Citat:
Ursprungligen postat av
ShariaInstructor
Många tror som Du att M går mot ett dåligt resultat men jag delar inte den bedömningen. Jag gillar varken M eller S men inser att M:s politiker är mycket smartare och genom att S kris fördjupas så kan ju inte SD eller M undgå att vinna. Snart kommer OU som visar ett M på 22% och SD på 17% men i verkligheten är det ganska jämnt skägg mellan dessa partier på 21%---21% men SD har större medvind genom att inte vara belastade för integrationsmisslyckandet som övriga partier.
Det kan gå åt alla håll. Kristersson är bevisligen populär, leder förtroendeligan och har lyft partiet från AKB:s bottennivåer. Men man kan ha högt förtroende utan att det genererar stora mängder väljare (när Lööf ledde förtroendeligan var C aldrig över SD:s förra valresultat) och man kan vara omtyckt och respekterad utan att partiet belönas (se Göran Hägglund). Så länge han har Lööf som en påse vitlökar runt halsen kommer han att lukta illa.
Det man ska hålla utkik efter i OU för att veta vart det barkar är troligen inte väljarströmmar mellan M och SD, utan mellan M och S. För den vägen finns fortfarande.
Citat:
Om vi ser partiutbudet som ett smörgåsbord så smakar nästan alla partier verkligt illa men rösterna måste ju placeras någonstans. S lever på vaneröstarna men det ger ingen framtid. SD fångar upp dom som är riktigt missnöjda. Nu påverkar även en sådan sak som dom höga bensinpriserna. Nu känns det i plånboken. Ideologier i alla ära, men när det svider i plånboken då kan Svensken bli nästan revolutionär.
Jag hoppas inte på samarbete mellan M och SD. Jag vill att SD skall växa ytterligare och att konjunkturen efterhand skall skapa förutsättningar för en helt ny politisk kraft där nationens överlevnad kommer i första hand och naturligtvis att förnuftet segrar.
De som får ta största smällen om Sverige havererar är de som inte klarar sig själva, dvs äldre. De som däremot är unga, friska och starka nog att plundra (gissa vilka) kommer att klara sig bäst av alla.
Moraliskt och medmänskligt känner jag spontant inte att det är okej att först använda åldringsbrott och ”invandringsbroms eller pensionsbroms” för att bygga upp väljarstöd och sedan säga ”äsch, vill man göra omelett får man knäcka några ägg så vi får helt enkelt offra gamlingarna, platta till med ångvält och bygga nytt”. Kan man undvika systemkollaps ska man naturligtvis göra det.