Citat:
Ursprungligen postat av
Sorrymf
Tycker inte det är så konstigt att SD sjunker när man har gått ut två år innan valet att man vill gå till sängs med AKB (M) sen att siffrorna inte stämmer är en annan femma. SD borde iaf ligga runt 25%
Ja, även om det finns många exmoderater i leden så måste man ju fundera över var väljarna kom från ursprungligen. Det tjatas i media om moderaternas kris, som att det faktum att Reinfeldt ibland var uppe över 30% (30,01 i valet 2010) betyder att det ska vara moderaternas normalsiffra. Men i historiskt perspektiv var det en anomali.
M ligger i senaste Demoskop på 24%. Ser man bakåt så är det en ganska klassisk siffra för M när de går bra. Det är över de 23,33 som Reinfeldt fick 2014. 2006 fick M 26,2. Bildt fick 22-23% tre val i rad 1991-94-98. Adelsohn fick 23,6 och 21,3 1982-85.
Men: Alla de där valen skedde när SD var en flugskit. Idag har SD ätit upp 20% av 100%-kakan, men fastän övriga nu bara har 80% att dela på så har M
fortfarande 24%
som om SD aldrig existerat.
Ingen verkar vilja prata om elefanten i rummet som är att det är de små borgerliga men framför allt
sossarna som har klappat igenom totalt. Det där valet 1994 då M fick 22,38, ja då fick sossarna 45,2%. Idag är S ett 25%-parti. Så de där 20% som SD sitter på nu, ska de väljarna verkligen beskrivas som ett gäng missnöjda moderater? Nej. De kan lika gärna beskrivas som ett missnöjt LO-kollektiv.
Vad det handlar om är att media vill banka in att M har gjort fel genom att byta invandringspolitik, det "hjälpte" inte, och därför ska de genast gå tillbaka till Reinfeldts linje och låta sig inspireras av jätte-enorma succépartiet C som är en dryg tredjedel så stora som M. Därför tjatar man om en M-kris som knappt finns.
Så visst kan det vara så att SD:s utsträckta hand till M kan ha dämpat entusiasmen för en del invandringskritiska gråsossar. Fast i slutändan handlar allt om samarbete efter valet 2018 och där har S intagit en maximalt fientlig hållning mot SD och kör hårt med Arnstadretorik om "nyfascism", medan M har börjat sväva i sin attityd mot SD. Så det är ju inte så konstigt att SD siktar på M och inte S-samarbete.
Det är en balansgång för Åkesson, visst skulle han kunna ge långfingret åt båda blocken men samtidigt vill många väljare se en öppning för framtiden så att det inte blir 4 jävla år till av decemberöverenskommelse där ett ännu mindre block ska regera i minoritet medan de andra två blocken gör en massa utspel samtidigt som minoriteten egentligen får fortsätta regera ändå.