 ton rent uran-235 under 50 år. Mina beräkningar är lite optimistiska eftersom inte all uran-235 kan användas. När halten uran-235 sjunkit till kanske 1-2% måste bränslestavarna avlägsnas från reaktorhärden för att reaktorn ska kunna fortsätta att fungera.

Hur mycket uran från haven kan vara realistiskt att utvinna?
James Conca, som inte skiljer mellan uran-235 och uran-238, uppger att 4 miljarder ton finns i haven. Samma mängd anges i (1). Det motsvarar, om allt kan utvinnas, vilket knappast är realistiskt, 28 miljoner ton uran-235. Någon bild av vad utvinningskostnaden kan komma att bli har vi inte. Om 10% kan utvinnas till en rimlig kostnad skulle det kunna försörja dagens kärnkraft i drygt 17000 år. Om kärnkraften byggdes ut till 50 gånger dagens så att all energi skulle komma från kärnkraft, så räcker 2,8 miljoner ton ändå i 340 år. Det är länge, men det är inte förnybart.
Vattenkraft, vindkraft och solenergi har goda förutsättningar att vara användbara som energikällor på Jorden i kanske miljarder år. Det kallar jag förnybart!

Kan man göra reaktorbränsle så kan man göra atombomber
Tekniken för anrikning är känd och praktiseras i många länder, däribland Iran, Libyen och Nordkorea.
Med ca 40-50 kg höganrikat uran är det ganska enkelt att göra en atombomb. Vilket land som helst som kan anrika uran till sina reaktorer kan på kort tid utveckla kärnvapen. Om vi sprider kärnkraft till en stor del av Världen kommer vi också att sprida förmågan att framställa kärnvapen. I de många oroshärdar som vi sett efter andra världskriget är det dessbättre få som involverat kärnvapen. Främst därför att dom inte varit tillgängliga. Vem vill att många fler länder och områden har tillgång till kärnvapen?

Avfallet från kärnkraft är värre än något annat som vi känner till
Att uttrycka farorna med avfallet i becquerel är okunnigt och tjänar inte att sprida kunskap om hur farligt avfallet är. Alfa, beta, gamma och neutronstrålning är vad avfallet avger i form av radioaktivitet. Hälsoeffekterna eller den strålmedicinska påverkan av strålning varierar i hög grad beroende på strålningens energi och typ av radioaktivitet. Brännskador, cancer och genetiska förändringar är bara några exempel. Mikroplaster, kadmiumexponering, arsenik- eller blyförgiftning framstår som julafton i jämförelse. Lägg till att en rad ämnen (isotoper) som inte finns naturligt på Jorden bildas under den process som förbrukat bränsle går igenom under någon miljon år eller så.
Lägg också till att gammalt avfall är närmast idealiskt att utgå från om man ska göra kärnvapen, men inte har resurserna att bryta uran. Om vi vaktar avfallet noga i all framtid så kan vi eliminera eller i varje fall reducera den risken. Hur mycket kostar det? Har vi ens kalkylerat med kostnaden för att vakta avfallet i 100000 år?

Breederteknik och utvinning av uran från havet
Kanske kan dessa förändra en del av förutsättningarna för fredlig användning av kärnkraft. Faktum är att det ännu inte, trots stora ansträngningar, skapats någon fungerande, producerande, lönsam breedreaktor. Så länge breed och utvinning från havet inte kan påvisas som användbara så förblir dessa fantasier.

Några referenser
(1) Extraction of Uranium from Seawater (2010)
http://large.stanford.edu/courses/2010/ph240/gorin2/

(2) Weapon Materials Basics
https://www.ucsusa.org/resources/weapon-materials-basics

(3) The Health and Environmental Impact of Uranium Mining
http://large.stanford.edu/courses/2017/ph241/longstaff1/

(4) Potential Human Health Effects of Uranium Mining, Processing, and Reclamation
https://www.nap.edu/read/13266/chapter/8

(5) Nuclear Fission Energy
https://www2.lbl.gov/abc/wallchart/chapters/14/1.html

(6) Nuclear Forensic Search Project
http://metadata.berkeley.edu/nuclear-forensics/Decay%20Chains.html

(7) En bild av vad som händer när uran-235 klyvs
https://dothemath.ucsd.edu/wp-content/uploads/2012/01/FissionYield.png

(8) Nuclear Power Basics
https://ocw.mit.edu/courses/nuclear-engineering/22-05-neutron-science-and-reactor-physics-fall-2009/lecture-notes/MIT22_05F09_lec01.pdf

Ett citat:

«So how much uranium resource exists in the world? The World Nuclear Association puts the number at about 5.4 million tons of ore (4.6 t U). At present rates of use and no more exploration, this suggests 80 years of resource. But nuclear is just 6% of global (electric) energy production. In the spirit of stacking each energy resource up against our total demand—as I have done for solar, wind, tidal, hydroelectric, etc.—the implication is that we would deplete our resource in a mere 6 years if we required conventional nuclear power to be our sole source of energy!»

https://dothemath.ucsd.edu/2012/01/nuclear-options/

Storleken på vindkraftverken har succesivt ökat.
Moderna vindkraftverk har en effekt på ca 8 MW.
För fem-tio år sedan var motsvarande siffra 2 MW.

I Sverige finns idag ca 3300 vindkraftverk. Dessa är byggda för, i medeltal, ca 2 MW.
Om det byggs 1650 till med 8 MW effekt så tredubblas energiproduktionen från dagens ca 19 TWh/år till ca 57 TWh/år. Om effekten (inte energin) ökas i vattenkraften så att den kan balansera en utbyggd vindkraft så kan återstående kärnkraft (ca 65 TWh/år) avvecklas.

Tidsplan? Jag vet inte, men uppskattar att om hänsyn tas till hur länge befintliga reaktorer kan underhållas till rimlig kostnad så kanske 20-25 år är en rimlig tidsplan.

Kan du inte ange en bättre källa än en frilansande kolumnist i Forbes på att tillgångarna på uran-235 år obegränsade?

–

Edit: Uppskattad medellivslängd för vindkraftverk är 30 år. Det finns inget, baserat på erfarenhet av dom som byggts hittills, som tyder på att den är kortare.

Varför behöver vi energi?
Den viktigaste faktor som behövs för att våra liv inte ska ha stenåldersprägel, med en daglig kamp för överlevnad, mot kyla och mot hunger, är att vi har energi.
Producera mat, distribuera mat, producera bostäder, värma bostäder, all produktion, all distribution, alla persontransporter är några exempel på verksamheter som förutsätter energi. De viktigaste energikällorna sedan industrialiseringen inleddes har varit, först kol, senare i växande grad olja. Den har varit billig och är fortfarande billig. Den har skapats "gratis" med hjälp av solenergi under kanske 75 miljoner år. Det är "gratis" att förbruka den under ett par hundra år. Om vi nu inte har någon skyldighet att dela med oss av den här fantastiska resursen till dom i mänsklighetens historia som inte haft förmånen att födas på 1900-talet eller under början av 2000-talet.
Är det OK att förbruka en sådan kritisk resurs, som oljan utgör, och samtidigt förändra klimatet på ett sätt så att vi ännu inte ens kan överskåda konsekvenserna av?

Vad skulle du tycka om du var född om 100 år, utan tillgång på olja och på en planet som, som en följd av uppvärmningen, bara kan försörja en bråkdel av människorna som lever på den, på ett anständigt sätt? Därför att dom som föddes på 1900-talet struntade i kommande generationer?

Med detta vill jag bara säga att jag tror att dom flesta av oss lever i en bubbla där vi knappt ägnar en tanke åt vad energin betyder för att vi ska kunna upprätthålla en livsstil som är i närheten av den vi har.

Energi i Sverige och i Världen
Den här bilden illustrerar var energin som används i Sverige kommer från.
https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/artikelbilder/energifallet/Energikallor_Sverige.png

Den här bilden illustrerar var energin som används i hela Världen kommer från.
https://www.e-education.psu.edu/earth104/sites/www.e-education.psu.edu.earth104/files/Unit2/Mod8/Earth104Mod8Fig1.png

Vad är målet eller målen?
Om det primära är att upprätthålla den levnadsstandard och den livsstil som vi är vana vid så gäller:
1. Se till att förbrukningen inte når upp till eller överstiger produktionen.
2. Se till att produktionen matchar efterfrågan.
3. Se till att produktionen på sikt är förnybar.

IMHO prioriteras 1. ovan alldeles för lågt. Energiförbrukningen skulle enkelt kunna halveras om fokus lades på hög effektivitet i all energianvändning. Att det inte gjorts tidigare beror på att energin varit alldeles för billig för att det skulle vara motiverat.
Det har skrivits en hel del om detta i tråden.

I huvudsak tycker jag att den energipolitik som bedrivits i Sverige är rimlig. Vi har haft den energi som vi behövt och till en rimlig kostnad.
Den största förändring som måste genomföras är att beroendet av fossila bränslen måste minskas. Om 20-30 år ska vi i huvudsak vara oberoende av fossila bränslen för energi.
Jag tror att en effektutbyggnad av vattenkraften i kombination med en fördubbling av antalet vindkraftverk med moderna verk med ca 6-8 MW per verk klarar vår försörjning inom överskådlig tid, även med en succesiv avveckling av kärnkraften.

Hur passar kärnkraften in i bilden?
Kärnkraften har varit en viktig del av vår energiförsörjning. Den levererar fortfarande ungefär 40% av elen och ca 15% av energin.
Min syn på kärnkraften som en energikälla på sikt tror jag sammanfattas här.
(FB) Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

20000 nya kärnkraftverk är uppenbart orimligt.
Om det går 120 vindkraftverk på en kärnkraftreaktor så är naturligtvis även 2400000 vindkraftverk, som ersättning för 20000 kärnkraftverk också orimligt.

Det är nödvändigt att se på andra sidan av ekvationen. Antal förbrukare och förbrukningen per capita.

–