Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Harvey 2017 är också värd att minnas, utöver de som nämndes i citatet.
Harvey orsakade skador som uppskattas ha kostat ca 100 miljarder dollar eller mer. Det finns uppskattningar som tyder på kostnader runt 180 miljarder dollar.
Regnmängden var rekordstor och en stor del föll över staden Houston.

https://www.vox.com/explainers/2017/9/18/16314440/disasters-are-getting-more-expensive-harvey-irma-insurance-climate

–

Ja, det är den och den har fått ett eget utrymme i artikeln:

Researchers modeled simulations of Harvey's rainfall and flooding, measuring how Houston might have been affected if the city's urban development had stalled in the 1950s. They found that urbanization in Houston made the disastrous impacts of 2017's Hurricane Harvey even more damaging.

By comparing the simulations to Harvey's real impact in 2017, the scientists discovered that urbanization significantly increased how much rain fell during the storm and also increased the risk of flooding. New buildings in the city changed the airflow over Houston, leading to heavier precipitation; at the same time, more asphalt and concrete cover likely raised the risk of flooding.

Overall, the researchers found that urbanization in Houston increased the probability of extreme flooding from Harvey "by about 21 times." Climate modelers and urban planners alike therefore need to address and confront the threats faced by growing cities that are vulnerable to extreme precipitation, the study authors concluded.

Tack för länkarna. HAL gör ffa framtidsbedömningar medan NPG säger att beräkningsmodellen för CO2:s fördubbling är okänslig för bakgrunds faktorer och därför finns bara CO2 och värmande växthusgaser med i beräkningen.
Jag skall läsa vidare och se vad som finns. Är alltså intresserad att se vad som hände mellan 1970-1990 men inte effekten i våra vattendrag. Googlar vidare när jag får tid. Radiative force verkar man använda som en parameter för den drivande kraften, positiv eller negativ, till värmestrålningen. Finns säkert snyggare förklaring och jag är verkligen en amatör.

Här är en till amatör. Det här verkar vara den efterlysta betydelsen:

Radiative forcing or climate forcing is the difference between insolation (sunlight) absorbed by the Earth and energy radiated back to space.[1] The influences that cause changes to the Earth’s climate system altering Earth’s radiative equilibrium, forcing temperatures to rise or fall, are called climate forcings.[2] Positive radiative forcing means Earth receives more incoming energy from sunlight than it radiates to space. This net gain of energy will cause warming. Conversely, negative radiative forcing means that Earth loses more energy to space than it receives from the sun, which produces cooling.

https://en.wikipedia.org/wiki/Radiative_forcing

Solen står för fotosyntesen + värmer upp jorden.
Fotosyntesen får i sin tur kolet att återgå till potentiell energi + att fotosyntesen kyler ner jorden.
Så i slutändan värmer solen upp jorden extremt lite, det råder balans.
Problem:
1. Skogsskövling, skogen krymper.
2. Jorden täcks av vatten till 70% där den största fotosyntesen råder, 95-98%, tack vare att den är tredimensionell. Vattnet håller människan oxå på att förstöra, som får till följd att fotosyntesen minskar i havet oxå.
3. När fotosyntesen minskar i effekt kyls inte jorden ner lika mycket som solen värmer upp jorden, plusa då på människans konsumtion så har du ett skenande problem, som tillslut blir olösbart.
Tempökningen på jorden rusar tillslut.

Vad kossor på marken släpper ut i CO2 är nästintill 0% i jämfört med vad djurlivet i vattnen släpper ut.
Så fortsätt ät gris och nötkött.

Solen är jordens motor.
Kolet är den levande varelsens enda energikälla, kolet ser till så att våra muskler kan arbeta. När vi äter för mycket kol i förhållande till vad vi gör av med blir vi feta.

Tack du också! Läste om det du skrev; “geoengineering” och “SRM”, Solar Radiation Management. En David Keith, professor i fysik, Harvard, skall göra tester våren 2019. Med en höghöjdsballong, stratosfären, skall en svaveldioxid-aerosol emitteras. Detta för att få mera mätdata till sin forskning. Nästan 1 kg skall släppas ut. Faktiskt, intr mera. Låter som en droppe i havet när jag läser om utsläppen på 70-talet som var 60-70 miljarder ton - varje år.

Att svavel haft en stor inverkan på klimatet verkar i alla fall vederlagt. Wikipedia nämner som bevis Mont Pinatubo, vulkanen 1991, som sänkte temperaturen 0,5 grader C under flera år.

Mellan 1970 och 2000 så halverades svavelutsläppen och de följande tio åren så halverades de igen. Då undrar jag, med tanke på att 1 kg skulle kunna spela roll för klimatet i datamodellering, varför man inte räknat med svavel i klimatberäkningen? Eller har man gjort det? Hur ser ekvationen ut?

På låg höjd absorberas svavlet i vatten och regnar ned som surt regn. Om man istället skickar upp det i den torra stratosfären kan det hänga kvar betydligt längre och därför ha större effekt.
Visst tar man med svavel i sina beräkningar. Du kan läsa i IPCC:s rapport, t ex kapitel 7:
http://ipcc.ch/report/ar5/wg1/

Har du klurat ut allt det här själv? Med normal vetenskap har det i alla fall väldigt lite att göra, bara så du vet.

46 procent lägre skörd än i fjol
"Sommarens torka gav den lägsta spannmålsskörden sedan 1959, enligt siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). Den totala spannmålsskörden beräknas ha landat på 3,2 miljoner ton, 46 procent lägre än i fjol."

https://www.svt.se/svttext/web/pages/128.html

Hur var det nu med den av vissa (klimatförnekare/termometerförnekare) närmast helgonförklarade CO2-gödslingen som hela tiden ska ge så fantastiska skördar jämfört med tidigare då CO2-halten var "normal"?
Kanske borde alla som inte redan visste ta erfarenheten från sommaren som en lärdom. Det räcker inte att bara tänka på vad som händer om man ökar CO2-halten intill växternas klorofyll. Man måste även se till vilka andra konsekvenser det får när CO2-halten ökar.

–

När det har gått så långt som det uppenbarligen har för vissa, att de rentav framstår som termometerförnekare, då är det nog ingen idé att tro att sakargument får dem att ändra sig. Det handlar inte om det längre, utan om prestige och ideologi.

Tack för förklaringen och länken! Ja UV strålningen på den höjden lär omvandla allt till trisulfat också. Intressant att se vad Geoingenjörs-testet utmynnar i och hur man tar hand om konsekvenserna. Inget gott som inte har något ont i sig o tvärtom.
Skall läsa kapitel 7 och se om/hur de viktar svavel.
Jag är som sagt amatör som plötsligt fått tid över och måste läsa ikapp...

Jag tänker ibland på att den här tråden innefattar:
– Global uppvärmning/växthuseffekten (från titeln och med tolkningen att det har inriktning på vetenskap eftersom tråden finns under "Vetenskap & humaniora").
– Klimatpolitik.
– Personer som utgående från åsikter om klimatpolitik ger sig in i diskussonen om ämnet för att ventilera sina känslor om klimatpolitik. Ofta utan att veta något om underliggande vetenskap.

Det finns fler varianter, som troll och "livsstilsfilosofer" bara för att ta ett par exempel. Egenintressen, som jobbet på macken eller kärnkraftverket, kan säkert spela in.

Kanske bör man snabbt avfärda utsagor som "CO2 kyl" som att dom måste komma från troll?

Man kan ju undra varför någon ger sig in i en tråd som den här för att skriva "jag vill ha många cylindrar i bilmotorn" eller "jag vill ha många hundra hästkrafter i båten"?

Möjligen finns ett samband mellan sådana resonemang och äldre, empatibefriade som lyfts fram i tråden ibland och säger:
"– Jag ska snart dö, så det spelar ingen roll vad som händer med klimatet!"

Kanske är förmågorna att tänka långsiktigt eller att tänka på andra, gåvor som inte alla fått?

–