Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Alla länder kommer inte att använda samma kraftkälla. Afrika till delar är väldigt lämpligt för solel. Sverige kan ha vind, vatten, och småskalig kondenskraft vid fjärrvärmeanläggningar.

Men länder som idag har extremt kolberoende men liten landyta, ligger långt norrut osv...

Hur skall Finland göra?? Kol, torv eller kärnkraft?? Tacka fasen att Finland brassar på sin kärnkraft i avsaknad av vattenkraft i mängd.

Olika länder får olika energisystem.

20000 nya kärnkraftverk är uppenbart orimligt.
Om det går 120 vindkraftverk på en kärnkraftreaktor så är naturligtvis även 2400000 vindkraftverk, som ersättning för 20000 kärnkraftverk också orimligt.

Det är nödvändigt att se på andra sidan av ekvationen. Antal förbrukare och förbrukningen per capita.

Uran som bränsle är inte och kommer aldrig att bli förnybart
Dom formuleringar du använder tjänar som retoriska, men det är inte verkligheten du försöker beskriva. "Överflödet på land" som du skriver om, är det som räcker i ca 100 år med nuvarande förbrukning, innan kostnaden för utvinning skjuter i höjden. Miljökonsekvenserna vid utvinning är betydande redan när dom "goda" fyndigheter, där uran utvinns idag, bearbetas. När ett ton bryts ger det ca 1 kg oanrikat uran. Detta innehåller ca 7 gram uran-235. "Skräpet" är långt från rent.

0,7% av naturligt uran är uran-235, dvs. användbart
Skribenten James Conca, som skrivit artikeln i Forbes, nämner inte med ett ord skillnaden mellan uran-235 och uran-238. Troligen förstår han inte skillnaden. Fördelningen mellan de två i naturligt uran, även i havet, är ca 0,7% uran-235 och 99,3% uran-238. Det är uran-235 som utgör det klyvbara material som skapar energi och sprängkraft i reaktorer och bomber. Anrikningsgraden som behövs i reaktorer och bomber är ungefär 4% för reaktorer och helst över 85% för bomber, om dom ska göras kompakta. Tekniken för anrikning är ungefär densamma, men det tar lite längre tid att göra vapenuran än att göra reaktoruran.

Hur mycket uran-235 förbrukar en kärnreaktor?
Ungefär 1 kg/dygn för en 1000 MW-reaktor, som är en typisk storlek. Under 50 år blir det ungefär 20 ton rent uran-235. Dagens ungefär 450 reaktorer, som producerar några enstaka procent av världens energibehov, förbrukar drygt 8200 ton rent uran-235 under 50 år. Mina beräkningar är lite optimistiska eftersom inte all uran-235 kan användas. När halten uran-235 sjunkit till kanske 1-2% måste bränslestavarna avlägsnas från reaktorhärden för att reaktorn ska kunna fortsätta att fungera.

Hur mycket uran från haven kan vara realistiskt att utvinna?
James Conca, som inte skiljer mellan uran-235 och uran-238, uppger att 4 miljarder ton finns i haven. Samma mängd anges i (1). Det motsvarar, om allt kan utvinnas, vilket knappast är realistiskt, 28 miljoner ton uran-235. Någon bild av vad utvinningskostnaden kan komma att bli har vi inte. Om 10% kan utvinnas till en rimlig kostnad skulle det kunna försörja dagens kärnkraft i drygt 17000 år. Om kärnkraften byggdes ut till 50 gånger dagens så att all energi skulle komma från kärnkraft, så räcker 2,8 miljoner ton ändå i 340 år. Det är länge, men det är inte förnybart.
Vattenkraft, vindkraft och solenergi har goda förutsättningar att vara användbara som energikällor på Jorden i kanske miljarder år. Det kallar jag förnybart!

Kan man göra reaktorbränsle så kan man göra atombomber
Tekniken för anrikning är känd och praktiseras i många länder, däribland Iran, Libyen och Nordkorea.
Med ca 40-50 kg höganrikat uran är det ganska enkelt att göra en atombomb. Vilket land som helst som kan anrika uran till sina reaktorer kan på kort tid utveckla kärnvapen. Om vi sprider kärnkraft till en stor del av Världen kommer vi också att sprida förmågan att framställa kärnvapen. I de många oroshärdar som vi sett efter andra världskriget är det dessbättre få som involverat kärnvapen. Främst därför att dom inte varit tillgängliga. Vem vill att många fler länder och områden har tillgång till kärnvapen?

Avfallet från kärnkraft är värre än något annat som vi känner till
Att uttrycka farorna med avfallet i becquerel är okunnigt och tjänar inte att sprida kunskap om hur farligt avfallet är. Alfa, beta, gamma och neutronstrålning är vad avfallet avger i form av radioaktivitet. Hälsoeffekterna eller den strålmedicinska påverkan av strålning varierar i hög grad beroende på strålningens energi och typ av radioaktivitet. Brännskador, cancer och genetiska förändringar är bara några exempel. Mikroplaster, kadmiumexponering, arsenik- eller blyförgiftning framstår som julafton i jämförelse. Lägg till att en rad ämnen (isotoper) som inte finns naturligt på Jorden bildas under den process som förbrukat bränsle går igenom under någon miljon år eller så.
Lägg också till att gammalt avfall är närmast idealiskt att utgå från om man ska göra kärnvapen, men inte har resurserna att bryta uran. Om vi vaktar avfallet noga i all framtid så kan vi eliminera eller i varje fall reducera den risken. Hur mycket kostar det? Har vi ens kalkylerat med kostnaden för att vakta avfallet i 100000 år?

Breederteknik och utvinning av uran från havet
Kanske kan dessa förändra en del av förutsättningarna för fredlig användning av kärnkraft. Faktum är att det ännu inte, trots stora ansträngningar, skapats någon fungerande, producerande, lönsam breedreaktor. Så länge breed och utvinning från havet inte kan påvisas som användbara så förblir dessa fantasier.

Några referenser
(1) Extraction of Uranium from Seawater (2010)
http://large.stanford.edu/courses/2010/ph240/gorin2/

(2) Weapon Materials Basics
https://www.ucsusa.org/resources/weapon-materials-basics

(3) The Health and Environmental Impact of Uranium Mining
http://large.stanford.edu/courses/2017/ph241/longstaff1/

(4) Potential Human Health Effects of Uranium Mining, Processing, and Reclamation
https://www.nap.edu/read/13266/chapter/8

(5) Nuclear Fission Energy
https://www2.lbl.gov/abc/wallchart/chapters/14/1.html

(6) Nuclear Forensic Search Project
http://metadata.berkeley.edu/nuclear-forensics/Decay%20Chains.html

(7) En bild av vad som händer när uran-235 klyvs
https://dothemath.ucsd.edu/wp-content/uploads/2012/01/FissionYield.png

(8) Nuclear Power Basics
https://ocw.mit.edu/courses/nuclear-engineering/22-05-neutron-science-and-reactor-physics-fall-2009/lecture-notes/MIT22_05F09_lec01.pdf

Ett citat:

«So how much uranium resource exists in the world? The World Nuclear Association puts the number at about 5.4 million tons of ore (4.6 t U). At present rates of use and no more exploration, this suggests 80 years of resource. But nuclear is just 6% of global (electric) energy production. In the spirit of stacking each energy resource up against our total demand—as I have done for solar, wind, tidal, hydroelectric, etc.—the implication is that we would deplete our resource in a mere 6 years if we required conventional nuclear power to be our sole source of energy!»

https://dothemath.ucsd.edu/2012/01/nuclear-options/

Storleken på vindkraftverken har succesivt ökat.
Moderna vindkraftverk har en effekt på ca 8 MW.
För fem-tio år sedan var motsvarande siffra 2 MW.

I Sverige finns idag ca 3300 vindkraftverk. Dessa är byggda för, i medeltal, ca 2 MW.
Om det byggs 1650 till med 8 MW effekt så tredubblas energiproduktionen från dagens ca 19 TWh/år till ca 57 TWh/år. Om effekten (inte energin) ökas i vattenkraften så att den kan balansera en utbyggd vindkraft så kan återstående kärnkraft (ca 65 TWh/år) avvecklas.

Tidsplan? Jag vet inte, men uppskattar att om hänsyn tas till hur länge befintliga reaktorer kan underhållas till rimlig kostnad så kanske 20-25 år är en rimlig tidsplan.

Kan du inte ange en bättre källa än en frilansande kolumnist i Forbes på att tillgångarna på uran-235 år obegränsade?

–

Edit: Uppskattad medellivslängd för vindkraftverk är 30 år. Det finns inget, baserat på erfarenhet av dom som byggts hittills, som tyder på att den är kortare.

Hur ska då tex. Sverige ersätta 150 TWh fossila bränslen tänker du?

150 TWh är ungefär dubbelt så mycket energi som levereras från de svenska kärnkraftverken idag.
150 TWh är 10 gånger mera energi än den svenska vindkraften levererar.
150 TWh är lika mycket som all elenergi vi använder i Sverige.

150 TWh är dubbelt så mycket energi som används för uppvärmning och varmvatten i samtliga småhus, flerbostadshus och lokaler i Sverige.
150 TWh är lika mycket energi som hela den svenska industrin använder.
150 TWh är dubbelt så mycket energi som används för inrikes transporter i Sverige.

En av svårigheterna med att ersätta de fossila bränslena är att det är så enorma energimängder som ska ersättas.
Vilka uppoffringar är vi svenskar beredda att göra?

Vilka uppoffringar är man beredda att göra i andra länder som har sämre förutsättningar än Sverige vad gäller förnybar energi? (Detta gäller nog dessvärre större delen av världens länder.)

Det krävs inte 150 TWH el för att ersätta 150TWh fossila bränslen. Elmotorns bättre verkningsgrad är en viktig faktor.

Det krävs en tredjedel av bränslets energi eller mindre.

Men vi behöver öka elproduktionen och därför tycker ju jag att kärnkraften måste få större prio än idag. Vi behöver gasa rejält där också.

Jag säger ju att en del länder måste gå kärnkraftsvägen som t ex Finland.

I en förbränningsmotor stämmer resonemanget, men allt fossilt bränsle i Sverige används inte inom transportsektorn och många transporter kan sannolikt inte göras med elfordon inom överskådlig framtid.

Kanske är det bara 75 TWh som ska ersättas i Sverige?
Med vad kan dessa 75 TWh ersättas och inom vilken tidshorisont tror du det kan göras?

Vem är optimist, vem är realist och vem är pessimist?
Kanske är han väl pessimistisk? Jag är inte övertygad...
Jag tycker att IPCC är överdrivet optimistiska.

Några tankar om billig bensin
Många människor, i synnerhet i glesbygd, kan inte lösa sina transportbehov utan personliga transportmedel. Den prisutveckling som vi sett på drivmedel och som i hög grad motiverats med att det handlar om "grön skatteväxling" ser ut som "grön skattehöjning" om den inte visar prov på något som kommer tillbaka.
Om höga skatter och höga priser leder till en utveckling där bilar med låg förbrukning och små utsläpp ersätter gamla bilar med hög förbrukning och stora utsläpp så är det bra. Jag tror dock att det krävs fler och tydligare styrmedel för att en sådan positiv utveckling ska bli verklighet.

När det ser ut om om politiken, som ofta styr vad som för enskilda människor är stora investeringar, är nyckfull, så försvårar det förankring av alla politiska försök att styra utvecklingen. Etanol och diesel är bara ett par exempel på när samhället styrt utvecklingen för att sedan lämna dom som följt statens "anvisningar" i sticket när det visade sig att det gjorts politiska misstag.

–

Whatever.

Det du skriver här är bara massor med propaganda.

Uran skulle utan problem kunna förse mänskligheten med energi under överskådlig framtid, kanske för evigt. Dessutom förstår den mer gott sinnade att man inte måste ha enbart kärnkraft, utan kan kombinera med t.ex. solenergi där det lämpar sig.

Avfallet är inte alls det värsta vi känner till. Faran med radioaktivitet är våldsamt överdriven. Det är som att utsättas för värme. Om du utsätta för extrema temperaturer dör du, men i små doser är det så gott som harmlöst.

Bygga en atombomb är inget man bara gör. Att göra en atombomb är extremt mycket svårare än att göra en reaktor. Länder har ju kämpat med det här i ett halvt århundrade utan framgång, fast de haft kapacitet till kärnkraft. Dessutom har jorden aldrig varit så fredlig som den varit sedan atombomben.

Allt annat än atombomber kan man bygga med hjälp av vindkraft. Stridsflygplan, pansarvagnar, automatvapen, missiler, napalm, kemiska vapen, gaskammare osv. 99.9% av alla som dött under avsiktlig inverkan av andra människor, dog av andra vapen än atombomber. Krig och döda minskar inte för att du slutar med kärnkraft. Atombomben har använts vid en enda tidpunkt, och då stoppade detta världshistoriens värsta krig.

Jo, men hur kommer vi dit?
Hur blir vi färre människor på jorden?
Hur mycket kan vi som idag använder större delen av energin tänka oss att försaka?
Hur lite kan de som idag i stort sett inte lämnat det svenska 1800-talet tänka sig att utvecklas?

Uran är en lika ändlig resurs som allt annat vi plockar ut ur vår planet, tex. olja.

Solenergi lämpar sig säkert bra på vissa platser, många tänker Afrika.
Om varje medelafrikan ska få tillgång till lika mycket energi som varje medelsvensson så krävs det cirka 130 m2 solceller per person. Ett problem även i Afrika är att solinstrålningen varierar kraftigt både geografiskt och under året.

Du är nog relativt ensam om att tro att faran med joniserad strålning är överdriven. Senare rön visar snarare att även små livslånga doser är farligare än man tidigare trott.

Atombombomberna över Hiroshima och Nagasaki var en del i att stoppa Andra världskriget och det lider japaner fortfarande av.