Sverige anskaffar Archer

Var inte nya förslaget 3 st artilleri divisioner. Varför man nu ska kalla det för det?

Förslaget är 3 artilleribataljoner, som ska användas som brigadartilleri i 3 mekaniserade brigader. Av det som finns kvar organiseras två artillerikompanier som överförs till "det motoriserade stockholmsförbandet" (motsv. stadsskytte) och den förstärkta bataljonen på Gotland.

En division består av flera brigader, och en artilleridivision hade kanske bestått av ca 16 artbat + 25-30 stödbataljoner av olika former samt ledningsförband.

Okej. Nägon på fb nämnde att det skulle kallas divisioner.

Hm, nu när du säger det tror jag att i äldre svensk terminologi kallades artbat divisioner, men jag tar inte gift på det.

På den tiden vi hade divisioner så kallades de för fördelningar på militärsvenska. INtressant fråga vad vi skulle kalla dem idag. 3 mekbrigader skulle ju typ vara en fördelning.

Nej, man testade att modernisera 77A på dumper då man visste att dragbilarna började bli gamla och slitna.
Vad som sedan hände var att man tyckte iden var bra. Ett hjulfordon med god terrängkapacitet.
Då bestämde man sig för att utveckla FH77 systemet på den nya plattformen.
Samtidigt så skrotades armén och artilleriet ansågs i princip onödigt.
All utveckling fick bara ske i samarbete med andra länder. Sverige hittade Norge och hade Danmark på kroken ett tag.
För att spara pengar så beslutade man sig för att återanvända FH77B’s laddmekanism. Det innebar att Sverige helt stod utan artilleri under flera år eftersom resten av artilleriet hade sålts till skrot. Vidare passade antalet bra då både Sverige och Norge i princip hade lagt ned sina arméer.
Sverige skulle materiellt ha två brigader. Organisatoriskt så skulle set inte existera brigader.
Det som skett nu är att Sverige har en brigad och 2 st artilleribataljoner. Pjäserna till den 3:e bataljonen saknar bemanning.

Eldrören är nytillverkade då de har en annan kaliber, däremot kan inte fler eldrör tillverkas i Karlskoga eftersom eldrörsverkstaden är avvecklad.
Alla eldrör till luftvärn och artilleri måste importeras. Det gör tillverkning och utveckling av Archersystemet till en dyr affär.

Angående det sista stycket är det min uppfattning att eldrören helt enkelt förlängdes, men jag är heller inte säker på vad den uppfattningen grundar sig i. Det enda av relevans jag kan hitta är ett uttalande av Allan Widman i en följdmotion där han uppger att "eldrören som ska monteras på [Archer] är anskaffade sedan tidigare" (detta 2006).

Fö. tycks regeringen Perssons främsta anledning till projektet ha varit möjligheten att ha haubitsförband i internationella insatser, och allt vad gäller hävdande av territoriell integritet satt i baksätet.

Den främsta anledningen var att behålla viss kompetens. Dock villkorad med internationellt samarbete vilket är vansinne.
Sedan gick man igång på den låga bemanningen vilket var en faktor när värnplikten lades ned.
Inte omöjligt att eldrören redan fanns. Haubits 77C är en 77B med 52 kalibers eldrör, bla erbjuden och testad av Indien. Dock stoppad av politiska skäl.
Inte omöjligt att man förberett för en större internationell affär eller nya eldrör på 77B eller A oavsett.

Att Archer kunde flygtransporternas framhölls. Mer märkligt att man då lät luftvärnet existera, Norge var mer konsekventa och avvecklade luftvärnet som ett självständigt truppslag. Det borde rimligtvis vi med ha gjort om vi varit konsekventa.

Idag är Archer ett överspelat kapitel. Rimligen borde tyska Doner köpas in istället.

Sätt dessa på CV90 chassi eller dumper, lastbilschassi så har vi en mer prisvärd lösning än Archer.

Det är troligt att nån form av industriellt hänseende togs, men den är varken uttalad eller egentligen särskilt framträdande alls. En LCA-analys genomfördes där Pzh2000 ingick, och man insåg ganska snabbt att livstidskostnaden för det tyska alternativet var 5 gånger högre än det svenska alternativet, plus att dessa inte kan lufttransporteras (vilket var en god tanke då, och är så än idag). Jag tror inte att Doner fanns som färdig produkt vid beslutet, men den hade nog inte heller löst några problem. Du får ha i åtanke att när man diskuterar kostnaden för FM så måste redan betalade kostnader tas i åtanke, och vi hade fått skrota de pjäser som redan fanns i inventariet. Archer var faktiskt ett kostnadseffektivt förslag från början, och jag skulle tro att den fortfarande är det, trots alla sidospår.

"Den svenska modellen" när det kommer till nedrustningen var faktiskt inte alls särskilt dum, det är snarare hur den senare implementerades som är ett misslyckande. Man utgick efter ett antal typscenarior där FM skulle behövas, varav de första var för internationella insatser osv. Därefter försvar av det svenska territoriet, där man gav sig själva en viss ledtid utifrån ett antal parametrar, främst inriktade på utvecklingen i Europa och Ryssland särskilt. FM skulle finnas kvar, dels för insatser, delvis som en plattform som man sedan skulle kunna bygga på för att undvika kunskapstapp och värdeförstöring. Det är ganska enkelt att "klä på" sitt luftvärn än att skapa ett från grunden, om man redan har utbildade officerare och utbildningsplattform klara.

Problemet var att allt eftersom parametrarna uppfylldes saknades politiskt mod för att faktiskt klä på FM overallen igen, och det väldigt obeslutsamma sätt som man sedermera organiserade FM i gjorde att det inte alls blev särskilt lätt att återta förmåga. Införskaffningen av Archer var emellertid ett gott val i min bok.

Den svenska modellen innebar att allt av existensförsvar skrotades. Någon höjd för att bygga upp FM fanns inte när Archer beslutades. Efter år 2004 var det enbart internationell insats som var normerande och Gripenprojektet som industristöd. Något utrymme eller planläggning för tillväxt fanns inte.
Sverige har kastat bort många miljarder på att skrota moderna system och avveckla förband. Att sälja av eller förrådsställa 36 st artilleripjäser är en billig peng i jmf.
Att Sverige behöll stridsvagnar, artilleri, luftvärn, sjömålsrobot var egentligen misstag och inkonsekvens. Hälften av strv 122 var redan klara för försäljning till Norge. CV90 skulle även de reduceras kraftigt i antal som varande onödiga. RB15 var redan utdömd som en onödig förmåga för svenska flygvapnet och skulle avvecklas.
Att Sverige lyckats med att behålla vissa system beror på slump, inte på planering.

Dock har Sverige inte personal att bemanna alla fordon och vapensystem man sitter på.

En artikkel på en norsk side inneholder informasjon om ny satsning på det svenske forsvaret.

Sverige ruster kraftig opp: – Jorden skjelver under våre føtter.
https://www.abcnyheter.no/nyheter/verden/2019/09/15/195610423/sverige-ruster-kraftig-opp-jorden-skjelver-under-vare-fotter

I 2025 skal det samlede forsvarsbudsjettet ligge i størrelsesorden 84 milliarder. Det tilsvarer en formidabel økning på hele 65 prosent sammenlignet med 2019-budsjettet.

Dere kan lese selv, men når vi kommer til artilleriet står det følgende.
Ifølge Aftonbladet skal det nå kjøpes inn 48 nye artillerienheter av typen Archer, noe som innebærer en dobling av dagens artillerivåpen.

Regner med at dette er overskytende Archer etterat Norge trakk seg, men så kommer følgende:
I 2026 er det dessuten planlagt å investere i et helt nytt artillerisystem og luftvernsrobotsystem.

Hvis dette er riktig gjengitt - hva innebærer et helt nytt artillerisystem i 2026?
Skal Archer erstattes allerede i 2026, eller skal artelleriet styrkes med et nytt system?
Noen som vet?

Det vore inte första gången som journalister blandar ihop det: Det handlar nog bara om att Sverige tog över de 24 norska haubitsarna samt att Patriot ska vara komplett och operativt år 2025.

Edit: Fel av mig! Man har föreslagit ett ytterligare artillerisystem för år 2026. Archer ska då överföras till divisionsartilleri (tre bataljoner) sedan man nyanskaffat nytt artilleri för brigaderna. Bataljonerna ska ha 12 cm grk i form av Mjölner på strf 9040.