Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

/…/IPCC-rapporten från oktober 2018 utmålar alla tänkbara hemskheter som kommer att inträffa om jordens temperatur stiger med ytterligare 1°C. Även en temperaturhöjning på 0,5°C är tillräckligt allvarligt med allsköns förfärligheter. Dit hör döende korallrev, utdöende däggdjur, minskande antal insektsarter med mera. Inte minst kommer den arktiska befolkningen och djurvärlden att drabbas. Vidare utmålas en värld med allt värre stormar, översvämningar och våldsamma skogsbränder. Huruvida detta har någon robust vetenskaplig grund eller inte förefaller inte ha bekymrat rapportskribenterna än mindre alla passionerade journalister som knappast vet ett jota vad de pratar om.

Önskar man begränsa uppvärmningen till 0,5°C måste man oundvikligen minska utsläppen med 45 procent (relativt 2010) till 2030 och till noll år 2050. Eftersom en märkbar ökning inträffat mellan 2010 och 2018 (som dock inte beaktats i IPCC studien) blir det nödvändigt att reducera utsläppen ytterligare till hela 50 procent till 2030, det vill säga under de kommande elva åren, och nå noll-värden omkring 2045 i stället.

För att uppnå ett sådant klimatmål måste alla OECD-länder eliminera samtliga sina utsläpp till 2030 och därtill måste världens övriga länder minska sina utsläpp med cirka 1/3. Med tanke på att världen för tillfället är i färd med att bygga hundratals nya kolkraftverk för att förse jordens befolkning med nödvändig energi hör ju knappast en sådan fossilreduktion hemma i verkligheten.
Önskar man hålla sig till det mindre krävande målet på 1°C uppvärmning så inser man likaledes att även dessa är ekonomiskt och tekniskt omöjliga att genomföra.

Några reflektioner

1. Varför har klimatfrågan blivit så extremt högprioriterad i Sverige i ett land där ett varmare klimat snarare är gynnsamt än problematisk?

2. Varför är det en mindre viktig fråga i länder som USA, Ryssland, Kina och Brasilien där klimatändringarna enligt alla studier är vida mer allvarliga än i Sverige?

3. Orsaken kan ju knappast vara att Sverige har en högre vetenskaplig kompetens då denna i dag genomgående är mer avancerad i länder som USA, Ryssland och Kina. Är orsaken att Sverige ser sig som en utvald nation med ett särskilt globalt ansvar, något som de flesta länder saknar förmåga till?

4. Det är inte heller den vetenskapliga kompetensen som är framträdande utan ett mycket starkt politiskt engagemang som hos den 15-åriga flickan Greta som sannolikt inte baserar sin oro och övertygelse på studier av atmosfärfysik. Har klimatfrågan blivit en del av en svensk identitet och ett element i att man ser sig som en humanistisk stormakt som vill rädda och frälsa världen?
Det som får det att framstå som exceptionellt patetiskt är att det ännu inte föreligger något som helst hot eftersom vädervariationerna inte är värre än de varit de senaste 100 åren, snarare mindre allvarliga. För detta behöver man bara studera tillgänglig väderstatistik som finna att läsa för alla på Internet.

/…/IPCC-rapporten från oktober 2018 utmålar alla tänkbara hemskheter som kommer att inträffa om jordens temperatur stiger med ytterligare 1°C. Även en temperaturhöjning på 0,5°C är tillräckligt allvarligt med allsköns förfärligheter. Dit hör döende korallrev, utdöende däggdjur, minskande antal insektsarter med mera. Inte minst kommer den arktiska befolkningen och djurvärlden att drabbas. Vidare utmålas en värld med allt värre stormar, översvämningar och våldsamma skogsbränder. Huruvida detta har någon robust vetenskaplig grund eller inte förefaller inte ha bekymrat rapportskribenterna än mindre alla passionerade journalister som knappast vet ett jota vad de pratar om.

Önskar man begränsa uppvärmningen till 0,5°C måste man oundvikligen minska utsläppen med 45 procent (relativt 2010) till 2030 och till noll år 2050. Eftersom en märkbar ökning inträffat mellan 2010 och 2018 (som dock inte beaktats i IPCC studien) blir det nödvändigt att reducera utsläppen ytterligare till hela 50 procent till 2030, det vill säga under de kommande elva åren, och nå noll-värden omkring 2045 i stället.

För att uppnå ett sådant klimatmål måste alla OECD-länder eliminera samtliga sina utsläpp till 2030 och därtill måste världens övriga länder minska sina utsläpp med cirka 1/3. Med tanke på att världen för tillfället är i färd med att bygga hundratals nya kolkraftverk för att förse jordens befolkning med nödvändig energi hör ju knappast en sådan fossilreduktion hemma i verkligheten.
Önskar man hålla sig till det mindre krävande målet på 1°C uppvärmning så inser man likaledes att även dessa är ekonomiskt och tekniskt omöjliga att genomföra.

Några reflektioner

1. Varför har klimatfrågan blivit så extremt högprioriterad i Sverige i ett land där ett varmare klimat snarare är gynnsamt än problematisk?

2. Varför är det en mindre viktig fråga i länder som USA, Ryssland, Kina och Brasilien där klimatändringarna enligt alla studier är vida mer allvarliga än i Sverige?

3. Orsaken kan ju knappast vara att Sverige har en högre vetenskaplig kompetens då denna i dag genomgående är mer avancerad i länder som USA, Ryssland och Kina. Är orsaken att Sverige ser sig som en utvald nation med ett särskilt globalt ansvar, något som de flesta länder saknar förmåga till?

4. Det är inte heller den vetenskapliga kompetensen som är framträdande utan ett mycket starkt politiskt engagemang som hos den 15-åriga flickan Greta som sannolikt inte baserar sin oro och övertygelse på studier av atmosfärfysik. Har klimatfrågan blivit en del av en svensk identitet och ett element i att man ser sig som en humanistisk stormakt som vill rädda och frälsa världen?
Det som får det att framstå som exceptionellt patetiskt är att det ännu inte föreligger något som helst hot eftersom vädervariationerna inte är värre än de varit de senaste 100 åren, snarare mindre allvarliga. För detta behöver man bara studera tillgänglig väderstatistik som finna att läsa för alla på Internet.