Citat:
Ursprungligen postat av
Kopparmynt
Nejdå, och jag har inte problematiserat den saken i någon klinisk mening. Det som jag adresserar är skillnaden på att vara en inspiratör och en reaktör(? - vet inte om det är ett faktiskt ord men jag menar en reagerande position). Det förstnämnda är du nämligen väldigt bra på...
Jag tror att du underskattar den genomsnittliga intelligensen i dessa forum, det är någonting som Flashack faktiskt sticker ut med - observera dock att intelligens inte utesluter omogenet, jävelskap, osundhet och så vidare.
Ett aktuellt exempel är i granntråden och där du garanterat har trillat i Flickfotografs väluttänkta "shittest". Sådant kan vederbörande få till med bravur... lika välutänkt som sadistiskt.
Vederbörande är även en av många som inspireras/inspirerades av dig och därmed kommer jag till hur du inspirerar folk här: till att röra sig längre bort från sadism. Det går att se spåren av det här fortfarande, en del har övergett sådant i märkbara proportioner sedan du blev aktiv här.
Sedan så är jag en forumsräv. Jag var 19 år när jag började debattera nätburet och är idag 37, det har även varit med hobbyns passion och i flera perioder min enda. Det är lite lättare att hålla sig kalla då... även om jag också kan trilla dit och över all skräp man springer på.
Det hör i princip till att gå banan när man öppna på dessa lock... det har hänt varje gång jag bytt forumsmiljö (exempelvis hoppat från Helgon till Familjeliv). Det kommer som en chock och att se fan överallt är bara ett sätt av många att hantera det på - varav alla tar någonting ifrån en.
Man får i vanlig ordning dö och återuppstå... en liten eller stor smula.
Ber om ursäkt att jag raljerade kring det här tidigare. Det är min sadistiska sida. Och det bara visar hur inspiratörer som du alltid behövs och hur nära det kan vara för avundsjukan att ta över ("Ja men titta, jag är ju trots allt bättre! Låt mig lägga en illaluktande bajs här för att bevisa det - haHA!").
Det här är ingen efterkonstruktion utan eftertanke.
I övrigt så vill jag lägga till en tanke som jag tog för given tidigare - att pojkar även kan vara förvuxna. Prova att läsa om mitt tidigare inlägg som berör etablissemangets propaganda och med det i åtanken.
Spåren är tyngre än man vill/kan/förmås tro och det kanske är svårare att känna av från andra sidan, men i praktiken är det snarlikt forna tider då kvinnor led av dåvarande etablissemang. Att det inte är lika genomsyrande betyder inte att det ej fräter på folk. Fräter gör det och precis som då blir ingenting bättre av det... för syror nöter enbart ner.
Citat:
Nejdå, och jag har inte problematiserat den saken i någon klinisk mening. Det som jag adresserar är skillnaden på att vara en inspiratör och en reaktör(? - vet inte om det är ett faktiskt ord men jag menar en reagerande position). Det förstnämnda är du nämligen väldigt bra på...
Får säga att jag uppskattar att du avvaktade ditt svar. så jag inte fortsatte i provocerat tillstånd. Jag är en mycket reaktiv personlighet, därav blir diskussioner ibland därefter. Jag tänder till på två röda sekunder, blåser av motståndaren med några väl valda ord (som ofta blåser av tillbaka) och fem minuter efter är allting frid och fröjd igen.
Så fungerar jag i verkliga livet, och eftersom människor känner av detta, och vet att samtidigt som jag kan bli riktigt förbannad fort har tredubbel portion av värme, glädje, kärlek och omtanke i grund och botten, så blir det just bara det, en snabb munhuggning som sedan är bortblåst. Effektiv egenskap i ett klassrum måste jag säga. Funkar klockrent för att få elever att följa en och lyssna.
Dock inte lika lyckat på ett anonymt forum.
Citat:
Sedan så är jag en forumsräv. Jag var 19 år när jag började debattera nätburet och är idag 37, det har även varit med hobbyns passion och i flera perioder min enda. Det är lite lättare att hålla sig kalla då... även om jag också kan trilla dit och över all skräp man springer på.
Det hör i princip till att gå banan när man öppna på dessa lock... det har hänt varje gång jag bytt forumsmiljö (exempelvis hoppat från Helgon till Familjeliv). Det kommer som en chock och att se fan överallt är bara ett sätt av många att hantera det på - varav alla tar någonting ifrån en.
Man får i vanlig ordning dö och återuppstå... en liten eller stor smula.
Stor skillnad oss emellan. Jag har aldrig varit på ett annat forum än detta. Hade inte ens insyn i att forum likt detta fanns, jag blev så chockad första gången jag var här och läste. I somras alltså. 33 år utan forum likt detta, kanske skulle fått fortsätta så?
Jag reagerar starkt här på en del uttalanden för att jag aldrig sett detta innan. Jag har i min vardag inte ens diskuterat feminism, kvinnors fel och icke fel, mäns fel och icke fel, utan man ser till individen, vad denne gör. Finns bra män och bra kvinnor och vice versa.
Visst har släktingar och vänner och jag själv slängt ut syrliga skämt och raljerat över motsatt kön ibland, men då med hjärtlig ton. Vi vet ju alla att vi tycker om varandra.
Denna polarisering mellan könen det pratas om här är helt främmad för mig. Men jag får väl anta att de som uttrycker extrema åsikter kring detta har drababts rejält negativt av feminismen eller "polariseringen", eller för all del de feminister som uttrycker att "patriarkatet" skulle stå i skuld till alltings varande. Jag har aldrig märkt av ett patriarkat och enligt mig existerar inget sådant i Sverige. Dock ser jag inte heller denna väldiga övervikt åt att kvinnor bestämmer allting. Jag upplever att det är en ganska jämn fördelning faktiskt.
Jag skulle så gärna vilja vara en fluga på väggen i olika debattörers liv för att se vad för slags tillvaro de har. Om de upplever denna extrema kvinnomakt de ger uttryck för. Jag ser den inte runtomkring mig själv...förutom möjligtvis att kvinnorna bestämmer i hushållet, gällande inredning, festligheter, barnens kläder o.s.v.
Men jag har mest traditionella familjer i min omgivning också, alltså familjer där kvinnor är kvinnor och män är män. Där pojkar inte pushas att använda rosa mössor och vice versa. Ja du hajar poängen tror jag...
Jag ska läsa det inlägget du pratar om igen. Jag minns att jag läste det och skulle kommentera det, men glömde av mig.