Citat:
Ursprungligen postat av
adina
Av något skäl förringar föräldrar som fått sina barn omhändertagna att de gjort enorma förändringar i sina liv och att det är därför de kan fungera som föräldrar igen, de kan påstå att inget har ändrats trots att de ändrat på hela sin livssituation. Tycker att det är lite märkligt att de inte förstår vilket arbete de gjort med sig själva
Det låter osannolikt och är ingenting jag har sett några tecken på i de fall jag har studerat. Men det finns mig veterligen inga studier på ämnet så jag kan inte uttala mig mer generellt.
Men det spelar egentligen ingen roll vilka framsteg föräldrarna gjort eftersom socialtjänsten inte vet om det. Det finns egentligen bara två sätt som omhändertagna barn kan komma hem till sina föräldrar igen. Det ena är att en domstol ger föräldrarna rätt via en hemtagningsbegäran och hela den proceduren. I de fallen kan det kanske handla om att föräldrar faktiskt bättrat sig. Men det är mindre vanligt. Den vanligare orsaken är sammanbrott som jag nämnde tidigare. Och där har socialtjänsten mycket liten koll på hur föräldrarna har utvecklats.
Citat:
Ursprungligen postat av
Kaffemedaffe
Anledningen till att dödligheten är hög är att missbruk är en väldigt vanlig anledning till att barn omhändertas.
Det påverkar förstås. Men bara på marginalen. Av den enkla anledningen att antalet döda föräldrar är så extremt stort. En
svensk studie har visat att 26% av de samhällsvårdade barnen har minst en förälder som är död när de fyller arton (bland artonåringar generellt är det 3%). Det handlar alltså om bortåt en fjärdedel av de omhändertagna barnen vars föräldrar dör. Det är långt ifrån en fjärdedel av barnen som omhändertas för att deras föräldrar missbrukar. Det är tvärtom en ganska ovanlig anledning till ett omhändertagande. Så det måste vara något annat dödar föräldrarna.
