Vilken film såg du senast?

SSF: First Reformed (2017) | 🌑🌑🌑🌑🌕 |

Ernst Toller är pastor på en anrik kyrka vid namn First Reformed i New York. Kyrkan ägs numera av ett modernt kyrkokomplex som behandlar First Reformed lite som en avdankad souvenir shop, vilket gör en redan sorgsen Ernst Toller ännu mer bitter. När han träffar ett ungt par som är radikala miljöaktivister ställs hans värld upp och ned och han hamnar i en nedåtgående spiral.

Paul Schrader är en legendarisk manusförfattare med filmer som Taxi Driver (1976) och Raging Bull (1980) på sitt samvete. Som regissör är han inte lika legendarisk dock - några hyfsade filmer men för det mesta medelmåttigt, och på senare tid rent skräp. Men med First Reformed får han något av en upprättelse för det här är en filmupplevelse som verkligen står ut.

Ethan Hawke i huvudrollen är trollbindande och hans karaktär likaså. Inte så förvånande, Paul Schrader kan skriva karaktärer på väg in i galenskap (hej Travis Bickle), det som gör den här filmen så bra är att även det mesta runtom fungerar. Det är en engagerande historia med intressanta teman som klimathotet (som behandlas delikat och inte överdrivs), våldsbejakande extremism och mental hälsa. Atmosfären är underbar med en lätt dystopisk känsla och den täcks av Lustmord's (Brian Williams, skaparen av "dark ambient") otroligt kalla och atmosfäriska ljudmatta.

Det är en långsam film men är man på rätt humör sjunker man in i den och belönas med en fascinerande upplevelse. Det finns tveksamma saker dock, de mer surrealistiska inslagen är jag väl inte helt såld på men de är som tur är sällsynta. Den tredje akten är andlöst spännande men upplösningen tillfredsställer mig inte heller riktigt - lite för konstnärlig när jag inte vill ha frågor hängandes.

En av de mest slagkraftiga filmerna på senare år och den knockar ut en med små, men otroligt effektiva, medel. Det här är en sån film som ger en förnyad fascination för film som medium, för vilken otrolig påverkan det kan ha när ljud och bild kommer ihop i perfekt symbios. Jag behöver smälta den innan jag eventuellt höjer betyget, det är svårt att finna orden så här direkt efteråt. Just nu kan jag bara stamma ur mig... wow.

Avengers: Infinity War.

Apocalypto | Året var 2006
https://www.imdb.com/title/tt0472043/?ref_=nm_flmg_prd_8

Mel Gibson är producent och det här är något helt annat än det vanliga ifrån Hollywood. Det är påkostat och det finns en del visuellt som är riktigt välgjort. Handlingsmässigt går tankarna mot filmerna The Revenant och 300. Egentligen inte min typ av film. Dialogen är på "Maya"-språket och är inget som ger mig särskilt mycket även om den antagligen är rätt realistisk.

Filmen är rå och brutal (gick den här verkligen på kommersiell bio?).. Nästan för rå och brutal. Jag kan också ha svårt för när filmer är för barnanpassade, men den här gick för långt åt andra hållet. En del scener är rent sadistiska. Kräver en viss typ av filmtittare för att uppskatta vissa scener tror jag.

En del scener är intensiva och fångar tittaren intresse. Andra är mer stressigt gjorda och konstiga. Själva handlingen kan jag tycka känns väl "random". Betyget på IMDB är dock väldigt bra så jag kanske är i minoritet här med att det inte är någon film jag spontant rekommenderar.

Kommentar:

Jodå. Scenografin, kostymerna (notera att jag är okunnig om mayakulturen så det är fritt fram att påpeka hur fel jag har) och fotot är mycket bra. Några scener, jaguaren och bågskyttetävlingen bl a, är extra minnesvärda ur fotosynpunkt. Brutaliteten stör mig inte det minsta, Amerikas (och kanske i synnerhet Centralamerikas?) inhemska kulturers våldsanvändning är ju nästintill mytisk och jag hade gärna sett mer av den varan. Handling? I en Gibson-action? Vem bryr sig. Det jag stör mig på är dom obefogade profetiska inslagen som inte tillför något. Ska man köra den stilen ska det vara full patte och inte ett par klickar här och där som i Apocalypto, det är en stil Gibson uppenbarligen inte behärskar så det blir bara fernissa. Trots det är det en mycket bra film.

Har den i skåpet och funderar när jag ska ta och se den. Har även The Passion Of The Christ (2004) på inköpslistan som även den lär vara väldigt rå och blodig.

Don Juan DeMarco | Året var 1994
https://www.imdb.com/title/tt0112883/?ref_=nm_flmg_act_8

Jag har inget direkt emot Johnny Depp, men kan tycka kändisskap ibland kan bli löjligt och det har det varit längre kring Johnny Depp. Nu är han aktiv i bandet "The Hollywood Vampires" med rockens legender Alice Cooper och Joe Perry. Ändå är det Johnny Depp som dras massvis med tonårsstjejer trots att han för världen aldrig åstadkommit något större som musiker. Han kan likt Jim Carrey bli för flamsig också.

Den här filmen är dock gammal och här platsar han bra. Starten ger ett udda intryck, men filmen växer rejält. Marlon Brando passar i sin roll också. Faye Dunaway likaså (även om hon inte är med särskilt mycket. För min del hade filmen överlag fått vara längre).

Jag gillar själva handlingen och det är en bra film om man vill gå på dejt. Många romantiska filmer är för riktade mot tjejer på samma sätt som mycket action är för grabbig. Det här är en film båda parter kan uppskatta. Gillar även humorn i den.

I mitt huvud var jag nästan beredd att ge ett högre betyg, men runt sista tredjedelen av filmen tycker jag den förlorar lite. Fortfarande helt okej, men kändes som slutet var lite påtvingat. För mig kändes det nästan som att något saknades.

Betyg?

Då filmen är lång hade jag gärna sett kanske femton minuter till med lite mer av det som skedde innan hela helvetet drar igång! Kan hålla med om att profetiska inslagen kändes påtvingade!

The man in black (1949). Mannen i svart

En man praktiserar yoga, och dör framför sin familj.

Mannen i svart är egentligen presentatören för dramat.

Påminner väldigt mycket om en annan film som jag, just nu, inte kommer på titeln på.
Engelsk, Hammer production, 1964-65 någonting, som jag minns var bra.(kan nog leta på titeln om någon så önskar).

Den här var inte heller oäven, även om den var väldigt tråkig i mitten.
3/5

Tydligen så är den historiskt sätt inkorrekt på många punkter.

Men i sin helhet så fann jag den också underhållande i alla fall.

Det var en väldigt frisk fläkt då jag inte hade sett något liknande som kretsade runt det ämnet.

Tycker att bara omslaget i sig är väldigt tilltalande.
Primitiv, mörk och mystisk.

Har svårt att se Gibson göra någonting som inte har inslag av kristendom och profeter. Det är liksom förväntat vid detta laget.

Apocalypto, Daddys home 2, hacksaw ridge, signs, passion of christ (och snart passion of christ 2!?) etc.

Gillade den också tror jag, själv måste jag se om den för att ge den ett betyg överhuvudtaget. Kan bli allt från en 2a till en 5a efter en omtitt. Det är dock en film som växer i efterhand, i alla fall hos mig. Glad hur som helst att Schrader har fått en liten upprättelse i och med den här filmen, gillar hans tidiga filmer skarpt.

Såg Supersheriffen med Bud Spencer som är en "Spaghetti-Polis rullle :P)

Fyfan vad dålig den var, man kände på sig att det var trams och orkade inte se något som krävde mer koncentration för tillfället. Men att vara så pass besviken när förväntningarna är lika med noll kan bara sammanfattas med : 1/5

Basic Instinct (1992). Erotisk thriller med twist. Stark 7/10 för att Sharon Stone är så fysiskt het och psykiskt kall i denna film.