Jordytans temperatur har ökat. Det har fördelar och nackdelar. Hittills har nog fördelarna övervägt men visst kan en fortsatt ökning medföra problem. I så fall bör vi åtgärda det. Då spelar det ingen roll vad som orsakat ökningen. Det handlar inte om att fastställa skuld utan om att åtgärda ett problem.
Jorden kan bara utbyta energi med omgivningen genom strålning. För att minska temperaturen måste instrålningen minska och/eller utstrålningen öka.
Jordytan avger värmestrålning på två sätt. Antingen med frekvens som kan stråla ut direkt genom öppet fönster i atmosfärens absorptionsband eller genom att atmosfären absorberar strålningen och strålar ut den i sin tur. När atmosfären strålar sker det i alla riktningar vilket innebär att hälften går mot rymden och hälften tillbaka mot jordytan. Dessutom är atmosfären kallare än jordytan. För de frekvenser som atmosfären absorberar blir alltså kylningen av jordytan sämre (växthuseffekt).
När himlen är molnfri har vi ett stort öppet frekvensfönster kring synligt ljus. Om vi speglar ut infallande ljus utan någon frekvensändring (albedo) strålar det alltså bort direkt.
När det blir riktigt kallt blir halten vattenånga i luften så låg att det borde öppna frekvensfönster som annars täcks av vattenångans absorption. Om det är något som vi skulle kunna använda vet jag inte. Jag har inte sett något försök att hitta användbara metoder för det. Värme kan omvandlas till andra energiformer med carnotverkningsgraden (T1-T2)/T1. Vanligtvis försöker vi åstadkomma ett högt värde på T1 men vi kanske skulle fundera lite på att använda ett lågt värde på T2. Kanske använda utstrålning vid vattenfri luft???
Vattenånga är inte bara den helt dominerande växthusgasen den är också molnbildare. För länge sedan läste jag rapporter om ett försök där man jämförde regn i skogen och på slätten intill. Redan den lilla skillnad som skogens träd innebar påverkade molnen så att det regnade mer i skogen. När vi ändrar vår markanvändning och när vi konstbevattnar stora ytor påverkar vi molnbildningen. Moln kan spegla bort infallande strålning och ta upp instrålningen så att den värmer atmosfären i stället för markytan. Det är troligt att vår påverkan på molnbildningen har större betydelse för temperaturen än våra koldioxidutsläpp.
Ytvattenströmmar har betydelse för temperaturen. Vid el Nino ökar yttemperaturen vilket medför större utstrålning och därmed sänkt temperatur för Jorden i sin helhet. Bland maya-indianernas präster fanns nog en 99-procentig consensus att man kunde avvärja el Nino med människo-offer. Metoden var väl prövad och den hade fungerat varje gång. Vi kanske kan finna bättre sätt att påverka ytvattenströmmar.
Koldioxid har några absorptionsband som helt eller delvis ligger i det som i koldioxidfri luft är öppna frekvensfönster. Det är inte omöjligt att den ökande koldioxidhalten i någon mån påverkat den senaste tidens temperaturökning. Men det betyder inte att reglering av koldioxidhalt är en bra metod för temperaturreglering. Och glöm inte att om några år måste vi kunna föda elva miljarder människor.
Jorden kan bara utbyta energi med omgivningen genom strålning. För att minska temperaturen måste instrålningen minska och/eller utstrålningen öka.
Jordytan avger värmestrålning på två sätt. Antingen med frekvens som kan stråla ut direkt genom öppet fönster i atmosfärens absorptionsband eller genom att atmosfären absorberar strålningen och strålar ut den i sin tur. När atmosfären strålar sker det i alla riktningar vilket innebär att hälften går mot rymden och hälften tillbaka mot jordytan. Dessutom är atmosfären kallare än jordytan. För de frekvenser som atmosfären absorberar blir alltså kylningen av jordytan sämre (växthuseffekt).
När himlen är molnfri har vi ett stort öppet frekvensfönster kring synligt ljus. Om vi speglar ut infallande ljus utan någon frekvensändring (albedo) strålar det alltså bort direkt.
När det blir riktigt kallt blir halten vattenånga i luften så låg att det borde öppna frekvensfönster som annars täcks av vattenångans absorption. Om det är något som vi skulle kunna använda vet jag inte. Jag har inte sett något försök att hitta användbara metoder för det. Värme kan omvandlas till andra energiformer med carnotverkningsgraden (T1-T2)/T1. Vanligtvis försöker vi åstadkomma ett högt värde på T1 men vi kanske skulle fundera lite på att använda ett lågt värde på T2. Kanske använda utstrålning vid vattenfri luft???
Vattenånga är inte bara den helt dominerande växthusgasen den är också molnbildare. För länge sedan läste jag rapporter om ett försök där man jämförde regn i skogen och på slätten intill. Redan den lilla skillnad som skogens träd innebar påverkade molnen så att det regnade mer i skogen. När vi ändrar vår markanvändning och när vi konstbevattnar stora ytor påverkar vi molnbildningen. Moln kan spegla bort infallande strålning och ta upp instrålningen så att den värmer atmosfären i stället för markytan. Det är troligt att vår påverkan på molnbildningen har större betydelse för temperaturen än våra koldioxidutsläpp.
Ytvattenströmmar har betydelse för temperaturen. Vid el Nino ökar yttemperaturen vilket medför större utstrålning och därmed sänkt temperatur för Jorden i sin helhet. Bland maya-indianernas präster fanns nog en 99-procentig consensus att man kunde avvärja el Nino med människo-offer. Metoden var väl prövad och den hade fungerat varje gång. Vi kanske kan finna bättre sätt att påverka ytvattenströmmar.
Koldioxid har några absorptionsband som helt eller delvis ligger i det som i koldioxidfri luft är öppna frekvensfönster. Det är inte omöjligt att den ökande koldioxidhalten i någon mån påverkat den senaste tidens temperaturökning. Men det betyder inte att reglering av koldioxidhalt är en bra metod för temperaturreglering. Och glöm inte att om några år måste vi kunna föda elva miljarder människor.