Psykologin bakom klimatförnekelsehttps://modernpsykologi.se/2017/11/21/vem-engagerar-sig-for-klimatet/
"Så vad är det då som förklarar vetenskapsförnekelse? För att svara på den frågan behöver man identifiera de psykologiska motiv som ett specifikt vetenskapligt fynd hotar. Förnekelse av klimatförändringar kan till exempel bero på olika emotionella orsaker. Klimatförändringarna kan upplevas som ett existentiellt hot mot livet på jorden och kan även skapa skam- och skuldkänslor. Ångesten det medför kan ibland hanteras genom förnekelse eller undvikande. Men det är också av stor vikt att inse att de föreslagna klimatåtgärderna hotar vårt status quo. Om man medger att vi människor har orsakat klimatförändringar så behöver man även erkänna att framgångsrika klimatåtgärder inte är möjliga utan att vi ändrar vår nuvarande livsstil. Det kan vara svårt för en individ som önskar behålla status quo."
...
"Ideologiskt motiverat motstånd för vetenskapliga fynd bygger på ett psykologiskt fenomen som kallas för motiverat resonemang (motivated reasoning). Det innebär att vi har en omedveten tendens att processa information på ett sätt som tillåter oss att komma fram till en i förväg önskad slutsats. Vi söker efter sådan information som bekräftar våra tidigare uppfattningar, och när vi utsätts för information som utmanar våra uppfattningar så brukar vi vara kritiska och kan försöka förklara bort den på olika sätt. Inte sällan kommer vi fram till en slutsats att de som levererar den oönskade informationen är icke-rationella, känslostyrda och eventuellt offer för socialt tryck eller konspirationer – till skillnad från oss själva, som dragit objektiva slutsatser på rationella grunder. Att vänner, släktingar och dem vi möter i våra filterbubblor på nätet ofta delar våra uppfattningar kan ytterligare förstärka sådana slutsatser."
5 x koll på vetenskapen–
1) Om du möter forskningsresultat och märker att budskapet väcker starkt motstånd hos dig, stanna upp och fundera på varför.
2) Om du hör om resultat som verkar väldigt kontroversiella eller för bra för att vara sanna, avvakta innan du litar på att de faktiskt stämmer. Forskningsresultat bör upprepas flera gånger, helst av olika forskare, innan det går att dra säkra slutsatser av dem.
3) Tänk på att det pågår oerhört mycket forskning. Om du har svårt att bedöma ett enskilt resultat, försök att ta reda på hur forskningsfältet i stort ser på saken.
4) Om din diskussionspartner håller fast vid sin åsikt om något som du vet är osant utifrån forskningen, försök att identifiera källan till detta och prata så att du inte hotar hens identitet. Glöm inte att det är sannolikt att ni båda är rationella och strävar efter att dra objektiva slutsatser.
5) I polariserade frågor – fokusera på det som står primärt i fokus och försök att hitta en neutral grund. Man kan påstå att till exempel klimatförändringar i sig är ett neutralt fenomen, och att de ideologiserade betydelserna kommer in i bilden då man diskuterar varför de är viktiga att ta tag i eller hur problemet helst borde lösas.
Psykologin bakom klimatförnekelsehttps://modernpsykologi.se/2017/11/21/vem-engagerar-sig-for-klimatet/
"Så vad är det då som förklarar vetenskapsförnekelse? För att svara på den frågan behöver man identifiera de psykologiska motiv som ett specifikt vetenskapligt fynd hotar. Förnekelse av klimatförändringar kan till exempel bero på olika emotionella orsaker. Klimatförändringarna kan upplevas som ett existentiellt hot mot livet på jorden och kan även skapa skam- och skuldkänslor. Ångesten det medför kan ibland hanteras genom förnekelse eller undvikande. Men det är också av stor vikt att inse att de föreslagna klimatåtgärderna hotar vårt status quo. Om man medger att vi människor har orsakat klimatförändringar så behöver man även erkänna att framgångsrika klimatåtgärder inte är möjliga utan att vi ändrar vår nuvarande livsstil. Det kan vara svårt för en individ som önskar behålla status quo."
...
"Ideologiskt motiverat motstånd för vetenskapliga fynd bygger på ett psykologiskt fenomen som kallas för motiverat resonemang (motivated reasoning). Det innebär att vi har en omedveten tendens att processa information på ett sätt som tillåter oss att komma fram till en i förväg önskad slutsats. Vi söker efter sådan information som bekräftar våra tidigare uppfattningar, och när vi utsätts för information som utmanar våra uppfattningar så brukar vi vara kritiska och kan försöka förklara bort den på olika sätt. Inte sällan kommer vi fram till en slutsats att de som levererar den oönskade informationen är icke-rationella, känslostyrda och eventuellt offer för socialt tryck eller konspirationer – till skillnad från oss själva, som dragit objektiva slutsatser på rationella grunder. Att vänner, släktingar och dem vi möter i våra filterbubblor på nätet ofta delar våra uppfattningar kan ytterligare förstärka sådana slutsatser."
5 x koll på vetenskapen–
1) Om du möter forskningsresultat och märker att budskapet väcker starkt motstånd hos dig, stanna upp och fundera på varför.
2) Om du hör om resultat som verkar väldigt kontroversiella eller för bra för att vara sanna, avvakta innan du litar på att de faktiskt stämmer. Forskningsresultat bör upprepas flera gånger, helst av olika forskare, innan det går att dra säkra slutsatser av dem.
3) Tänk på att det pågår oerhört mycket forskning. Om du har svårt att bedöma ett enskilt resultat, försök att ta reda på hur forskningsfältet i stort ser på saken.
4) Om din diskussionspartner håller fast vid sin åsikt om något som du vet är osant utifrån forskningen, försök att identifiera källan till detta och prata så att du inte hotar hens identitet. Glöm inte att det är sannolikt att ni båda är rationella och strävar efter att dra objektiva slutsatser.
5) I polariserade frågor – fokusera på det som står primärt i fokus och försök att hitta en neutral grund. Man kan påstå att till exempel klimatförändringar i sig är ett neutralt fenomen, och att de ideologiserade betydelserna kommer in i bilden då man diskuterar varför de är viktiga att ta tag i eller hur problemet helst borde lösas.
) så kan du kanske lära lite mer om hur användning av cement påverkar klimatet.
– Copernicus, europeiska vädersatelliter (0,18°C/årtionde):–
http://www.copernicus.eu/news/january-2018-was-warmer-1981-2010-average-over-almost-all-europe
https://climate.copernicus.eu/surface-air-temperature-august-2018
– RSS, baserat på SSMIS, AMSR2, WindSat och ASCAT (0,195°C/årtionde):
http://images.remss.com/msu/msu_time_series.html
– HadCRUT4 (Met Office, ca 0,175°C/årtionde 1970-2010):
https://www.metoffice.gov.uk/hadobs/monitoring/index.html
– GHCN v3, (NOAA, ca 0,18°C/årtionde 1972-2012, baserat på 10-års medelvärden):
https://www.ncdc.noaa.gov/ghcnm/v3.php
Du måste vara medlem för att kunna kommentera