Citat:
Ursprungligen postat av
Herr Lindholm
Förde ni juridikstudenter diskussioner kring olika hypotetiska scenarier? Här är ett jag har:
A råkar hamna i en diverseaffär.
Nära utgången ligger det några sish-kebab-svärd.
A står och tittar på saker så att svärden är mellan honom och utgången.
In kommer B, en man som uppenbarligen är helt fläng.
Han snappar åt sig ett svärd och gör utfall mot A.
A snappar åt sig ett svärd, intar försvarsposition med vänster hand utsträckt och höger hand i brösthöjd med svärdet pekande mot B.
A säger åt B att släppa den och sticka.
B verkar inte bry sig om det utan fortsätter att göra utfall.
A fortsätter att varna och B fortsätter att skita i det. Det finns inget utrymme för A att välja ett annat tillhygge eller använda sig av någon distraktion.
B går till attack mer A hugger och träffar först, upprepade gånger.
B segnar ned och förblöder sedan på vägen till sjukan.
Vem gjorde fel och varför?
Han bodde visst på Karlbergsvägen 61.Till försvar för sabeln så har den längre räckvidd, ser mer skrämmande ut än en teleskopbatong och kan dela ut svidande hugg även om den är slöslipad.
Sabel lär inte återinföras i det närmsta taget. Men snuten klarade ju inte av att ta bort den där mässingsdoppskon från batongerna utan lät sig teleskopbatongas. Så varför gick de inte över till "night sticks" för?
Gulligt! Men borde inte flygplan ha ogiltigförklarat det?
Allt handlar om handhavandet och funktionaliteten och vad statistiken sen talar om. Du kan ha en sabel, men mest ta ner bovar med handskyddet, bottenknappen eller flatsidan. Dock lär väl ett och annat oönskat skärsår dyka upp i statistiken. Och man skulle få svårt när tjyvarna har pistol.
Polisens beväpning handlar om så myvket annat än just själva vapnets själva huvudfunktionalitet. Det handlar om stil, vad man vill sända ut för signaler, vad opponenterna har och vad fackförbund och opinion säger. Och vad man har för övrig beväpning. Och vilka olika arbetsmoment som man behöver kunna utföra, vilka situationer man vill kunna behärska etc etc.
Idag skulle kanske exv en smocka över ansiktet på en civilperson inte alltid anses fullt godtagbart, titt som tätt, även om det från polisens sida praktiskt har inneburit att man delat ut en varning med den trubbiga änden av sin huvudbeväpning.
Så man måste anpassa sig och utveckla sin beväpning, men man måste ju likväl ha icke dödliga maktmedel att sätta in mot olika typer av hot och ordningsproblem. Möjligen måste till sist den enskilde polisen själv utnyttja och använda sin utrustning på ett sätt som är anpassat för denne själv. Lära sig metoder för att få jobbet gjort. Man hoppas ju att det där reds ut i arbetslagen, det är väl nästan nödvändigt då man arbetar i grupp. Poliser ska ju inte, närmast definitionsmässigt, primärt förlita sig på besvärliga individers rationella sinnelag, utan kunna oskadliggöra hot utan att dessa kommer till avgörande skada. Att döda för att ett skott i benet inte är görligt eller för att slippa debatten efteråt är ju inte generellt tillämpliga metoder.