Bostadsbubbla i Sverige?

Och så var det dags för ny konkurs i Stockholm.

https://www.solidinfo.se/foretag/albert-hansson-finans-och-fastigheter-ab

Tydligen crowefundade byggen.

https://www.kameo.se/Marknadsplats/11-aarsraenta-Riskbetyg-C-Brygglaan-till-ett-fastighetsprojekt-i-Stockholm

Ja, du har såklart rätt. Jag glömde att inflation mäts i kpi, där kundkorgen är icke-transparent därför trams samt där man bortser från finansialiseringen och globaliseringen av ekonomin eftersom monetära resurser letar sig till andra platser än konsumentkorgar.

Min poäng är att om konsumtion blir dyrare så minskar efterfrågan varför resursförbrukningen minskar - vilket är ekonomiskt eftersträvansvärt, dvs bra för ekonomin.

Men det är såklart olika beroende på vilken produkt vi talar om. Bostäders ökade värde och andrahandsvärde har snarare ökat efterfrågan. I grunden är det kreditskapandet och finansialiseringen som ställer till det. Bostadsbubblan är bara en spegling av rådande kreditekonomi och dess mekanismer.

Här ett paper på temat:

In the literature, one finds various explanations for the rise of financialized capitalism. In the different strands of financialization literature, housing either plays a minor role or is simply seen as one of the bearers of financialization. The relations between housing and financialization are under-researched and under-theorized. This article, first, looks at the rise of housing finance as an integral part of macro-economic policy, and second, at the role of financial globalization in the rise of housing finance. Housing is seen as an absorber of a ‘wall of money’, but the absorption of finance by housing is a very uneven process. Four trajectories of national institutional structures are suggested, and it is discussed how capital flows are absorbed in each of these trajectories. Finally, it is discussed what this tells about the geographies of financialized capitalism, and its relations to debt, housing, mortgage markets and the spatial fix.

https://www.researchgate.net/publication/292337862_Financialization_and_housing_Between_glo balization_and_Varieties_of_Capitalism

Finansialiseringen av ekonomin har och kommer ha kroniska svårigheter med att faktiskt hushålla med jordens resurser pga inneboende mekanismer, varför finans omöjligen kan vara ekonomi i ordets rätta bemärkelse. Ekokomi kan man kalla det istället.

Varför skulle man som företag inte vilja effektivisera sin produktion fastän ens produkter blir dyrare? Gör man det så blir det två flugor i en smäll - maxa intäkter och minimera utgifter.

Dessutom - att öka sin egen produktivitet säger ingenting om hur mycket resurser som förbrukas på makronivå.

Vad menar du med att kundkorgen är icke transparent? Det finns enormt mycket material om hur SCB tar fram statistiken och vad som ingår med vilka vikter.

Vad är det du egentligen vill ha reda på? Vilka försök har du gjort att få fram de data du vill se?

Var det denna: https://oscarproperties.com/projekt/79%20%26%20Park/lgh/4CURBNATOITHN0IR/?

Undrade alltid hur de motiverat så högt pris på den, läget är mot baksidan (förutom ett sovrum mot gården), och inga stora terrasser. Kändes ju vansinnigt, även jämfört med andra bostäder i huset som verkade bättre, men var billigare.

Det gäller iofs de flesta av de kvarvarande lägenheterna.. Men är väl inte särskilt konstigt att de ”ovärdaste” är de som blev över...

Vilka priser, vilka varor, från vilka affärer, från vilka datum.

Är det öppen information?

Jag har kollat SCB och googlat, hittar ej info kring detta.

Anledningen till all inflation i finansiella tillgångar är väl att bankerna lånar ut mer än vad som är uppbackat av riktigt sparande.

Man vill inte effektivisera om man inte behöver för att det kostar tid och resurser. Plus att man tar en risk att misslyckas. Varför har alla amerikanska företag lagt alla billiga krediter på återköp av aktier istället för att investera dom i nya fabriker osv? För att du ökar vinsten på papper utan att riskera särskilt mycket. Att bygga nya fabriker är däremot en stor risk.

Så med ”icke transparent” menar du att du inte vet hur man googlar?

Ungefär 7 sekunder googling gav denna träff: https://www.scb.se/contentassets/a1e257bb3a574420b9d3f2ff59851c0a/pr0101_staf_2018_kk_181004.pdf

Ja det är den. Håller med i övrigt.

Hittar du någon datapunkt i det dokumentet som diskuterar metod? Vilken sida.

Här hittar jag:
Osäkerheterna till följd av kvalitetsvärdering av kläder och skor är svårbedömda. I ett större perspektiv måste man diskutera vad som ryms i begreppen kvalitet när det gäller kläder. Något som var viktig när förra seklet var ungt, så som slitstyrka, värme och livslängd, måste anses vara underordnat nu då gällande mode är viktigare. Förklaringsvariabler i regressions- modellen är valda med hänsyn till detta.

Kvalité är underordnat design när SCB får bestämma.

Min poäng är att deras underliggande data är inte tillgänglig för marknaden att reproducera, dubbelkolla eller värdera. Det borde den vara, i synnerhet i en fri marknad.

Ja kreditsystemet där man lånar ut pengar som inte finns är en sådan mekanism som får implikationer på makronivå.

Begreppet finansialisering fångar det hela bra. Wiki har en bra artikel:
https://en.wikipedia.org/wiki/Financialization

Ett till paper:
The financialization of capitalism: ‘Profiting without producing’

Ultimately, however, the rise of finance has resulted from changes deep within capitalist accumulation. Three characteristic tendencies of accumulation in mature countries have shaped financialization as a structural transformation of contemporary capitalism. First, non-financial enterprises have become increasingly involved in financial processes on an independent basis, often undertaking financial market transactions on their own account. The financialization of industrial and commercial enterprises has affected their profitability, internal organization and investment outlook. Non-financial enterprises have become relatively more remote from banks and other financial institutions. Second, banks have focused on transacting in open financial markets with the aim of making profits through financial trading rather than through outright borrowing and lending. At the same time, banks have turned toward individual and household income as a source of profit, often combining trading in open markets with lending to households, or collecting household savings. Third, individuals and households have come increasingly to rely on the formal financial system to facilitate access to vital goods and services, including housing, education, health and transport. The savings of households and individuals have also been increasingly mobilized by the formal financial system.

Financialization reflects a growing asymmetry between production and circulation—particularly the financial component of the latter—during the last three decades. The asymmetry has arisen as the financial conduct of non-financial enterprises, banks and households has gradually changed, thus fostering a range of aggregate phenomena of financialization. A telling aspect of the transformation has been the rise of profits accruing through financial transactions, including new forms of profit that could even be unrelated to surplus value; this process can be summed up as ‘financial expropriation’. This is one of the sharpest features of financialization. Marx was well aware of the possibility of deriving profit directly in the sphere of circulation, which he called ‘secondary exploitation’; in the era of financialization the mechanisms for profit extraction in the sphere of circulation have become gigantic giving rise to ‘financial expropriation’

https://doi.org/10.1080/13604813.2013.853865

Samt läs artikeln i denna TS:
(FB) Bank och finans är skadligt för ekonomin

Man kan konstatera att finanssystemet parasiterar på den riktiga ekonomin. Ett system som resonerar väl med neoliberalistiska drag i symbios med statsuppbackad socialism och en samhällsutopi där man bortser från sakernas ordning. Det är alltså något ohållbart och ofritt. Det fungerar helt enkelt inte.

Att återköpa aktier är att generera finansiell tillväxt.

Att effektivisera är att utveckla samhället.

Finansiell tillväxt respektive samhällsutveckling är inte synonymer. Det senare är långsiktigt hållbart och därför ekonomiskt bra medans det förra är quickfix piss i brallan. Jämför broken windows.

Av den anledningen är det bra för samhällsekonomin att bostadsbubblan spricker eftersom det förhoppningsvis får samhällsekonomin att transformeras till det som fungerar i längden. Eftersom tilliten till penningen försvinner om systemet inte fungerar. Finansekonomin är fragilt på det sättet, då det krävs att sociala tankekonstruktioner upprätthålls. Hur länge kan man upprätthålla något som är ohållbart?

Deras metod finns detaljerat beskriven, och prisdata kan inhämtas av vem som helst för att jämföra. Antagligen kan man på förfrågan i forskningssyfta även få ut SCBs rådata. Kan tänka mig att det granskas rätt friskt av både näringsliv (banker, etc.) och på universitetetens ekonomi-institutioner.

Och angående ditt lösryckta citat så ska KPI-utvecklingen spegla vad folk faktiskt konsumerar, och SCB försöker naturligtvis kompensera för förändrade konsumtionsmönster.