Citat:
Ursprungligen postat av
manot
Alla kommunikationsvägar förutom den till skolan(skolplikten som förhindrade) stängdes ju för båda barnen. Det senaste livstecknet utåt, mot allmänheten, blir då pianolärarinnan, inget annat har kommit fram än så.
Och när det till och med spekuleras i incest(från bland annat mitt håll)men inte en käft från någonstans ifrån har trätt fram någonstans och tagit familjen i försvar.
Inte en endaste en.
Varför?
Det mest omtalade och det mest på sociala medier omskrivna fallet har inte någon, med någon slags anknytning alls till familjen, kommit med några som helst skriverier om.
Det är märkligt, det är minst lika uppseendeväckande som dådet i sig.
Eller var denna familjen så sluten i sig självt att det är först när prover och annat är klara(till sommaren, sägs det) som de kan lära känna familjen i fråga?
Levde familjen så pass formellt att endast provresultat kan göra att anhöriga och andra nära kan ges en bild om vilka slags personer de kan ha varit?
Dödat sina egna och det dessutom fullt friska barn, vem gör egentligen en sådan sak?:-/
Jag vill ju ha det till att det ligger en personlighetsstörning i botten hos en av familjemedlemmarna, därtill hör att isolera partnern och tillhörande släkte ifrån varann, vilket förklarar den sparsamma kontakten. Den personlighetsstörde gläds inte av såna möten och uppvisar ett tydligt ointresse av att vara där. Vid tilltal rycker den missnöjde till, som om den väckts ur en dagdröm - Va?. Deltar inte i konversationer, utan verkar sitta i en bubbla. Närvarande, men ändå inte. Återkommande mörka blickar visar partnern missnöjet och till slut blir den psykologiska pressen för stor och ursäktas med att det är dags att dra sig hemåt.
Likaså vid oväntade vänbesök. Ursäktandet i efterhand blir så stort att relationer med utomstående upphör. Det blir för påfrestande att få alla att köpa ursäkten och snart har man bara den personlighetsstörde att umgås med. Därför kan de närmaste blodsband stå helt främmande för saker som inträffar.
OH har beskrivits som kantig (osocial) och som välutbildad vill vi tro att personen är mer kompetent än andra som är mer sociala. Man drar sig för att ställa direkta frågor utan inbjudan och klampar gärna inte in i reviret s a s. Arbetsgivare ger ofta högre tjänster till den kantige, trots att båda har exakt samma kompetens. Sociala människor ses som mindre begåvade i jämförelse. En del forskare hävdar att tolkningen är medfödd, teorierna går isär dock. Vi låter oss luras hursom.
Kanske var det denna kantighet som öppnade alla portar på vid gavel för OH, som sedan visade sig ha begränsningar i sin briljans. I hans division då alltså, inte min.
*rättar till foliehatten*
