Wikipeida om Förintelsen:
Citat:
Finland
Traditionell historieskrivning i Finland har hävdat att landet inte hade någon del i Förintelsen, även om landet var "vapenbroder" till Tyskland under fortsättningskriget. Finland hade som mest en judisk befolkning på ungefär 2 000 under krigsåren och något hundratal judiska finländare tjänstgjorde i försvarsmakten under vinterkriget, fortsättningskriget och lapplandskriget, vilket under vapenbrödraskapet väckte viss förundran hos de tyska soldaterna som de finländska trupperna samverkade med.[51] En fältsynagoga sattes också upp vid fronten i Svir.[52]
Den finländska statsministern Rangell gjorde år 1942 klart för de tyska myndigheterna att Finland inte har en judefråga, och överbefälhavare Mannerheims tydliga ställningstagande mot utlämning gjorde att frågan om att Finland skulle lämna ut sina medborgare till Tyskland inte vidare väcktes.[53]
Dock var situationen för judiska flyktingar mer riskabel. Den finländska Statspolisen lämnade i november 1942 över åtta judiska flyktingar från Europa till Tyskland. Detta har enligt gängse uppfattning varit landets enda aktiva medverkan i judeutrotningen.[54] Nyare forskning pekar även på att när finländska civilmyndigheter lämnade ut ett större antal flyktingar - medborgare från länder som ockuperats av Tyskland - och militärmyndigheterna ett par tusen sovjetiska krigsfångar, Statspolisen särskilt indikerat vilka av dessa utlämnade personer varit judar och dessutom haft underhandskontakter med tyska myndigheter om saken.[55]
51 [1] Svante Lundgren: Obekväma sanningar om Finlands historia i Svenska Dagbladet 23 januari 2014, sidan 31, en essä med utgångspunkt i antologin Finland's Holocaust. Silences of history (Simo Muir och Hana Worthen redaktörer), Palgrave Macmillan 2013
52 Elonet: Daavid - tarinoita kunniasta ja häpeästä (1997) Dokumentärfilm om villkoren för Finlands judar under andra världskriget.
53 Tapani Harviainen. ”Suomen juutalaiset ja toinen maailmansota”. Arkiverad från originalet den 4 februari 2016. Läst 7 januari 2015.
54 Ett minnesmärke av Rafael Wardi och Niels Haukeland. Hjälpsökande händer, sattes upp på Observatorieberget i Helsingfors år 2000, och statsminister Paavo Lipponen framförde då en ursäkt på regeringens och det finländska folkets vägnar.
55 Elina Sana. 2003. Luovutetut. Juva:WSOY. ISBN 951-0-27975-7.