Citat:
Såg om Dark Water (2005). Måste säga att den inte alls var så pjåkig ändå, visst inte lika bra som originalet (vad jag minns), men fan inte alls dålig. Connelly gör en ruskigt solid insats och ungen som numera verkat ha lagt ner skådespelet, är sjukt likeable.
Tycker även den tar hyfsat vara på originalidén att göra mer av än dramafilm än skräckfilm, visst lite mer skräckelement kanske den har, men inte alls som befarat. Och stundtals är den faktiskt gripande. Men man kommer väl aldrig riktigt ifrån att det nog ändå är en ganska onödig remake trots allt..men men.
3 av 5
Måste nog se om Nakatas film också inom en snar framtid, har bara "goda" minnen från den, den bästa j-horror filmen som gjorts?
Tycker även den tar hyfsat vara på originalidén att göra mer av än dramafilm än skräckfilm, visst lite mer skräckelement kanske den har, men inte alls som befarat. Och stundtals är den faktiskt gripande. Men man kommer väl aldrig riktigt ifrån att det nog ändå är en ganska onödig remake trots allt..men men.
3 av 5
Måste nog se om Nakatas film också inom en snar framtid, har bara "goda" minnen från den, den bästa j-horror filmen som gjorts?
Citat:
Mycket bra skräckfilm, en av de bästa! (Har inte sett det asiatiska originalet, så jag kan inte jämföra med det.) Precis min typ av skräck: det är kusligt på ett krypande sätt snarare än massor av gore och blod och allmän mass-slakt på slutet, det finns ett mysterium att lösa, och man matas med ledtrådar i lagom takt så att man själv kan vara med och lösa det, och sist men inte minst så är historien ordentligt förankrad i verkligheten från början. Jag menar detta med vårdnadstvisten och skilda kvinnors standardsänkning.
Så måste det vara - förankrat i verkligheten från början, och med en huvudperson som man kan identifiera sig med - om jag ska kunna följa med in i den övernaturliga världen sedan. I samma takt som personerna i filmen. Om det redan från början står klart att det finns spöken, vampyrer, monster, whatever, och alla personerna i filmen vet om det, så funkar det inte för mig. Det blir för orealistiskt.
Så måste det vara - förankrat i verkligheten från början, och med en huvudperson som man kan identifiera sig med - om jag ska kunna följa med in i den övernaturliga världen sedan. I samma takt som personerna i filmen. Om det redan från början står klart att det finns spöken, vampyrer, monster, whatever, och alla personerna i filmen vet om det, så funkar det inte för mig. Det blir för orealistiskt.
Jag är emot remakes, men just Dark Water är ett undantag. Håller med dig om att den är bra, men snäppet under originalet. Väldigt trevlig film faktiskt. En av de bättre stulna idéerna från USA. Jag satte ett liknande betyg som dig, vill jag minnas.[/quote]
Word, mycket bra film. En lyckad remake och endast Hollywood-versionen av The Ring kan mäta sig.