Citat:
Ursprungligen postat av
Netherworld
Om du tar bort 'inte' i den fetade meningen så blir det rätt. Tydligen lyckades man alltså hitta något konkret som talade för att han skulle ha haft med brottet att göra. Du vet ju vid det här laget att det krävs konkreta och robusta bevis för skäligen misstanke. Kravet på mängden av bevis är dock initialt lågt i början på en utredning. Men att något finns, det kan vi vara säkra på. Frågan är ju varför du inte kan acceptera det. Du repeterar det där som ett mantra. Intressantare kanske kan vara att diskutera varför SD ej är misstänkt på sannolika skäl. Där tror jag att det har att göra med att det saknas viktiga pusselbitar som fortfarande ligger hos NFC. Vad tror du?
Vi har tidigare gått igenom detta grundligt.
Eftersom du refererar till Simon Anderssons avhandling om grunder till "skälig misstanke så föranleder det mig att ta detta grundligt så vi slipper åter vilseledas om hur det förhåller sig i praktiken och förhoppningsvis (?) vidare missförstånd.
Det är inte svårt att upplysa om torr juridik men det behövs av nöd också upplysas om bakgrunden till uppgifterna i Wikipedia, som flera av oss tidigt I tråden postat, är hämtade från Simon Anderssons doktorsavhandling
"vars ändamål var att definiera rubriceringen skäligen misstänkt för att "magkänsla" styr." Avhandlingen är märk väl "publicerad" hösten 2016.
" - Men vad är skäligt misstanke? Det finns inte någon definition på detta varken i lag eller praxis. "Frågar man praktiker hänvisa de ofta till en magkänsla". Men "det är kanske inte så bra att grundlagsskyddet vilar på magkänsla" säger Simon Andersson."
http://www.dagensjuridik.se/2016/10/...alig-misstanke
Wikipedia.
För att skälig misstanke ska anses vara uppnått krävs:[2]
Sannolikhetsövervikt: Det är mer troligt att den misstänkte är skyldig än oskyldig. Gärningshypotesen är mer trolig än alla andra möjliga hypoteser tillsammans.
Individualiserade bevis: Enbart grupptillhörighet är inte tillräckligt.
Robusta bevis: Det ska finnas goda grunder för slutsatsen. Det är främst en fråga om hur noggrant situationen har utretts och om mängden bevis. Detta krav är initialt lågt och ökar sedan under förundersökningens gång.
Källor Referenser. (
Notera datumen)
^ Simon Anderssons doktorsavhandling Skälig misstanke citerad av Sargon De Basso, "Studio De Basso: Lektor Simon Andersson om skälig misstanke", De Basso TV på YouTube, 7 juni 2018. Åtkomst den 8 juni 2018.
^ [a b c] Simon Andersson. "Skälig misstanke" (doktorsavhandling), diva-portal.org, 29 augusti 2016. Åtkomst den 8 juni 2018.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Misstankegrad
Det är okunnigt och brist på insikt i rättssystemet och dess inbyggda tröghet om man förleds tro att Simon Andersons nya tillämpningar får genomslag på "kolossen rättstillämplingen" på knappa 2 år, eller om det alls kommer tillämpas med det ökända förändringsmotstånd som finns i det inre av våra rättsvårdande myndigheter.
Skulle Simons Andersons strängare stipuleringar fått genomslag hos TR I SD s häktingsförhandling "
hade med största sannolikhet SD inte heller blivit skäligen misstänkt ty magkänsla hade då inte räckt som grund."
//SJ