Citat:
Om vi hypotetiskt antar att domstolen finner NN skyldig med sannolikhet överstigande 98%, så leder det till en fällande dom. (Antag för resonemanget en svensk domstol eftersom en amerikansk jurydom bygger på vagare principer.) När den fällande domen vinner laga kraft så skrivs det i historieböckerna att NN är skyldig. Domstolens utslag utgör fakta och vi vet det som domstolen fastslog. Fastän det finns en kalkylerad risk för att utslaget är fel.
Använder du ordet "vet" eller ordet "tror" om sådant som står i historieböckerna?
Vi kan göra olika bedömningar om sannolikheten för olika scenarion. Men det kan bara leda till olika procentsatser, aldrig till att vi vet det ena eller kan utesluta det andra med 100% säkerhet. Därför bör du kritisera resonemangen om du inte håller med istället för ordvalet.
Notera att även den svenska polisen använder ordet "vet" när de anser någon skyldig med stor sannolikhet. Ett exempel är den s.k. "Gryningspyromanen" Ulf Borgström som kom cyklande varenda gången det brann i ett visst område. Polisen ansåg sig veta att det var Ulf som hade tänt på, därför att det var helt osannolikt att han skulle kunna dyka upp vid så många bränder om han inte visste innan att det skulle börja brinna. Domstolar kan dock inte ens överväga resonemang som ser till helheten, därför att varje brott skall bevisas enskilt, med följd att Ulf fick fortsätta att tända på oskyldiga människors boningar något år till. Men det är en annan historia.
Använder du ordet "vet" eller ordet "tror" om sådant som står i historieböckerna?
Vi kan göra olika bedömningar om sannolikheten för olika scenarion. Men det kan bara leda till olika procentsatser, aldrig till att vi vet det ena eller kan utesluta det andra med 100% säkerhet. Därför bör du kritisera resonemangen om du inte håller med istället för ordvalet.
Notera att även den svenska polisen använder ordet "vet" när de anser någon skyldig med stor sannolikhet. Ett exempel är den s.k. "Gryningspyromanen" Ulf Borgström som kom cyklande varenda gången det brann i ett visst område. Polisen ansåg sig veta att det var Ulf som hade tänt på, därför att det var helt osannolikt att han skulle kunna dyka upp vid så många bränder om han inte visste innan att det skulle börja brinna. Domstolar kan dock inte ens överväga resonemang som ser till helheten, därför att varje brott skall bevisas enskilt, med följd att Ulf fick fortsätta att tända på oskyldiga människors boningar något år till. Men det är en annan historia.
De använder »vet« fel. De bestämmer sig för att det är så. Du är dock inte i närheten av den insikten de hade i de refererade fallen när du sitter och räknar sannolikheter på sådant du antar fritt ur fantasin. Det är ingen skattning utifrån en population du gör. Du lägger ihop egna tolkningar och menar att dessa tillsammans styrker din utsaga.
Problemet är ju att du inte har några faktauppgifter att utgå från. Du förutsätter att han är bög och sedan rullar du på med det ena efter det andra antagandet utan saklig grund. Är det så du tillämpar sannolikhetslära och beräknar konfidensintervall?