Citat:
Lyckades flumma iväg respons på även det här i mitt tidigare inlägg. Trodde faktiskt att jag svarade på detta inlägget av dig... se inlägget i andra tråden som respons på båda inläggen.
Får säga att jag uppskattar att du avvaktade ditt svar. så jag inte fortsatte i provocerat tillstånd. Jag är en mycket reaktiv personlighet, därav blir diskussioner ibland därefter. Jag tänder till på två röda sekunder, blåser av motståndaren med några väl valda ord (som ofta blåser av tillbaka) och fem minuter efter är allting frid och fröjd igen.
Så fungerar jag i verkliga livet, och eftersom människor känner av detta, och vet att samtidigt som jag kan bli riktigt förbannad fort har tredubbel portion av värme, glädje, kärlek och omtanke i grund och botten, så blir det just bara det, en snabb munhuggning som sedan är bortblåst. Effektiv egenskap i ett klassrum måste jag säga. Funkar klockrent för att få elever att följa en och lyssna.
Dock inte lika lyckat på ett anonymt forum.
Stor skillnad oss emellan. Jag har aldrig varit på ett annat forum än detta. Hade inte ens insyn i att forum likt detta fanns, jag blev så chockad första gången jag var här och läste. I somras alltså. 33 år utan forum likt detta, kanske skulle fått fortsätta så?
Jag reagerar starkt här på en del uttalanden för att jag aldrig sett detta innan. Jag har i min vardag inte ens diskuterat feminism, kvinnors fel och icke fel, mäns fel och icke fel, utan man ser till individen, vad denne gör. Finns bra män och bra kvinnor och vice versa.
Visst har släktingar och vänner och jag själv slängt ut syrliga skämt och raljerat över motsatt kön ibland, men då med hjärtlig ton. Vi vet ju alla att vi tycker om varandra.
Denna polarisering mellan könen det pratas om här är helt främmad för mig. Men jag får väl anta att de som uttrycker extrema åsikter kring detta har drababts rejält negativt av feminismen eller "polariseringen", eller för all del de feminister som uttrycker att "patriarkatet" skulle stå i skuld till alltings varande. Jag har aldrig märkt av ett patriarkat och enligt mig existerar inget sådant i Sverige. Dock ser jag inte heller denna väldiga övervikt åt att kvinnor bestämmer allting. Jag upplever att det är en ganska jämn fördelning faktiskt.
Jag skulle så gärna vilja vara en fluga på väggen i olika debattörers liv för att se vad för slags tillvaro de har. Om de upplever denna extrema kvinnomakt de ger uttryck för. Jag ser den inte runtomkring mig själv...förutom möjligtvis att kvinnorna bestämmer i hushållet, gällande inredning, festligheter, barnens kläder o.s.v.
Men jag har mest traditionella familjer i min omgivning också, alltså familjer där kvinnor är kvinnor och män är män. Där pojkar inte pushas att använda rosa mössor och vice versa. Ja du hajar poängen tror jag...
Jag ska läsa det inlägget du pratar om igen. Jag minns att jag läste det och skulle kommentera det, men glömde av mig.
Så fungerar jag i verkliga livet, och eftersom människor känner av detta, och vet att samtidigt som jag kan bli riktigt förbannad fort har tredubbel portion av värme, glädje, kärlek och omtanke i grund och botten, så blir det just bara det, en snabb munhuggning som sedan är bortblåst. Effektiv egenskap i ett klassrum måste jag säga. Funkar klockrent för att få elever att följa en och lyssna.
Dock inte lika lyckat på ett anonymt forum.
Stor skillnad oss emellan. Jag har aldrig varit på ett annat forum än detta. Hade inte ens insyn i att forum likt detta fanns, jag blev så chockad första gången jag var här och läste. I somras alltså. 33 år utan forum likt detta, kanske skulle fått fortsätta så?
Jag reagerar starkt här på en del uttalanden för att jag aldrig sett detta innan. Jag har i min vardag inte ens diskuterat feminism, kvinnors fel och icke fel, mäns fel och icke fel, utan man ser till individen, vad denne gör. Finns bra män och bra kvinnor och vice versa.
Visst har släktingar och vänner och jag själv slängt ut syrliga skämt och raljerat över motsatt kön ibland, men då med hjärtlig ton. Vi vet ju alla att vi tycker om varandra.
Denna polarisering mellan könen det pratas om här är helt främmad för mig. Men jag får väl anta att de som uttrycker extrema åsikter kring detta har drababts rejält negativt av feminismen eller "polariseringen", eller för all del de feminister som uttrycker att "patriarkatet" skulle stå i skuld till alltings varande. Jag har aldrig märkt av ett patriarkat och enligt mig existerar inget sådant i Sverige. Dock ser jag inte heller denna väldiga övervikt åt att kvinnor bestämmer allting. Jag upplever att det är en ganska jämn fördelning faktiskt.
Jag skulle så gärna vilja vara en fluga på väggen i olika debattörers liv för att se vad för slags tillvaro de har. Om de upplever denna extrema kvinnomakt de ger uttryck för. Jag ser den inte runtomkring mig själv...förutom möjligtvis att kvinnorna bestämmer i hushållet, gällande inredning, festligheter, barnens kläder o.s.v.
Men jag har mest traditionella familjer i min omgivning också, alltså familjer där kvinnor är kvinnor och män är män. Där pojkar inte pushas att använda rosa mössor och vice versa. Ja du hajar poängen tror jag...
Jag ska läsa det inlägget du pratar om igen. Jag minns att jag läste det och skulle kommentera det, men glömde av mig.