Längre framöver kommer jag säkert berätta mer om arbetet med dokumentärserien och övriga iakttagelser om det finns intresse, men tillsvidare är det som är sagt i dokumentären det som vi valt att säga
Men eftersom jag svarar på frågor i sociala medier kan jag såklart svara på några frågor här också .
Jag frågade spaningsledaren Per Z om fosterbarnet som (mycket sparsamt) figurerar i utredningen. Dom hade fått uppgifter om ett barn som Johanna tidigare tagit hand om hade dött och utredde det. Verkade absolut inte som att han försökte dölja något eller att det fanns nåt som inte blivit löst. Man hittade helt inget som spårades till JM. Barnet dog ett år senare, alltså utan någon koppling till JM.
Nä, egentligen inte... Det finns nog folk Johanna är surare på än mig
Om inte åklagaren känner nån rädsla eller hotbild så gör absolut inte jag det heller. Men det är klart, lite sur är hon kanske över vissa delar jag återberättade, men det är inget hon kan haka upp sig på tycker jag.
Jag förstår frustrationen, men det gick helt enkelt inte att jobba så. Johanna satt ju kvar häktad lång tid efter jag träffade henne. Jag skickade ytterligare ett brev till henne där jag tackade för samtalet och erbjöd henne att hon väldigt gärna får berätta det hon sa till mig, framför en kamera när hon väl är flyttad till anstalt. Hon svarade aldrig på det brevet, vilket var något förvånande ändå. De tidigare breven jag hade skickat svarade hon på direkt. Jag har väl en misstanke att hon började lägga mer fokus på att ställa upp för dessa journalister/advokater som ska hjälpa henne med sin resningsansökan istället. Det var nog mer värdefullt för henne att ställa upp för dem som kanske kan hjälpa henne, en att "bara" berätta sin historia för mig/oss.
Så, det gick inte att bygga serien kring att hon eventuellt, kanske skulle ställa upp i ett senare skede och att anstalten (som vi inte visste vilken det skulle bli) automatiskt skulle godkänna ett filmat besök (vilket dom inte har någon skyldighet till).
Även om vi i sista sekund hade fått till en filmad intervju, så är det inget man kastar in som några lösryckta citat i slutet av serien. Då måste man ändå låta henne få svara utförligt på vissa frågor och berätta det hon tycker är viktigt och det hade krävt ett nytt tänk och en mycket omfattande omklippning.
Det var först nu i juli man fick reda på att hon skulle placeras i Ystad och då var vi mitt uppe i att färdigställa avsnitten.
Så på den vägen är det. Förstår som sagt om det kanske var snopet, men på något sätt var det också bra att inte låta henne få mer uppmärksamhet än vad hon förtjänar. Hon fick all möjlighet att berätta sin historia under tingsrätten och vi har ju med väldigt många delar därifrån. Så det fick bli det + ett återberättande från mig...
Men eftersom jag svarar på frågor i sociala medier kan jag såklart svara på några frågor här också .
Citat:
Det finns mycket mer runt JM som är märkligt. T.ex ett av hennes fosterbarn som dog. Samt den äldre mannen som mördades på en parkeringsplats i Eskilstuna. Han hade visst ett finger med i asylbranschen. Vore kul om du kunde gräva i det. Jag har försökt men har inte den kunskapen som journalister har i att gräva.
Jag frågade spaningsledaren Per Z om fosterbarnet som (mycket sparsamt) figurerar i utredningen. Dom hade fått uppgifter om ett barn som Johanna tidigare tagit hand om hade dött och utredde det. Verkade absolut inte som att han försökte dölja något eller att det fanns nåt som inte blivit löst. Man hittade helt inget som spårades till JM. Barnet dog ett år senare, alltså utan någon koppling till JM.
Citat:
Nä, egentligen inte... Det finns nog folk Johanna är surare på än mig
Om inte åklagaren känner nån rädsla eller hotbild så gör absolut inte jag det heller. Men det är klart, lite sur är hon kanske över vissa delar jag återberättade, men det är inget hon kan haka upp sig på tycker jag.
Citat:
Måste fråga dig när du ändå är här varför du inte väntade ett tag tills JM funnit sig till rätta inne på anstalten och då försökt få till en intervju? Var ju en enorm besvikelse när du teasar i första avsnittet om en träff då man sitter ivrigt och väntar på detta för att sen inte få varken lyssna eller kolla, inspelning på ett eller annat sätt är väl inte omöjligt att få godkänt under ett besök nu när fallet är lite kallare? Hade gladeligen väntat en månad eller två på ett sista avsnitt bara för det och det hade gjort dokumentären revolutionär då allt som släpps enbart är en upprepning för oss som är det minsta insatta i fallet. Bra jobbat annars. 

Jag förstår frustrationen, men det gick helt enkelt inte att jobba så. Johanna satt ju kvar häktad lång tid efter jag träffade henne. Jag skickade ytterligare ett brev till henne där jag tackade för samtalet och erbjöd henne att hon väldigt gärna får berätta det hon sa till mig, framför en kamera när hon väl är flyttad till anstalt. Hon svarade aldrig på det brevet, vilket var något förvånande ändå. De tidigare breven jag hade skickat svarade hon på direkt. Jag har väl en misstanke att hon började lägga mer fokus på att ställa upp för dessa journalister/advokater som ska hjälpa henne med sin resningsansökan istället. Det var nog mer värdefullt för henne att ställa upp för dem som kanske kan hjälpa henne, en att "bara" berätta sin historia för mig/oss.
Så, det gick inte att bygga serien kring att hon eventuellt, kanske skulle ställa upp i ett senare skede och att anstalten (som vi inte visste vilken det skulle bli) automatiskt skulle godkänna ett filmat besök (vilket dom inte har någon skyldighet till).
Även om vi i sista sekund hade fått till en filmad intervju, så är det inget man kastar in som några lösryckta citat i slutet av serien. Då måste man ändå låta henne få svara utförligt på vissa frågor och berätta det hon tycker är viktigt och det hade krävt ett nytt tänk och en mycket omfattande omklippning.
Det var först nu i juli man fick reda på att hon skulle placeras i Ystad och då var vi mitt uppe i att färdigställa avsnitten.
Så på den vägen är det. Förstår som sagt om det kanske var snopet, men på något sätt var det också bra att inte låta henne få mer uppmärksamhet än vad hon förtjänar. Hon fick all möjlighet att berätta sin historia under tingsrätten och vi har ju med väldigt många delar därifrån. Så det fick bli det + ett återberättande från mig...