Citat:
Ursprungligen postat av
Frifrysaren
Va? Ett erotiskt rus till en man kan vara starkare än kärleken till sitt barn? Hos vem? Då är väl personen - kvinnan i detta fall - helt personlighetsstörd? Kan inte stämma annat än i ett fall på miljonen? Hur kan man skriva något sånt undrar jag? Obehagligt inlägg.
Jo, jag tror att det kan kännas så för stunden. JUST DÅ när älskaren precis har ringt och sagt att han inte vill mera, för att han inte orkar med att hennes barn alltid måste vara i vägen. Och speciellt om barnet den sista tiden mest krånglat, bråkat, tjatat, gnällt och trotsat. Medan hon hade sett fram emot helt annan kost i älskarens säng...
Om det inte var så, skulle inte så många mammor lämna sina barn och flytta till älskaren. (Som tur är är det inte så många som tar steget att döda barnen, men när en ensamstående mamma väl gör det så är detta ofta motivet.)
Men observera att jag skrev det som du citerar medan jag fortfarande trodde att Halmstadsmamman var en ung kvinna. I och med att hon är runt 40 och har fått sitt enda barn runt 36, så tror jag inte att det här är det primära motivet. Vid den åldern blir förälskelserna inte så starka längre, och man VET att det tar slut med karlarna förr eller senare ändå, medan barnet är den som man kommer att ha livets viktigaste relation med för alltid. Så nu tror jag mer på allvarlig psykisk sjukdom eller droger. Kanske en kombination (typ "haschpsykos").