M/S Estonias förlisning

Avo Piht var inte i tjänst. Han tillhörde den andra besättningen men var ombord för att avlägga prov för farledsbevis. Arvo Andersson var tjänstgörande befälhavare ombord.

Hittade denna artikel om en finlandsfärja som höll på att tappa sitt bogvisir.
https://www.sjofartstidningen.se/med-lost-bogvisir-pa-finlandsfarja/

och var har jag sagt något om bildäck och maskinutrymmen och hurvida de var vattentäta mot varandra?
Som sagt var är dina fakta, fakta är att Diana byggdes 78-79 samma framdrivining och skrov som sally förutom att det är 20 m kortare, sally byggdes 79-80 hon skulle som sagt från början vara i stort sett identisk men ritades senare om och byggdes på ovanligt kort tid, detta står att finna på ett otal sidor och dokument som ganska säkert är trovärdigare än vad en skit på ett forum ylar ur sig. En berättiga fråga som då uppstår är hur noga man var med att göra nya beräkningar vad gäller vikt etc, men det är ganska irrelevant egentligen eftersom det inte var själva grundproblemet.
Men grattis till dig som helt enligt politikernas plan blandar bort korten från de verkligt bisarra sakerna i Estonia härvan.
Det senaste alstret vad gäller fart visar var nivån ligger.

https://m.youtube.com/watch?feature=youtu.be&t=749&v=4oLYxqjokSs
Här är ett hål innifrån och ut.

Såg att autocorrect ändrat namnet.
Kaptenen i fråga hette Andresson och inget annat.

Av alla omkomna..Hur många offer har dom bärgat från vattnet egentligen?
Måste ju vara en ansenlig del som drunknat på utsidan fatyyget i samband med kantringen.
Alla 859 omkomna är väl knappast inne i vraket.

Nja men bogvisiret är ändock en del i en flerlagerkonstuktion. Ungefär som taket på ett hus där tegelpannan är lager 1 och takpappen lager 2. Takpappen skyddar mot regn så huset blir inte omedelbart vattenskadat om en tegelpanna går sönder men likförbannat fyller tegelpannan en funktion då den också skyddar mot nederbörd, utgör ett skydd mot nötning från snö på taket med mera. Om takpappen ruttnar bort så kan taket fortfarande stå emot nederbörd tack vare tegelpannan.

Verkar inte som att bogvisiret slet med sig bogrampen på så sätt att bogrampen helt lossnade på Estonia. Men bogvisiret har lossnat i sina infästningar och då stukat bogrampen något vilket gjorde att det blev en liten öppning runt bogrampen där vatten läckte in som jag tolkar det. På bilder från dykningarna ser man också att kolvarna på bogrampen är något böjda, skadan på kolvarna uppkom troligen pga att bogvisiret böjde till bogrampen något i sidled och/eller framåt.

Hur det sedan gick till när bogvisiret ramlade bort helt från fartyget vet jag ej. Visiret kanske blev hängande kvar i bogrampen när visirets infästningar ("gångjärn") bröts loss. Sedan när fartyget lutade väldigt mycket i samband med färd mot botten så ramlade visiret bort.

Visiret har nästan en skedform och det har en stor yta, många kvadratmeter plåt är det. Därför sjunker visiret inte rakt nedåt i samma riktning som färjan utan visiret "seglar iväg" en bit i sidled från färjan när det faller mot botten. (Färjan har också en viss flykraft och påverkas mer av vinddrift än visiret.) Därför hittas visiret på annan plats än färjan vid dykning efter olyckan.

Kläm fram de åtskilliga dokument du hänvisar till då. Viking Lines fartygs historia finns redovisade grundligt i boken "Vägen över havet" som utgavs i samband med rederiets 50 års jubileum.

Där står klart och tydligt att Diana 2 ursprungligen skulle byggts som Viking Sally. Men redare Myrsten ville ha henne i trafik till den analkande högsäsongen. Varvet meddelade att det inte var möjligt och erbjöd en nedbantad version som Myrsten accepterade.

De ursprungliga specifikationerna fanns således redan då för Viking Sally. Det är alltså precis tvärtemot vad du kroniskt vill hävda. Det enda du förmår göra är att sprida myter som finns i överflöd på nätet. Några verkliga dokument och källor kommer du aldrig att presentera.

Alltid lika underhållande när någon försöker utge sig för att vara insatt men kläs lätt av omgående vid försök att verka "vetande". Din otroligt relevanta jämförelse är i själva verket lika irrelevant som dig själv i diskussionen. Du läser ju inte ens inläggen du citerar korrekt.

Dock tillförde du en poäng i ett tidigare inlägg. Tätningar, packningar samt genomföringar äts upp av tiden. Fartyg som Estonia är fullspäckade med sådana.

Dock utgör naturligtvis inte det tillräckligt för att maskinutrymmena skulle flödats så katastrofalt.

Ditt babblande om Mariella som du inte ens har koll på är oförståeligt. För övrigt ett fartyg som faktiskt höll på att tappa bogvisiret 1985, samma år som hon färdigställdes.

Herald Of Free Enterprice slog omedelbart runt och blev liggande på en sandbank. Orsaken var förligt trim samt att bogdörrarna glömts att stängas. Du kan omöjligtvis jämföra det olycksförloppet med Estonias. Hade hon inte landat på sandbanken hade troligtvis ingen överlevt. Estonias sjunkförlopp var mycket mer utdraget vilket visas av att livbåtar hann sjösättas. Hon var försedd med livbåtar av gamla modellen som det tar ca. tjugo minuter att göra embarkeringsklara i hamn under ordnade förhållanden av en van besättning.

Det finns inga otaliga exempel på fartyg som kapsejsat p.g.a. släckvatten påbildäck. I de få fall så skett har det berott på att scuppersventilerna på bildäcket blivit kloggade och vattnet inte kunnat rinna ut.

Hade bogvisiret på Estonia slitit med sig rampen hade även den lossat helt. Elementärt med tanke på att visiret vägde uppemot 25 ton. Var rampen förseglad som den skulle mot skrovet kan visiret omöjligtvis greppat rampen om det lossnade.

Ursäkta om jag avbryter ett internt ordkrig här. Men Nej så är det inte alls. Majoriteten av de inblandade mekaniska komponenterna är gjorda av stål och därmed har de tillräckligt hög hållfasthet för att bära en extra vikt på 25 ton, åtminstone ett tag tills det att det blir materialutmattning vid upprepad böjning eller liknande. Man har alltid en säkerhetsfaktor när man konstruerar mekanik generellt.

Jämför med andra vardagskonstruktioner som överbelastas t.ex. en bil som lastas mer än den är avsedd för. Hjulaxlarna eller rambalkarna går inte omedelbart av bara för att man har 100 kg för mycket i bagageutrymmet eftersom man medvetet överdimensionerat bärande delar med en säkerhetsfaktor på minst 2.

Det här förstår jag inte hur det hänger ihop. Är ingen fartygsexpert iofs. I så fall var inte rampen riktigt stängd innan visiret lossnade, det är eventuelt möjligt.

Det vittnas ju om att rampen sitter kvar och är öppnad till viss del, men ändå såpass stängd att man inte kan ta sig in till bildäck den vägen.

Det intressanta är att om rampen är kvar och upprätt så kan vi avfärda haverikommissionens rapport. Det finns inte en chans att Estonia skulle gå under på 50 minuter om rampen är kvar. Eller för den delen om rampen var helt borta i min värld, men det är jag det.

Så hur man än vrider och vänder så blir det här påstådda hålet på skrovet intressant.