Citat:
Skulle tro att alla människor utom de mest kapitalistiska bryr sig mycket mer om allt än bara pengar.
På sista raden handlar detta inte om pengar utan i stort sett bara om makt, med makten gör man ändå vad man vill med vilka lagar/rätt och fel som helst, pengar är bara ett smörjmedel för pöbeln i den världen.
Jag menar att hela det Svenska etablissemanget och radikalfeministiska PK-styret som dominerar utbildningsväsendet, rättssystemet, Socialen, Kommunerna, Polis /militär och Landstinget är inget annat än en produkt av att eliten under lång tid helt enkelt varit på rätt tid/tillfälle och med hjälp av media/makt/regelverk och känsloargument blandat med en ägd medialt monopol gjort allt detta möjligt på grund av att de tjänat på det och att de på något (Rätt sätt får majoriteten med sig).
De har otvivelaktligen lyckas, vi ser konsekvenserna av detta på ett accelererande plan dagligen nu.
Det är fascinerande att läsa trådar som "början på ett mediekrig om mångkulturen" här på FB, en tråd där det samlats otroligt många vettiga och intellektuella men vad vissa verkar sakna är den realistiska syn på vad som sker och det faktum att civilisationer har dukat under på grund av mindre svårlösliga problem än de Sverige står inför.
Det vi beskådar är inte någon resa mot något nytt och fantastiskt "regnbågssamhälle" eller mot en framtid där gemenskap och flit/slit kommer ge oss välfärden åter.
Det vi beskådar är vår civilisationskollaps och Sveriges undergång. (Med det menar jag inte att vi utplånas från kartan men allt vad vi en gång har tagit för givet kommer ändras och tas ifrån oss under de kommande decennierna). Ett folk kan inte driva ett flerfrontskrig internt samtidigt som de skall konkurrera internationellt för att överleva.
Jag redigerar och lägger till lite eftersom jag svarar på dina stycken så jag ser ovan att du inte fått med allt jag skrivit som svar vilket ger ett taffligt intryck från mig är jag medveten om, håll tillgodo.
På sista raden handlar detta inte om pengar utan i stort sett bara om makt, med makten gör man ändå vad man vill med vilka lagar/rätt och fel som helst, pengar är bara ett smörjmedel för pöbeln i den världen.
Jag menar att hela det Svenska etablissemanget och radikalfeministiska PK-styret som dominerar utbildningsväsendet, rättssystemet, Socialen, Kommunerna, Polis /militär och Landstinget är inget annat än en produkt av att eliten under lång tid helt enkelt varit på rätt tid/tillfälle och med hjälp av media/makt/regelverk och känsloargument blandat med en ägd medialt monopol gjort allt detta möjligt på grund av att de tjänat på det och att de på något (Rätt sätt får majoriteten med sig).
De har otvivelaktligen lyckas, vi ser konsekvenserna av detta på ett accelererande plan dagligen nu.
Det är fascinerande att läsa trådar som "början på ett mediekrig om mångkulturen" här på FB, en tråd där det samlats otroligt många vettiga och intellektuella men vad vissa verkar sakna är den realistiska syn på vad som sker och det faktum att civilisationer har dukat under på grund av mindre svårlösliga problem än de Sverige står inför.
Det vi beskådar är inte någon resa mot något nytt och fantastiskt "regnbågssamhälle" eller mot en framtid där gemenskap och flit/slit kommer ge oss välfärden åter.
Det vi beskådar är vår civilisationskollaps och Sveriges undergång. (Med det menar jag inte att vi utplånas från kartan men allt vad vi en gång har tagit för givet kommer ändras och tas ifrån oss under de kommande decennierna). Ett folk kan inte driva ett flerfrontskrig internt samtidigt som de skall konkurrera internationellt för att överleva.
Jag redigerar och lägger till lite eftersom jag svarar på dina stycken så jag ser ovan att du inte fått med allt jag skrivit som svar vilket ger ett taffligt intryck från mig är jag medveten om, håll tillgodo.
Ok, tänkte invänta att du fyllde på, men ger ett kort svar efter att ha reflekterat kring ämnet ett tag.
Jag finner det tämligen komplicerad att diskutera just detta, då grunden för diskussionen är spekulationer om vad mäktiga personer i hemliga möten bakom stängda rum sitter och diskuterar och plannerar för mänskligheten. Det kan lätt glida iväg till att ens fantasi fyller på vad som egentligen är "the plan", det tycks mig som om mycket få av oss någonsin ens har fått chansen att diskutera mot någon tillhörade den så kallade finansiella eliten, jag kan själv inte minnas att jag någonsin lärt känna en sådan nära inpå, jag hör de inte debattera emot motståndare, jag hör de inte tala ut om vad de starkt känner för (förutom kanske lite George Soros intervjuer, men han har ju blivit någonslags yttre ansikte för en skuggvärld som måste till större delen vara mycket mer diskret av uppenbara anledningar). Givet är ju att George Soros, olikt känslovänstern, inte känner ens lite grann för flyktingarna han propagerar ska komma in i Europa. Jag har annars svårt att diskutera konspirationsteorier om denna grupp, inte för att jag nekar att de existerar, utan för att jag vet så lite om vad som driver dem. Har svårt att tänka mig att en människa drivs enbart att tjäna mer pengar, men makt är ju något betydligt mer potent, men vad vill denna grupp göra med sin makt? Sälja skitprodukter och skitkultur till en allt mer rotlösa konsumentslavar?
Jag liknar det med att diskutera om Guds natur, jag kanske tror på någonslags "primer mover", men jag tror inte på någon religions tolkning av vad denna "Gud" består av eller vad han/hon/den/de/vi vill med existensen...
Men då jag har lärt känna Vänsterns vibranta dröm från mycket nära håll, har alltid haft tämligen intelligenta vänstermänniskor att debattera emot. Det handlar i högsta grad om en "tro", och de har mycket starka känslor förknippade med den inblillade progressiva pilen för hela mänskligheten som de slåss för. Det ger deras liv mening, och det är svårt att få en människa att sluta tro på vad som ger livet mening. Utöver det, måste de abdikera från allt de gjort, hela deras livs kamp var för intet. Tänk dig att få en medeltida präst som bränt häxor och kättare på bål att förstå att de inte brände djävulsdyrkare, utan oskyldiga sanningssägare (i Vänsterns fall bränner de meningsmotståndare på bål genom social shaming istället).
Just för att Vänstern tror så starkt på något så drar de med sig troende, inom människan tycks det finnas en närmast biologisk behov att "tro" på en bättre Värld (metafysiska himmelriken eller omöjliga Världsliga utopier); i alla stammar så har det varit shamanen som sett till att ge näring åt människans behov att drömma, men i takt med att vi förlorat shamanen så har vänstern, som förstår sig på människors emotionella behov mycket bättre än högern, tagit shamanens plats som samhällets "drömmare" och "historieberättare".
Historieberättaren har förmågan att dessutom skapa människors moraliska kompass; vad som är godhet och vad som är ondska, vad som är rätt och vad som är fel. Det lärs ut helt i den emotionella dimensionen, det är inte aritmetik vi talar om här. Inom islam så är människor helt emotionellt övertygade om att de är goda när de spränger sig bland massor småbarn, klipper klitoris på småflickor eller gifter sig med 9-åringar. Finns inget som universellt kan sägas vara rätt eller fel, finns bara den en evig kamp om att få tolkningsföreträde om det metafysiska; detta genom att få till sig"troende", hur? Genom att ta tag i deras hjärtan. Inom islam är det imamen och koranens berättelser som gör det sedan barnsben, i Västvärlden är det vänstermedia, Hollywood, popkultur, statens folkuppfostran (skolan, etc).
Exempel på hur det gått till är genom Vänsterns fattigdomsromantism och att ta ställning för de "förtryckta", funkar ju utmärkt som historieberättande, speciellt eftersom kristendomen i sig la grunden för just en kärlek till allt som är svagt och lidande. Det är vad som tar tag i människors känslor. Se då hur mycket bättre Vänstern har varit att berätta om nazismens brott och förknippa all vit etnocentrism med fascismen/nazismen, medan högern har varit urusel att berätta historien om kommunismens brott och gör lidandet till en abstraktion (100 miljoner eller 200 miljoner offer sägs det ofta från högern, men aldrig har det gjorts en storslagen film om dessa 100 miljoner, och utan att lidandet klistras fast i folks undermedvetna genom bilder så är det bara en abstraktion utan känslor bakom dem).
Resultat: det kan vara coolt att ha varit kommunist i yngre dagar, eller fortfarande vara kommunist som gammal, men har du ens suttit i samma rum som en fascist så får du "guilt by association", din persona är evigt förknippad med Auschwitz...
Vänstern fick sedan en existensiell kris när de fick slut på fattiga i Väst, därmed så började de istället driva på för "internationell solidaritet" och berätta historien om postkolonialism och evig vit skuld, lögnen att resten av Världen är fattigt pga västerländsk förtryck (vem bryr sig om att det är en lögn, när det angripper människors hjärtan?). Lägg märke att högern helt gav upp att ens debattera frågan mot Vänstern, det antas från högern att vita verkligen har någonslags skuld, att vi inte har en etnisk identitet (inte ens SD tror ju på att svenskhet har någonslags etnisk attriut), att Västvärldens inflyttande på Världen mestadels varit negativ, etc.
Det visar hur enorm högerns förlust mot Vänstern varit, man har hela tiden antagit Vänsterns narrativ, bara i slowmotion, ca 1 generation försent. Vänstern anses vara den som tar oss till framtiden, medan högern är tråkiga nejsägare. Iden om "progress" och dess riktning kommer från Vänstern, högern kan bara förhandla om att tåget inte ska köra så snabbt åt Vänsterns riktning. Ta in 80k invandrare istället för 150k per år, eller i SDs fall ("extremhöger", haha) kanske 30k per år, samtidigt som muslimerna ändå kör över oss i barnafödande.
Så, jag vill förhålla mig till vad jag känner att jag kan uttala mig om (vänsterns emotionella kompetens), och jag tror ju på något kaotiskt och inte så enkelriktad inom människan, där allt alltså inte styrs av någon materiell dialektik där man kan logiskt komma underfund rika intressegrupper som driver på all utveckling (även ifall de säkerligen finns bakom kulisserna). Kontrakulturen 68 hade ju främst grästrotsrörelser och jag har svårt att tänka mig att någon puppetmaster existerar som kan ha planerat något som bubblade fram på så kaotiskt sätt.
Vi har förövrigt dragits med oförutsägbara emotionellt drivna kontrakulturer sedan tidernas begynnelse, börja då för 2000 år sedan då vi blev kristna (och hur romarriket därmed kan ha fallit). Det fanns ingen plan från maktens män i Rom att galna gubbar skulle gå runt i Roms slumkvarter och predika om mannen som dog på korset, det bara hände. Det fanns en stor efterfrågan om att få drömma om en bättre Värld bland de miljontals slavar i Roms slumkvarter som slet arslet av sig för att bygga Rom, därmed fanns det predikare som kom att utfylla utbud. Detta trots att senatorer och kejsare hotade med att slänga kristna predikare i Colosseum för att bli uppättna av lejon...
I vilket fall, detta är något jag kan skriva om hur länge som helst (och jag skriver för närvarande en roman som till stora delar handlar om just det), känns som om vi har rört oss bort från trådens ämne. PMa mig annars ifall du vill ha en längre diskussion, vi har ju historiskt hållit med varandra om det mesta, och det blir alltid extra intressant att komma till roten kring meningsskiljaktigheter mellan två debattörer som oftast står på samma sida.
__________________
Senast redigerad av Naknekejsaren 2019-05-12 kl. 01:37.
Senast redigerad av Naknekejsaren 2019-05-12 kl. 01:37.
