Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Jag har påpekat det tidigare att invandringen lever sitt eget liv och att politikerna inget kan göra för att dämpa volymerna. Ju förr denna insikt sprider sig desto fortare kan vi förändra systemen och lagarna.

Vi har all den forskning och statistik som behövs om invandringens konsekvenser. Såväl ekonomiskt som socialt. Att komma med ännu fler exempel och synvinklar gör varken till eller från. Vi kan med kuslig precision peka ut utvecklingen steg för steg de närmsta åren. Jag menar att vi svenskar och västligt sinnade invandrare inte behöver vara en del i denna utveckling. En radikal förändring av välfärden är god början.

Klart de kan, men de vill inte. Tvärtom så är varje beslut de fattar förvärrande av situationen; t ex den sjuka, och sjukt benämnda, gymnasielagen, och bifallet för Global Compact for Migration. MÖK, DÖ, JÖK... Precis varje beslut, eller frånvaron av beslut (t ex beträffande antiterrorlagstiftning), är till det sämre.

Danmark är bättre än Sverige, men har feta problem. Ungern och övriga Visegradländer är mycket bättre, för de ställer de stora frågorna och förhåller sig ansvarsfullt rörande sin framtid.

Hur karljäveln kunde stå i Agenda i direktsändning för en vecka sedan inför Svt:s ankare Anna Hedenmo och helt suverän - alltså inga relevanta motfrågor alls från public services elitanställda - förklara inkluderande hela svenska folket, att ökad anhöriginvandring ställde alla upp på.
T o m med det dumma smilet som knorr på konstaterandet.
Alltså utan endaste mildaste kritiska motfråga från Hedenmo, den aktade på Svt och i medlöpande media.
Gick gränsen där? Med beaktande och i åtanke av Svt:s chockstöt i partiledardebatten i direktsändning före valet, då SD stigmatiserades inför alla miljoner tittare eftersom partiets ledare sagt att alltför många invandrare hellre ansluter sig till förortens etniska grupp och dess normer och värderingar än går upp i det svenska samhällets självklara förväntningar.

Nu vet jag inte hur det gick för kärringen på Svt som beslöt om uttalandet i direktsändningen i det mest heta programmet av alla i totalmedia tätt inpå valet, men Hedenmo kommer absolut inte att drabbas alls av sin monumentala inkompetens i intervjun med statsminister Löfven annat än kritik på sociala media som det här, men vad f-n skiter hon i det.

Visst, lite kan man göra. Men med tanke på att invandrarna är flera miljoner, svenskar 7 miljoner, så behöver de bara reproducera sig som vanligt och hämta partners från ursprungsländerna för att bli ännu fler miljoner. Anhöriginvandringen är den största delen av invandringen. Detta oavsett vilka beslut vi än tar.

För att vi inte ska tappa greppet om landet behövs systemen göras om. Framför allt välfärden. Värdet av att faktiskt bidra måste betyda mer.

NB: min fetning ovan.

Tja, fast då har man nu inte tagit de rätta besluten helt enkelt. Den som direkt angriper migrationspolitiken. Välfärden och synen på den produktive i all ära, men dessa är ändå indirekta faktorer beträffande migrationen, jfrt med migrationspolitiken. Den avgörande frågan som borde ställas, är om svenskarna är beredda att se sig själva som minoritetsfolk i eget land eller ej, med allt vad det innebär. Vad är svenskarna beredda att offra i utbyte mot vad?

Ja, visst skulle de kunna, om de visste hur. Lösningarna ligger ju helt i incitamentsskålen, alltså den frikostiga försörjningen som alla som infinner sig är garanterade. Ta bort den helt så vänder strömmen. Då får vi visserligen istället ett tillstånd som närmast vore nåt slags inrikes ofred. Gör man det däremot inte så får man ändå inre ofred, men senare och mycket värre.

Ofreden måste komma, innan någon vågar se klart.

Om de nu är handlingsförlamade, vilket snart alla kan se, varför då inte bara erkänna att det har gått för långt, vi har inte kontroll längre. Sen fort som fan scanna av världen efter lösningar som fungerar, skicka ut alla delegationer som krävs, ta hem ideer, processa, justera och köra på med en svensk variant.

Nej de är för stolta och har målat in sig i hörnet som en humanitär stormakt, livrädda för att visa omvärlden att vi misslyckats, hellre går de under.

Men om de ser sig om, pekar alla mot sverige som ett varnande exempel, inte ens det goda ryktet behöver längre försvaras, det exiterar inte, finns nu inget att förlora mer än den högst tillfälliga platsen vid köttgrytan, men det verkar räcka.

Jan Jörnmark sa i en intervju att den stora invandringen var möjlig eftersom vi hade miljonprogrammet med bostäder och ett generöst välfärdssystem. Politiker har aldrig behövt tänka efter eller skapa något. Bara prata om goda värdegrunder. Det hela har fungerat bra trots stora volymer. Thomas Gür skriver idag i GP:

https://www.gp.se/ledare/om-r%C3%A4t...ion-1.14196753

Såsom du undrar är frågan om svenskarna är beredda att se sig som ett minoritetsfolk. Knappast! Bara det att man trott sig att inte behöva ställa sig den frågan. Nu börjar det emellertid bli skarpt läge. Givet den situationen att svenskar bara är 7 miljoner mot det totala 10 miljoner, snart 11, så kan man undra vilka beslut som ska tas. Och mot vad? Mer invandring? De behöver ju som sagt bara reproducera sig och gifta sig med dem från ursprungsländerna så stiger volymerna ändå.

Vi har tidigare i tråden talat om bosättare istället för invandrare. Just begreppet bosättare är viktigt för att kunna tackla problemet. Utländska betraktare ser vår situation som att vi är under ockupation. Saken ska tas för vad den är. Vi har i världen kanske 6 miljarder med långt sämre vardag, men vad är det som skiljer dem från de som väljer att komma hit? Svaret på det är också svaret på varför det är så få invandrare inom militären och polisen. Men framför allt varför så många som väljer att leva på bidrag och inte lära sig språket. Då våra politiker inte har hamnat i den insikten lär vi heller inte få beslut som gynnar oss.

Det här är varken första eller sista gången under världshistorien som ett lands härskande elit bjuder in främmande folk eller trupper för att kunna stärka och behålla den egna makten.

Men kolonier brukar inte leva på att majoritetsbefolkningen ska betala tribut till dem. Jag kan inte komma på någon gång under världshistorien när detta har hänt.

Är inte detta vad som regelmässigt sker, att kolonisatörerna exploaterar folket de invaderar och tar besittningen över? Förvisso i det tragiska fallet Sverige med oumbärligt organisatoriskt stöd från våra folkvalda förrädare att administrera folkmordet på. Vi som exploateras ska vara nöjda med detta, och minnas våra egna, påstådda, förhistoriska, koloniala försyndelser vars skuld vi anses ha ärvt och evigt skola avbetala.

Antropologen Joseph Tainter skriver såhär om kollapser av komplexa civilisationer utifrån sin empiriska forskning;

1. human societies are problem-solving organizations;

2. sociopolitical systems require energy for their maintenance;

3. increased complexity carries with it increased costs per capita; and

4. investment in sociopolitical complexity as a problem-solving response reaches a point of declining marginal returns.

Vilket är exakt vad som sker i Sverige. Där vi har krav på befolkningsökning för att upprätthålla socioekonomiska åtaganden, vilket man löser med ökad invandring, vilket ger ökad komplexitet iom mångkulturen, vilket ger ett ineffektivt samhälle där resurser går till entiteter såsom rättsväsende och en skola som bedriver integrationsarbete istället för kunskapsförmedling, vilket ger ökad avtagande marginalnytta och det blir pannkaka av alltihop.

Det är ungefär på 3-4 vi befinner i oss nu.

https://en.wikipedia.org/wiki/Societal_collapse

Svenskarna måste börja utpressa politikerna nu och tvinga dem att stänga gränsen och göra halt.

Vad skulle hända om någon ordnade med en namninsamling där svenska arbetare och akademiker helt enkelt skriver under att de tänker lämna landet om vansinnet fortsätter. Politikerna måste börja lyssna på de som bär detta jävla samhälle på sina axlar.