"Sverige går mot en systemkollaps" - vilka är bevisen?

"Cuckservativ”
Om svaret var oväntat så har jag uttryckt mig otydligt tidigare. Dock menar jag att väljarna (inklusive undertecknad) har lurats av medierna och statsapparaten. Många är som jag fullt upptagna med jobb, familj och mängder med olika projekt. Vi hinner inte lusläsa och granska allting. Men någonstans går en gräns när man inte längre kan skylla på att man är lurad. Och med senaste valet är den gränsen med råge passerad. Nu ligger ansvaret hos varje enskild medborgare.

Med det sagt så tror jag inte att huset är helt genomruttet. Huset är mycket hårt angripet men jag tror att det är en relativt liten maktelit som orsakar den största skadan. Med dugliga ledare och en massiv repatriering borde det gå att rädda. Och de skyldiga behöver givetvis ställas till svars och dömas till hårda straff.

Det är behagligt att vara marginellt produktiv och foglig i narrativet. Det blir enklare så, "livspusslet" är redan tillräckligt betungande för de regimlojala drönarna.

Som sagt, det är upp till varje enskild medborgare nu. Jag driver många små projekt i min närhet. Vad gör du?

När jag inte är dryg på nätet så är jag upptagen med mitt jobb och mina teknik-sidoprojekt. Jag undviker "livspusslet" och potemkinfabrikörernas små livsmödor och umbäranden så gott det går.

Du är alltså självcentrerad och undviker ansvar för vårt gemensamma samhälle som alla andra. Där har du förklaringen till den ”systemkollaps” som hela denna tråd handlar om. Du (och jag) är en del av den helhet som skapar ”systemkollapsen”.

... och hur ska de av dig förslagna ändringarna leda till något av detta? Du kan inte reparera ett genomruttet politiskt system. Du river det och bygger ett nytt minus människorna som ingick i det förra systemet. Det är därför jag skrev att det du föreslog inte är mer än ett tunt lager fernissa på ett genomruttet hus. Dina förslag betyder inte ett enda jävla skit i ett systemperspektiv och att du helt seriöst föreslår detta som lösning visar bara hur litet du förstått om den svenska dysfunktionen.

Vet du om att när Hitler kom till makten -33 så åkte journalister, kommunister, liberaler, judar, zigenare, präster, bögar med flera allesammans in i koncentrationsläger? Det du ser i Sverige idag är samma skit som hände i Tyskland under Weimartiden. Den tidens liberaler var mer konservativa än dagens cuckservativa och de åkte ändå in i läger. Jag hade skitit i att stoppa dem i läger, jag hade lynchat dem rakt av.

Det stämmer, men felaktiga prioriteringar leder till kognitiv dissonans när verkligheten kommer ikapp. Anställda inom stat och landsting är inte på något sätt immuna mot mångkulturens skadeverkningar. Däremot är det möjligt att det tar längre tid för dem att vakna, där de sitter i sin skyddade verkstad och dricker kaffe. Jag tycker faktiskt att det känns omöjligt just nu att avgöra om vi får se ett paradigmskifte eller om det är full gas rätt in i bergväggen som gäller.

Faktiskt klokt.

Men det vete fan om den enskilda individen kan göra något alls, egentligen, mer än att omvärdera sin syn på olika "fakta". Det går alltid att hoppas på att något ska börja växa och ta fart med tiden, men hur ska detta gå till, om man tänker efter? Det går inte att rösta fram förändring, och inbördeskriget lär heller aldrig komma (som en renande eld). Det enda jag kan tänka mig är att eliten ändrar ståndpunkt, politiker och media, men då måste det först bli opportunt att göra det, vilket i nuläget så klart är uteslutet.

Är det kört? Kanske.

Apropå inbördeskriget och/eller kollapsen, förresten:

Jag har inte lyckats klura ur hur man har tänkt sig att det ska gå att bygga ett fungerande samhälle på ruinerna av det gamla om stora delar av den kompetens som finns nu är borta. Säga vad man vill om politisk eskatologi: jag kan lockas av tanken på pånyttfödelse, men jag ser liksom inget konstruktivt i de alternativ som finns på kartan i dag. En liten skara ideologiskt övertygade med våldskapital men inte så mycket mer att komma med. Defaitism? Må så vara.

Nej, där har du fel, för jag spelar inte med i charaderna, röken och speglarna i "livspusslet". Du och alla andra som implicit har nytta av massinvandringen och konsumismen kan dra åt helvete. Så lycka till med att försöka rätta till ett genomkorrupt system där du själv är en som drar nytta av progressionen mot den oundvikliga dystopin. Varför inte bara ta det blåa pillret och foga in dig. Det är enklare så och det finns ändå inget du kan göra.

Så njut, ja, njut så länge det varar.

Frågan är hur vi vill ha vår dystopi serverad. För det går inte att stoppa marschen mot det termodynamiskt döda tillståndet som väntar när mänskligheten uttömt alla jordens naturresurser. Inga utopier och andra villfarelser med solpaneler, vindsnurror och elbilar kommer göra någon som helst skillnad.

Min ståndpunkt är enkel. Infrastruktur som långsamt eroderar vållar ingen misär. Till skillnad från konsumismen från överbefolkning och massinvandring och det ackompanjerande hyckleriet från myndighetsvänstern och etablissemanget.

Ja, hur vill du ha din dystopi serverad?

Fan, vi har nästan exakt samma syn på saken. Trots att den här fasen som leder fram till katastrofen inte pågått speciellt länge är det alldeles, alldeles för många som verkligen tjänar på att de allra flesta av oss hjälps åt att skyffla in mer kol för glatta livet. Det saknas rationella visioner för att komma åt roten till det onda. Lägre välfärdsnivå, färre människor och liten eller ingen konsumtion är enda chansen, som jag ser det, och vem fa-an är beredd att göra de uppoffringar som allvaret kräver? Ingen vill börja med någonting alls. Att det är så beror säkert på det allmänna bruset. Vad ska man tro på? Det går inte att skaffa sig någon överblick.

Ska jag försöka vara realistisk här tror jag snarast på en total nedmontering av staten och ett samhälle byggt på hänsynslös konkurrens, vilket säkert också sabbar miljön men åtminstone leder till snabb utslagning.

Detta är den mest logiska konsekvens jag kan tänka mig just nu. Fas två. Tillräckligt dystopiskt? Inte?